Sök:

Sökresultat:

676 Uppsatser om Byrćkratiska sektorn - Sida 17 av 46

Vilka hinder stöter karriÀrstrÀvande kvinnor pÄ?

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Positionering och SpÄrning av mobila enheter, ur ett IT?forensiskt perspektiv

I dagens Sverige sÄ har de mobila enheterna en sjÀlvklar plats i vÄra fickor, likvÀl som i vÄrt samhÀlle och i dess brottslighet, vilket gör att det sedan nÄgra Är Àr att anse sjÀlvklart att de Àven har en central roll i IT?forensiska utredningar inom vÄra polismyndigheter. Men vid sidan av konkreta bevis för begÄngna brott lagrar enheterna dessutom ofta data som kan anvÀndas för att spÄra enheten, och dÀrmed ocksÄ dess brukare, över tid, vilket givetvis Àr av intresse av polismyndigheter men skulle Àven kunna vara av stort intresse för exempelvis försÀkringsbolag och andra delar av den 'civila sektorn' som driver utredningar men som saknar polisens befogenheter. För att ge ett sÄ brett anvÀndningsomrÄde som möjligt fokuserar dÀrför rapporten inte bara pÄ datat som Àr tillgÀngligt frÄn den faktiska enheten och hur de kan anvÀndas för spÄrning och positionering, utan försöker Àven pÄ praktiskt vÀg undersöka i vilken grad dessa metoder kan utföras med allmÀnt tillgÀnglig mjuk- och hÄrdvara..

OsÀkerheter i projekt - en studie av projekt i den offentliga sektorn

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Lean som styrmodell i offentlig sektor : en kvalitativ fallstudie av kommunala förvaltningar i VÀxjö

Lean har ökat i populÀritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang Àr fortfarande begrÀnsad. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur lean tillÀmpas i svensk offentlig sektor och om lean Àr en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie dÀr vi intervjuar medarbetare pÄ tvÄ kommunala förvaltningar i VÀxjö kommun. Analysen jÀmför datan med 14 principer som leankonceptet bygger pÄ och diskuterar speciella förutsÀttningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen stÀlls i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Vem tjÀnar pÄ jÀmstÀlldhet? - En undersökning om hur kvinnor pÄ ledande positioner inom IT-sektorn pÄverkar företagens prestation

Syftet Àr att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess kapitalstruktur Àr uppbyggd. Uppsatsen bestÄr av kvantitativ primÀrdata insamlad och analyserad utifrÄn en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsÀttning per anstÀlld, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jÀmstÀlldhet inom desamma.

Frivillighetsorganisationer i arbetet med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada : Komparativ analys i relation till vÀlfÀrdsstaten

Syftet med studien Àr att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvÀgagÄngsÀtt och metoder i relation till olika vÀlfÀrdskontexter. Studien insamling av primÀrdata Àr gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter frÄn respektive land. IntervjufrÄgorna Àr framtagna utifrÄn det syfte och frÄgestÀllningar som genomsyrar studien och för att fÄ fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och vÀlfÀrdsstaten. Materialet analyserades dÀrefter utifrÄn en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande vÀlfÀrdsstaten. Slutsatsen i denna studie Àr att frivillighetsorganisationerna bör krÀva mer utrymme i samhÀllet, frÀmst i Sverige och Polen.

Ledarskap pÄ lÄga nivÄer inom sjuk- och ÀldrevÄrden : Hur upplever medarbetarna sin ledares agerande och beteende?

I dagens samhĂ€lle möter vi stĂ€ndigt ledares behov av att öka sin kompetens nĂ€r det gĂ€ller att hantera kritiska situationer inom den offentliga sektorn. Bristande kompetens hos ledarna drabbar inte bara dem sjĂ€lva utan Ă€ven medarbetarna. MĂ„nga uttalar sig om att det bristfĂ€lliga ledarskapet i den offentliga sektorn ger upphov till rekryteringssvĂ„righeter, hög sjukfrĂ„nvaro, ineffektivitet, kvalitetsproblem, resursbrist och brist pĂ„ kompetens. Även forskningsartiklar visar att det Ă€r högre sjukfrĂ„nvaro pga. dĂ„liga ledare och det illustreras dagligen i dagspress och nyhetsförmedlingar.I vĂ„r kultur saknar vi metoder att hantera problemet med dĂ„ligt ledarskap.

