Sök:

Sökresultat:

676 Uppsatser om Byrćkratiska sektorn - Sida 20 av 46

Ledarskapsstilar : En jÀmförelse av ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor

Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

Obalans mellan kvinnor och mÀn pÄ chefspositioner- Vad gör företag Ät saken?

Att chefstalanger skulle vara speciellt kÀnnetecknande för nÄgot av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhÀlle arbetar i stort sett lika mÄnga kvinnor som mÀn, stÄr kvinnan för hÀlften av begÄvningsreserven. Det vore dÀrför förödande för företag att inte ta till vara pÄ denna tillgÄng. Statistiken gÀllande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom nÀringslivet ser dyster ut, Är 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. PÄ grund av denna snedfördelning kom vi fram till vÄrt syfte som Àr att förklara hur företag  gÄr till vÀga för att fÄ en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och mÀn pÄ ledande befattningar.

Offentlig sektor och tillvÀxt : Hur dess storlek och fördelning pÄverkar ett lands tillvÀxt

En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.

Demokrati vid behov? - En studie kring behovsanstÀllningar i den offentliga sektorn

On-call work has increased substantially in the past 20 years in Sweden, not least in the public sector and most notably in health and social care. This thesis argues that the increase has considerable influence on the prospects of on-call workers in the public services to act as guardians of democracy. Based on theories of Lennart Lundquist, the results of this study show that on-call workers suffers from inferior opportunities to act as democratic guardians in particularly two matters. First; they have fewer prospects than standard employees of professionalism due to lack of education and capacitation. Second; on-call workers have inferior opportunities to protest against wrongs, due to no real formalized possibilities to inform and due to transactional psychological contracts.

Börsintroduktioner : En eventstudie av variationer mellan introduktionskurs och öppningskurs hos börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsens O-lista Ären 1995 till 2005.

Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under Ären 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som Àr frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissÀttning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstÄr mellan en akties introduktionspris och dess stÀngningskurs första dagen den handlas publikt pÄ en aktiebörs. UnderprissÀttningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag gÄr miste om. Detta pÄ grund av att aktiens stÀngningskurs i viss mÄn representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.

Hur mÄr du lilla hjÀrnan? - en uppsats om ledarskap och de eventuella hinder som föreligger för kvinnor att nÄ den offentliga sektorns toppnivÄ

Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

Balansen mellan arbetsrollen och familjerollen : hur nÄgra manliga chefer upplever att de förenar dessa roller

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnÄ balans mellan dessa roller. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har förÀldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide anvÀnts. Urvalet bestod av Ätta manliga chefer inom bÄde den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de Ätta intervjudeltagarna blev det ett bortfall.

Destinationsutveckling i Hallstahammars kommun : "Det goda livet i storstadens nÀrhet"

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

OmvÀnd skattskyldighet: för byggsektorn

I en rapport som pÄbörjades 1996 kunde det konstateras att svartarbete, dvs. arbete dÀr inte skatter och andra avgifter redovisades, var vanligt förekommande inom byggsektorn, och i synnerhet var problemet stort i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutom andra avgifter och skatter konstaterades undandragande av mervÀrdeskatt uppgÄ till 500-600 miljoner inom sektorn, och det konstaterades Àven att det antagligen omfattade Ànnu större summor. Att komma tillrÀtta med problemen Àr till fördel för sÄvÀl statens finanser, de företag som Àr Àrliga och betalar mervÀrdeskatt samt arbetstagarna, vilka ges rÀttigheter som de inte skulle ha om de arbetade svart. En Àndrad lagstiftning har lÀnge varit önskad, och dÀrför införs reglerna om omvÀnd skattskyldighet för mervÀrdeskatt inom byggsektorn den 1: a juli. Liknande regler anvÀnds redan av ett par andra EU lÀnder, vilket innebÀr att köparen skall betala in utgÄende mervÀrdeskatt till staten och inte sÀljaren, och vid byggtjÀnster mellan företag skall fakturor inte stÀllas med mervÀrdeskatt.

Handel och tillvÀxt : en studie av lÀnder som tillhör tullunionen Mercosur

Man ingÄr handelsavtal för att frÀmja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de lÀnder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fÄtt en ökad tillvÀxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar Àven handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn Àr en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MercosurlÀnderna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i frÀmjandet av nya industrier. Mercosur hade de första Ären inte en stor handelsalstrande effekt men dÀremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio Är efter tullunionens ikrafttrÀdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot lÀnder utanför unionen.

Ledarskapskultur: En kvalitativ studie

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

John Lennon : En lÄttextstudie om en genusordning i förÀndring, 1963-1980

Man ingÄr handelsavtal för att frÀmja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de lÀnder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fÄtt en ökad tillvÀxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar Àven handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn Àr en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MercosurlÀnderna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i frÀmjandet av nya industrier. Mercosur hade de första Ären inte en stor handelsalstrande effekt men dÀremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio Är efter tullunionens ikrafttrÀdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot lÀnder utanför unionen.

Utveckling av kaffekvarn anpassad för restaurangbranchen

Detta examensarbete behandlar utvecklingen av en kaffekvarn för HoReCa-sektorn, (Hotell, Restaurang, Catering). Kaffekvarnen Àr anpassad för bryggkaffe och arbetet har utförts i samarbete med företaget Crem International som hade önskemÄl om ny exklusiv kaffekvarn.I förstudien utfördes en marknadsanalys dÀr mÄlet var att fÄ synpunkter frÄn slutanvÀndaren angÄende den kaffekvarn de anvÀnder. De kommentarer som uppstod lÄg till grund för en kravspecifikation som sedan kompletterades med de krav Crem International satt upp. Kravspecifikationen följdes av en konceptgenerering dÀr formsprÄk, detaljer och funktioner utvecklades. De koncept som genererades utvÀrderades tillsammans med företaget för att efter omarbetning resultera i ett nytt koncept.

Roller och samverkan i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess : fem hÀlsoinspiratörers upplevelser av sin och chefens roll samt deras samarbete i hÀlsoarbetet pÄ arbetsplatsen

Syftet med uppsatsen Àr att se om och hur hÀlsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess samt vad det fÄr för konsekvenser för hÀlsoarbete pÄ arbetsplatsen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem hÀlsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsomrÄdena vÄrd och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hÀlsoinispiratörerna sjÀlva upplever sin egen och chefens roll samt chefens pÄverkan i de hÀlsofrÀmjande insatserna pÄ arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter pÄvisar att en lyckad hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess krÀver samarbete pÄ alla plan, dÀr chef och medarbetare samverkar för ökad hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Teorierna visar ocksÄ att chefens roll i hÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatsen Àr central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hÀlsoinspiratör Àr n god förutsÀttning gör att kunna bedriva en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess,.

NÀr goda rÄd Àr dyra: En fallstudie av anvÀndandet av konsulttjÀnster i den ideella sektorn

A case study was done of Sthlm Policy Group, a consulting agency that mainly targets NGOs and government agencies in the peace and security sector. The goal of the case study was to explore the tendency of NGOs in Sweden to hire commercial consulting companies. The main interest was to see what the key reasons are for NGOs to hire private consulting agencies, but also to explore what problems that might be associated with such relationships. Interviews were carried out with representatives of the consulting agency, with its clients as well as with other NGOs that were identified as potential clients. The interviewed NGOs and government agencies were found to approve of the use of commercial consultants.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->