Uppsatsen undersöker småbolagseffekten under tidsperioden 1996-2005 på stockholmsbörsen. Inget statistiskt säkerställt samband mellan bolagens storlek och deras avkastning gick att finna. Detta till trots fann undersökningen tendenser till vissa mönster som skulle kunna härledas till småbolagseffekten enligt tidigare studier. Undersökningsmetoden var av kvantitativ natur och baserades på en jämförelse av två portföljer över åren. En portfölj innehöll de 15 största bolagen på stockholmsbörsens A- och O-listor och den andra portföljen bestod av de minsta.

Avsikten med denna studie är att undersöka om det finns någon premie för miljö- och etiksatsande företag i förhållande till företag som inte gör någon liknande satsning. För att kunna göra en jämförelse och för att särskilja effekterna av just miljö- och etiksatsningar har en metod valts där företag matchats utifrån variabler som bransch, storlek samt book to market värde. Utifrån dessa matchningar har portföljer skapats där sedan avkastningen i termer av prisförändringar har jämförts. Slutsatserna av jämförelsen var att en viss skillnad mellan avkastningen på portföljerna kunde noteras med fördel för den icke miljölistade portföljen men denna skillnad var för liten för att med statistisk signifikans kunna bestämmas. Detta betyder att någon premie för eko effektivitet inte kan bestämmas för den svenska aktiemarknaden..

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Svenska fondsparare intresserar sig alltmer för olika tillväxtmarknader. Årligen investeras sju procent av det svenska fondsparandet i Östeuropafonder, där Ryssland är den största marknaden. Denna studie syftar till att utvärdera Rysslandsfonder som är öppna för svenska småsparare med hjälp av CAPM, samt prestationsmåtten Jensens alfa, Sharpe- och Treynorkvoten. Studien omfattar 12 fonder under perioden 2007-2010 där daglig NAV-kursdata använts. Analysen är uppdelad där studien i period 1 analyserar hela perioden och i period 2 analyserar den andra halvan då 2008 års finanskris börspåverkan har minimerats.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet.

Purpose: The study examines the risk a rising from the acquisition of shares, and its relation to the expected return. We would like to see how a high-risk portfolio is related to a low-risk portfolio. Although studying the portfolios annual performance.Theory: The theories that have been used in the study are, Capital asset pricing model, CAPM and portfolio theory.Method: The study is based on a quantitative method, the time interval is from 2008 to 2010.The annual reports, historical stock prices for companies and the index are used to perform calculations based on the essay theories.Conclusion: The beta value has positive liner correlation with the expected return. When there are bad times in the world, the companies are negatively affected regardless of industry. The Portfolios developed in the same direction during the time period..

Previous work by researchers as Eugene F. Fama and Kenneth R. French, show that average return on stocks are related to a firms characteristics like size and book-to-market ratio. These kinds of patterns in average return is not explained by The Capital Asset Pricing Model (CAPM), and are therefore seen as anomalies. Fama and French have proposed a three-factor model, which captures patterns observed in U.S average returns associated with size and value.

Purpose: The study examines the risk a rising from the acquisition of shares, and its relation to the expected return. We would like to see how a high-risk portfolio is related to a low-risk portfolio. Although studying the portfolios annual performance.Theory: The theories that have been used in the study are, Capital asset pricing model, CAPM and portfolio theory.Method: The study is based on a quantitative method, the time interval is from 2008 to 2010.The annual reports, historical stock prices for companies and the index are used to perform calculations based on the essay theories.Conclusion: The beta value has positive liner correlation with the expected return. When there are bad times in the world, the companies are negatively affected regardless of industry. The Portfolios developed in the same direction during the time period..

Denna studie undersöker huruvida momentumstrategier applicerat på OMXS30 under perioden2004-01-01 till och med 2009-06-30 genererar riskjusterad överavkastning vid jämförelse medmarknadsindexet OMXS All-share. Detta görs med en teoretisk grund i modern portföljteori, deneffektiva marknadshypotesen samt CAPM. Momentumstrategierna prövas genom attinledningsvis rangordna de aktier som ingår i OMXS30 efter historisk avkastning under deföregående sex månaderna. Därefter sätts portföljer samman enligt en strategi innehållande treaktier och en strategi innehållande tio aktier. Båda strategierna med en investeringshorisont på sexmånader.

Uppsatsen analyserar nyintroduktionerna på Stockholmsbörsen mellan 1992 och 1995 och deras prissättning och värdeutveckling på 10 års sikt i syfte att undersöka hur kapitalmarknaden historiskt sett har lyckats med att marknadsprissätta företag som har sökt sig till börsen. Central för analysen är hypotesen om informationseffektivitet vid prissättningen av nyintroduktioner och den därav följande värdeutvecklingen. Resultaten påvisar inga systematiska avvikelser ifrån de förväntade avkastningarna enligt CAPM. Informationen om nyintroduktion i kombination med egenskapar som MV, P/B, betavärden, börsklimat under introduktionsåret eller branschtillhörighet räcker inte för att framgångsrikt tillämpa aktiva handelsstrategier som realiserar signifikanta överavkastningar under något av de 10 åren som följer på nyintroduktionen eller över hela livslängden upp till 10 år..

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Background: Low Price-Earnings ratio, low Book-to market ratio and low stock prices can give the impression that a stock is ?cheap?. Is it through systematic use of these portfolio strategies possible to beat the market index ? in other words does financial illusions exist? Purpose: To examine if the Stockholm Stock Exchange is an efficient market. Limitations: The efficiency is tested solely through the chosen portfolio strategies: low Price-Earnings ratio, low Book-to-market ratio and low stock prices.

Previous research has discussed how voluntary disclosure relates to the cost of equity capital. Theories of estimation risk support a negative association between disclosure and cost of equity capital, as empirically documented by Botosan (1997) among others. In this Bachelor thesis we investigate whether such a relationship exists on the Swedish capital market. Using the CAPM to estimate the cost of equity capital and a disclosure index based on Aktiespararen?s annual evaluation of corporate disclosure, we test a model where disclosure explains cost of equity capital.