Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillväxten och varför det var skillnad mellan de jämförda länderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgång, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken på befolkningen och des's ökning, för att på detta sätt bättre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstå bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) från Penn World Table gällande BNP-talet och kapitaltillgång, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jämfört det finansiella systemet, och där fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jämfört's mellan länderna. Resultat: Att enbart gå in och titta på BNP-talet under en period har sina begränsningar på grund av olika effekter. Till exempel var i tillväxtcykeln landet befinner sig i.

Sammanfattning Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen. Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet.

Problembakgrund/frågeställning/syfte: Ju mindre ett företag är, i desto mindre utsträckning utsätts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets värde finns. Vidare är små företag i högre grad utsatta för finansiella påfrestningar, då de generellt sett är mindre konkurrenskraftiga än större och mer väletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas på informationsasymmetri, dock tar teorin inte hänsyn till att informationsasymmetrin är högre ju mindre företaget är. Pecking-order teorin menar alltså att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. Då en hög informationsasymmetri leder till större svårigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek.Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser.Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test.Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundär betydelse inom det ekonomiska området. Under de senaste åren har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av näringslivets viktigaste fokus. För den breda massan är det främst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmänna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag så att de uppfyller ägarnas krav på avkastning och därigenom bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och tillväxt, dvs. en utgångspunkt utöver kriminella handlingar och bedrägligt beteende.

Epifytiska lavar utgör en viktig del av floran i den boreala zonen. Några miljövariabler är kända för att styra artrikedomen och artsammansättningen av epifytiska lavar på beståndsnivå, såsom träddiversitet, beståndsålder, fuktighet och trädens barkstruktur. Skogsbränder utgör den viktigaste störningen i boreala skogar men studier på brandeffekter på epifytiska lavar är mycket få. Detta arbete undersökte artrikedomen, diversiteten och artsammansättningen av epifytiska lavar på basala delar av björkar längs en gradient av 30 skogsbeklädda öar som skiljer sig i storlek och brandhistorik i den norra boreala zonen i Sverige. Målet med studien var att undersöka hur lavfloran påverkades av östorleken och miljövariablerna längs gradienten.

Vågenergi är en nära helt oanvänd förnybar energiresurs med enorm potential och många fördelar jämfört med andra förnybara energikällor. Men havsmiljön är hård och krafterna kan bli mycket stora vilket ställer höga krav på vågkraftverkets konstruktion. Detta har förhindrat ett kommersiellt genombrott för vågkraften.Waves4Power har utvecklat ett vågkraftverk, WaveEL, som består av en flytboj och en vertikal cylinder med vattenkolv. Vattenpelaren i cylindern oscillerar i takt med vågorna och driver vattenkolven. Ett hydraulsystem bromsar vattenkolvens rörelser och utvinner energi ur vågorna.

Vågenergi är en nära helt oanvänd förnybar energiresurs med enorm potential och många fördelar jämfört med andra förnybara energikällor. Men havsmiljön är hård och krafterna kan bli mycket stora vilket ställer höga krav på vågkraftverkets konstruktion. Detta har förhindrat ett kommersiellt genombrott för vågkraften.Waves4Power har utvecklat ett vågkraftverk, WaveEL, som består av en flytboj och en vertikal cylinder med vattenkolv. Vattenpelaren i cylindern oscillerar i takt med vågorna och driver vattenkolven. Ett hydraulsystem bromsar vattenkolvens rörelser och utvinner energi ur vågorna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har ålder, storlek eller utformning på dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

Funktionsexpansion är ett viktigt koncept inom mjukvaruoptimering, det ämnar att minska programmets körtid till kostnad av programmets storlek. Denna rapport presenterar möjligheter för hur användare kan justera expansionen i GCC samt redovisar resultaten i körtid och programstorlek. Två GCC-flaggor för funktionsexpansion har studerats och testats vid kompilering av fyra olika Unix-verktyg. Resultat visar att det är svårt att uppnå förbättringar vid justering av flaggorna och att antalet iterationer av de tidiga expansionsfaserna i GCC bör öka i takt med att optimeringsnivån ökar..

This study has been conducted with the purpose to examine the marketing effects of waiting lines on the customer- and brand experience. Our ambition has been to describe how the waiting line can be used to heighten the positive experiences. The study has had a qualitative, as well as an inductive approach towards the subject. The study is mainly based on nine interviews with a total of ten respondents employed at nine different companies relevant to the subject. In the final chapter of this study we present our results and conclusions..

Bakgrund och problem: Under inledningen av 2009 har ersättningsfrågor debatterats flitigt.Rörlig ersättning har kritiskt ifrågasatts, och då framförallt i form av monetär bonus.Långsiktiga incitamentsprogram, utformade som aktierelaterade ersättningar, har inteomfattats av debatten i samma utsträckning. Proportionerna i debatten har skapat ett intressesom ligger till grund för studien. Är långsiktiga incitamentsprogram mindre vanligtförekommande och är det i så fall det som är anledningen till mindre fokus kring det idebatten? Debatten har väckt ett intresse som ligger till grund för att utreda hur omfattandeanvändandet av aktierelaterade ersättningar är, samt om det skiljer sig mellan företag medolika karaktärsdrag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnad i användandet av aktierelateradeersättningar beroende på ett företags karakteristika.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka företag listade på NASDAQ OMXStockholmsbörsens Large Cap respektive Mid Cap. Vidare avgränsar sig studien från attundersöka andra karaktärsdrag för företag än branschtillhörighet, storlek mätt som omsättningsamt ägarstruktur mätt som den röststarkaste ägarens röstandel.Metod: Studien utförs med en kvantitativ ansats där data inhämtats från respektive företagsårsredovisningar för 2007 och 2008.