Sökresultat:
879 Uppsatser om Byggsäkerhet - Sida 39 av 59
NÀr glöden falnat : En urban begravningsplats i fridfull natur  eller - av Lena Nyman namngivet: "Sista ligget"
NÀr glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstÀderna, och man lÀmnar ofta slÀkten kvar pÄ hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nÀra relationer till vÀnner man fÄr, och inte uppbyggda pÄ slÀktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de frÀmmande förorterna, dÀr inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sÄdan?.Om man dÄ mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfÀstning?   I mitt fall finns ingen familj kvar dÀr, förÀldrarna Àr döda och syskonen Àr spridda över landet.
FörbÀttring av fixturering: för ökad kvalitet vid
bearbetning av vÀxelhus
Detta examensarbete handlar om hur uppspÀnningen av slutvÀxelhus i fixturer kan förbÀttras för att erhÄlla bÀttre rundhet pÄ slutvÀxelhusets lockhÄlsdiameter. Arbetet har utförts hos företaget GETRAG All Wheel Drive i Köping. SlutvÀxeln Àr en av komponenterna i GETRAG:s fyrhjulsdrift som fördelar kraften frÄn motorn till bakhjulen. SlutvÀxelns ytterhölje kallas slutvÀxelhus och Àr tillverkat i aluminium. SlutvÀxelhuset spÀnns fast i en fixtur i en av företagets bearbetningsmaskiner kallad ?Heller 4? dÀr det bearbetas i en rad olika operationer varvid den största innerdiametern med ett mÄtt pÄ 158 mm blir orund i tillverkningen.
Talet om trygghet i VÄrt Göteborg- en begreppsorienterad innehÄllsanalys av lokaltidningen VÄrt Göteborg
Syfte och frÄgestÀllningar : Det övergripande syftet Àr att studera begreppet trygghet och dess anvÀndning i lokaltidningen VÄrt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen Àr att komma Ät trygghetsbegreppets innebörd sÄsom den Àr presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i sjÀlva fallet diskuteras. Studien utgÄr frÄn följande allmÀnna och specifika frÄgestÀllningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv pÄ trygghet framstÀllt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien Àr en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehÄllsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.
SÄ presterar musiker bÀttre
Vad Àr det som pÄverkar en musikers prestation i inspelningsstudion? Vilka av dessa faktorer kan jag som producent pÄverka under ett inspelningsprojekt? Syftet med uppsatsen Àr i första hand att utforma en metod för att ta reda pÄ faktorer som jag kan pÄverka och pÄ sÄ vis höja prestationen hos musikern. Den praktiska delen bestÄr av tre olika inspelningstillfÀllen i DAVES, Linköpings universitets inspelningsstudio pÄ Campus Norrköping. Resultatet av studien visar att musikerns prestation stÄr i direkt relation till studions kreativa miljö. Det ska dock pÄpekas att detta resultat endast gÀller för intervjupersonen och att studien omfattar en person.Vad som upplevs som kreativ miljö varierar naturligtvis mellan olika mÀnniskor och kan dÀrför inte generaliseras.
Utveckling för samverkansprocesser - En jÀmförande studie om hur implementeringsstrategier i ett urbant utvecklingsprojekt pÄverkade verksamheternas utveckling
Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.
Dagens och morgondagens studentbostÀder : Hur kommer studenter bo och hur vill de bo?
Ett samhÀllsproblem i Sverige under de senaste Ären har varit antalet studentbostÀder pÄ landets lÀrosÀten. Idag kan enbart fyra studieorter erbjuda bostadsgaranti för sina nytillkomna studenter, dÀr bostadsgaranti innebÀr bostad inom 30 dagar. Byggandet av studentbostÀder stannade av helt Är 2010 dÄ endast 125 stycken blev byggda. FrÄn 2012 och framÄt har trenden börjat vÀnda och framtiden ser bÀttre ut men det Àr inte i nÀrheten av att kunna mÀtta det behov som finns. Idag bor cirka 25-30 procent av Sveriges studenter i studentbostÀder.
