Sökresultat:
1798 Uppsatser om Byrćstorlek - Sida 40 av 120
JÀmförelse av den individuella vertikala CD-kvoten mellan höger och vÀnster öga hos en normal population
Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon individuell skillnad i vertikal CD-kvot (cup/disk-asymmetri) mellan höger och vÀnster öga hos en normal population. Metod: Ett biomikroskop och en volklins (+78D) anvÀndes vid bedömningen av synnervspapillen. Papillens (diskens) och cupens vertikala storlek mÀttes genom justering av ljusspaltens höjd pÄ biomikroskopet och de bÄda vÀrdena lÀstes sedan av frÄn spalthöjdsskalan pÄ biomikroskopet. CD-kvoten rÀknades ut pÄ höger respektive vÀnster öga genom att cupens uppmÀtta vÀrde dividerades med diskens uppmÀtta vÀrde. DÀrefter gjordes en jÀmförelse av den individuella CD-kvoten pÄ höger och vÀnster öga.
Hur tre olika företag förebygger snatteri
Snatteri Ă€r ett brott som har blivit allt vanligare pĂ„ senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta Ă€r ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta nĂ€rmare pĂ„ hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ă
lidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag Àr att de Àr av olika storlek och har olika sortiment till försÀljning. För att ta reda pÄ hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.
"Det Àr klart att de inte blir som de vanliga Àrendena vi har" : BistÄndsbedömares förstÄelse av Àldre personers riskbruk av alkohol
CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.
Revisionsplikt i mikroföretag - ur företagarnas perspektiv
SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, Är 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprÀtta en Ärsredovisning med balans ? och resultatrÀkning, noter samt en förvaltningsberÀttelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets Ärsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjÀrde bolagsdirektiv har medlemslÀnderna möjlighet att undanta smÄ aktiebolag frÄn revisionsplikten och detta utnyttjas av alla lÀnder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angÄende revisionsplikt i mikroföretag, det vill sÀga företag med mindre Àn 3 000 000 SEK i omsÀttning och fÀrre Àn tio anstÀllda, Àr den centrala frÄgan om nyttan överstiger kostnaden.
Vinstvarningens inverkan pÄ aktiekursen : En eventstudie om hur vinstvarningar pÄverkar aktiekursen i svenska börsnoterade bolag
Ett börsnoterat företag som inte förvÀntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnÄ tidigare förvÀntningar kan gÄ ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror pÄ. Studiens metod har en kvantitativ ansats dÀr en eventstudie anvÀnts för att kartlÀgga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och pÄverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression.
En anva?ndarstudie av hashtags som marknadsfo?ringsredskap pa? Instagram
Med sociala mediers snabba och stÀndiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och anvÀndarbeteende förÀndras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor Àr anvÀndandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda anvÀndningsomrÄde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen nÀr den behandlar frÄgestÀllningen: Vad driver anvÀndare till att anvÀnda hashtags pÄ Instagram? Detta Àr en frÄgestÀllning som behandlats med en litteraturstudie, tvÄ fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder pÄ att de primÀra drivkrafterna bakom hashtagande pÄ Instagram Àr identitetsskapande, egen vinning och strÀvan efter gemenskap.
AnvÀndningen av Target Costing -En kvantitativ studie
Titel: AnvÀndningen av Target Costing - En kvantitativ studie om vad som pÄverkar anvÀndningen av Target Costing.Bakgrund och problem: Ekonomistyrningslitteratur publicerar frekvent studier om adoption av styrverktyg och vad som pÄverkar adoptionen. Dock Àr betydligt mindre kÀnt om anvÀndningen av styrverktyg och forskare menar att det dÀrför vore intressant att studera vad som pÄverkar anvÀndningen av styrverktyget Target Costing.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vad som pÄverkar anvÀndningen av Target Costing. Detta Àmnar vi göra genom att undersöka sju variablers pÄverkan pÄ anvÀndningen av Target Costing.Metod: Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning, vilken besvarades av 19 företag. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrÄn studiens hypotesformulering och teoretiska referensram om vad som pÄverkar anvÀndningen av Target Costing.Resultat och slutsatser: Kundernas sofistikeringsgrad och leverantörsbaseringsgrad pÄverkar svagt anvÀndningen av Target Costing.