Incitamentsprogram : En studie om incitamentsprogrammen i Danmark, Finland och Sverige

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Energiförbrukning för Cisco 3560

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Första chefsrollen - Det Àr vÀgen som Àr mÄlet

Information har samlats in frÄn 11 st nyblivna cheferinom bÄde den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de hÀr informanterna Àr att debefinner sig pÄ sin första chefsroll och dÀrmed ej harnÄgon tidigare erfarenhet av att leda mÀnniskor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svÄrighetersom individen stöter pÄ nÀr den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förvÀntar sigatt rollen kommer innebÀra jÀmfört med hur det blir ipraktiken. Det som frÀmst skiljer sig Àr att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del ÀnvÀntat, vilket pÄverkade vÄra informanter negativt.LikasÄ Àr man inte helt förberedd pÄ att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan pÄ de sompÄverkas. Faktorer som pÄverkar den nya chefen införsitt arbete Àr frÀmst möjligheten till att ha fÄtt följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.LikasÄ har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförstÄelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Guldstandarder : dess skapande och utvÀrdering

ForskningsomrÄdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste Ären. Detta pÄ grund av den efterfrÄgan som finns bÄde inom den privata och offentliga sektorn pÄ att kunna ta till sig mer information Àn vad som idag Àr möjligt. Man vill slippa sitta och lÀsa hela rapporter och informationstexter utan istÀllet smidigt kunna lÀsa en sammanfattning av dessa för att pÄ sÄ sÀtt kunna lÀsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare hÄller en bra standard mÄste dessa utvÀrderas pÄ nÄgot sÀtt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelÀmnas.

MÄngkulturell vÀgledning ? sÀrskiljande eller inkluderande? : En studie om vÀgledares syn pÄ begreppet mÄngkulturell vÀgledning

Det huvudsakliga syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt till begreppet mÄngkulturell vÀgledning hos verksamma studie- och yrkesvÀgledare i den kommunala sektorn. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om mÄngkulturell vÀgledning per definition anvÀnds i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i sÄ fall förutsÀtter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig pÄ en enkÀt som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvÀgledare som arbetar i en skola dÀr antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av vÄra respondenter tolkar begreppet mÄngkulturell vÀgledning som ett förhÄllningssÀtt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vÀgledningssamtal dÄ inte heller en sÀrskild metodik tillÀmpas. Mot detta vÀgs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av sÀrskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar Àr att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mÄngkulturell vÀgledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillÀmpning..

Kultur i förÀndring : En vidgad syn pÄ kultursektorn och dess roll för samhÀllet

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a townÂŽs development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector.

Kommunalstrejken 2003 : MotstÄndet mot en uppvÀrdering av kvinnodominerade sektorn

Urination is a biological need but the routines surrounding urination are culturally specific and ever changing. This makes the organization of public space an important part in deciding what actions are made possible for the people in it. This paper considers women?s public urination and the possibilities to merge the need to urinate and the construction of the female body as feminine.A number of texts that describe the construction of the female body and identity as both gendered and socially produced are analysed in relation to women?s experiences of incontinence. Incontinence as a medical diagnosis is by this becoming possible to question, and may be seen as one of several strategies used to manage both the organization of the public space and the expectations of the female body to be a docile body.The conclusion is that a woman who wants to enter public space has the following options when it comes to the need to urinate:To strive for the feminine ideal.

FörutsÀttningar för klimatsmart och ekologiskt hÄllbar skollunch i grundskolan ? en fallstudie frÄn tvÄ skolor

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering pÄverkar utslÀppen av vÀxthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsÀttningar för klimatsmart och ekologiskt hÄllbar skollunch i grundskolan genom att kartlÀgga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmÄltidsverksamheten i tvÄ kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade pÄ ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, sÀsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid tvÄ grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersÀsongen vÄrterminen 2008.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->