Lagerhantering och materialflöde vid SSAB TunnplÄt AB i FinspÄng
Detta examensarbete Àr skrivet pÄ uppdrag av SSAB TunnplÄt AB i FinspÄng. Syftet Àr att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser pÄ materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av rÄmaterial, fÀrg och fÀrdigt material. Examensarbetet skall ocksÄ ge förslag pÄ ÄtgÀrder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten Àr idag 110 000 ton plÄt per Är och ökningen kommer att ske linjÀrt, med ett delmÄl vid 150 000 ton per Är och en slutlig toppkapacitet pÄ 170 000 ton per Är. Inventeringen av rÄmaterialförrÄdet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid pÄ sex dagar och att lagernivÄn varierar mycket över veckan.
TillfÀlligt sammanstatt och samtidigt interoperabelt och robust : Ledningssystemets dilemma
LedningssystemomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgÀngliga och stÄende krigsförband. Inriktningen innebÀr en utmaning inom ledningssystemomrÄdet dÄ den medför ett tydligare krav Àn tidigare pÄ att ledningsmateriel, teknik och personal Àr stÀndigt uppfyllda i samtliga krigsförband.ModulÀra enheter och förband som pÄ ett flexibelt sÀtt skall kunna sÀttas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfÀlle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte Àr att stödja chefers utövande av ledning, det vill sÀga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning pÄverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemomrÄdet, vid en insats med tillfÀlligt sammansatta förband pÄ operativ och högre taktisk nivÄ.Syftet med studien Àr att analysera vilka faktorer som Àr centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation hÀrrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansÀttning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.
Belöningssystem : Effekter av belöningssytem för företag med bonus och vinstdelning
Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.
Aerob trÀning för fotbollsspelare
Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstrÀnare frÄn division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob trÀning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob trÀning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). HÀr har jag velat jÀmföra dessa tvÄ delar för att sedan kunna uppmÀrksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob trÀning ser ut i fotbollen. Den del ligger Àven till grund för analysen jag har gjort av fotbollstrÀnarnas uttalanden om vad för sorts aerob trÀning de föredrar att bedriva pÄ sina trÀningar. Ett annat verktyg jag har anvÀnt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp.
Staden, planen och marknaden : en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen
I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats.
Utveckling av en arketypeditor : Ett verktyg för modellering av struktur i elektroniska patientjournaler
Dagens elektroniska patientjournalsystem har begrÀnsade möjligheter att pÄ likartat sÀtt strukturera och lagra patientinformation. Det Àr en anledning till att det Àr problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvÄrar bland annat forskning och tillgÀnglighet till patientinformation. Brist pÄ tillgÀnglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vÄrd oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med sÄ kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sÀtt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav pÄ patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper Àr formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.
Lean Automation pÄ Saab Automobile AB : ett hÄllbart och flexibelt produktionskoncept
Ett nytt produktionskoncept pÄ Saab Automobile AB ? Lean Automation ? Àr under implementering och utveckling. Inriktningen Àr att utveckla automationslösningar som stödjer principer och arbetsÀtt inom Lean Produktion. En gemensam nÀmnare Àr automation som byggs upp av enkel, standardiserad och modulariserad utrustning och som kan omkonfigureras av egen personal.TvÄ pilotinstallationer har gjorts under 2010: Transport med enkel AGV (Lean AGV) samt Lean Automation Robot Cell (LARC). Dessa komponenter ingÄr i denna studie som inriktar sig pÄ förÀndringar i det totala produktionssystemet med sikte pÄ en konstant hög produktivitetsnivÄ Àven vid frekventa förÀndringar i volym och produktinnehÄll.Studien pekar pÄ vikten av att samla produktionspersonalen för att underlÀtta balansering, men Àven för att skapa en visuell process dÀr fel snabbt kan upptÀckas och ÄtgÀrdas.
Iskyrkan i JukkasjÀrvi
Tjugo mil norr om polcirkeln i JukkasjÀrvi byggs sedan tio Är tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vÄr nedmonterar naturen denna vid snösmÀltningstid och den ÄtergÄr till TorneÄ Àlv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom vÀrldens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i JukkasjÀrvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje sÀsong fler Àn 30 000 besökare. UngefÀr tjugo barn blir döpta varje Är och nÄgot fler Àn hundra par vÀljer att gifta sig i iskyrkan.
Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur
Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.