En fallstudie om en internationell fusion och förvÀrv : UtvÀrdering och analys av kommunikations- och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvÀrv av ett svenskt företag
Bakgrund: Globalisering ger förutsÀttningar för tillvÀxt av internationella fusioner och förvÀrv. Vad gÀller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvÀrvning av det svenska för att komma Ät egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer Àr viktiga vid internationella fusioner och förvÀrv?Syftet: Att skapa förstÄelse för internationella fusioner och förvÀrv genom att analysera och utvÀrdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvÀrv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen Àr en fallstudie med kvalitativ ansats och bestÄr av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvÀrvet.Slutsats: Det Àr viktigt att ta hÀnsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kÀrngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, dÄ dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvÀrv.  .
Avfallstaxan - En studie om kalkylering och taxesÀttning i avfallsbranschen
Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera kommuners kostnadskalkyler och taxekonstruktioner. Undersökningen Àr genomförd i form av en multipel fallstudie. Inledningsvis genomförde vi en förstudie som syftade till att kategorisera SkÄne kommuners avfallshantering. Vi har ocksÄ skapat en modell som vi anvÀnt bÄde för att skapa en referensram och vid analys. För vÄr analys har vi utgÄtt frÄn de rÀttsprinciper som finns pÄ omrÄdet samt de riktlinjer som RenhÄllningsverksföreningen ger ut angÄende taxekonstruktion.
SÀttningar vid grundvattensÀnkningar
Projekt ?Förbifart Stockholm? startade Är 2009 och Àr en av tidernas största projekt i Sverige. Examensarbetet tar upp den geotekniska, hydrologiska och geologiska aspekten kring projektet ?Förbifart Stockholm?. Mer exakt sÄ studerades sÀttningar pÄ grund av grundvattensÀnkningar, men ocksÄ sÄ kallade pÄgÄende sÀttningar.
Anslutning mellan bjÀlklag och yttervÀgg i lÄgenergihus
Miljön försÀmras pÄ mÄnga stÀllen i vÀrlden och mycket av detta har att göra med all energi vi mÀnniskor anvÀnder. I Sverige gÄr 50% av all energi Ät till att bygga och vÀrma vÄra bostÀder [1]. Sweco, ett stort konsultföretag inom byggsektorn vill dÀrför kika nÀrmare pÄ vad vi kan göra för att minska energiÄtgÄngen i vÄra hus. För att uppnÄ detta mÄste de gÄ ner pÄ detaljnivÄ, behandla varje material, byggnadsdel och anslutning i ett hus för att fÄ det mer energieffektivt. Denna rapport kommer att utreda hur ett mellanbjÀlklag ansluts till en yttervÀgg i ett lÄgenergihus.
Kontaktförbindningar pÄ rÀls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning pÄverkar materialet i jÀrnvÀgsrÀls
Vid dragprovning av lödningar framkom att i mÄnga fall Àr kopparledningen svagare Àn sjÀlva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett omrÄde under pinnlödningarna. MedelvÀrdet pÄ martensitlinsens storlek berÀknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. PÄ grund av att grundmaterialet pÄverkas bör pinnlödningar sÀttas minst 10 mm frÄn varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken pÄ försÀmrad kvalitet med avseende pÄ lÀgre hÄllfasthet eller ökad martensitbildning.
Kontaktförbindningar pÄ rÀls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning pÄverkar materialet i jÀrnvÀgsrÀls
Vid dragprovning av lödningar framkom att i mÄnga fall Àr kopparledningen svagare Àn sjÀlva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett omrÄde under pinnlödningarna. MedelvÀrdet pÄ martensitlinsens storlek berÀknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. PÄ grund av att grundmaterialet pÄverkas bör pinnlödningar sÀttas minst 10 mm frÄn varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken pÄ försÀmrad kvalitet med avseende pÄ lÀgre hÄllfasthet eller ökad martensitbildning.
Laxsmoltens (Salmo salar) lÀngd, vikt och konditionsfaktors betydelse för dess vandringstidpunkt i SÀvarÄn
Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i bĂ„de i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa tvĂ„ Ă€r en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Ăstersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra Ă„ren och mĂ€nsklig pĂ„verkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att sĂ€kra de kvarvarande laxbestĂ„ndens fortlevnad krĂ€vs förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under Ă„ren 2008-2013 fĂ„ngades vandrande laxsmolt i SĂ€varĂ„n som mynnar i Bottenviken.
CFD - analys av atriet i Kirunas nya stadshus
LKAB:s brytning av jÀrnmalm lÄngt ned i berget orsakar rörelser och sÀttningar i marken som till stor del pÄverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestÀmts att Kiruna stad under nÀrmsta Ären kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttÀvling gÀllande byggnationen av deras nya stadshus. TÀvlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna pÄ WSP:s kontor i LuleÄ projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium dÀr klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begrÀnsats till sex stycken extremfall dÀr temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.