Sök:

Sökresultat:

45 Uppsatser om Byggnadsmaterial - Sida 3 av 3

Hotell Bellevue i Hjo : ett modernistiskt byggnadsprojekt i sekelskiftesmiljö

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor från 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod färdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhållande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhållande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlägga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de två arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sätt att se på arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var då en parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade då som en turistort för den semestrande borgarklassen.

Miljöval för byggnadsmaterial : Med häktet i Helsingborg som referensobjekt

Today's climate and environmental issues have now been up for discussion for quite long. Various environmental measures have been taken, but it is not always certain that those measures actually are for the better because of the complexity of our environment. Therefore, studies of whole life cycles are very important even if they are time and resource intensive.Real estate accounts for 15% of global carbon emissions, but also affects our environment in many other aspects. In Sweden this number is even higher. About 30 % of its carbon dioxide emissions originates from building sector and changes are therefore of great importance.

För- och nackdelar med markplattor av natursten : studie av funktion i gatumiljö hos några sydsvenska kommuner

Natursten har använts av människan som Byggnadsmaterial i flera tusen år. Även som markbeläggningsmaterial har natursten en lång historia. Det är just sådan användning detta examensarbete behandlar, mer exakt markplattor av natursten i offentlig gatumiljö. Efter 60- och 70-talets näst intill obefintliga bruk av naturstensplattor för markbeläggningar har under de senaste årtiondena en klar ökning setts. Med denna ökning som bakgrund är det intressant att studera hur dessa ytor belagda med plattor av natursten egentligen fungerar och vad det finns för problem. Syftet med det aktuella examensarbetet var att försöka klargöra i vilka situationer naturstensplattor fungerar bra respektive mindre bra i den offentliga gatumiljön.

Kartläggning av chokladpulverspridning: en fallstudie gjord på Kraft Foods Sverige AB

Syftet med examensarbetet är att kartlägga orsakerna till pulverspridningen på O?boyavdelningen samt att ge förslag på åtgärder som kan förbättra och underlätta arbetet med den periodiska rengöringen. Vid tillverkning av livsmedel är det av stor vikt att produktionen är hygienisk och att produkterna har hög kvalitet. Många gånger, i synnerhet vid tillverkning av pulverprodukter, såsom O?boy, kan det vara svårt att uppnå den önskvärda graden av renhet.

Fröskörd av Hampa : metoder och tekniker för fröskörd av industrihampa

Hampan är en gammal kulturväxt som kom till Sverige på 200 till -300-talet och var framförallt intressant för användning till föda, kläder och Byggnadsmaterial. Med tiden har det blivit intressant att även använda hampan till energi och hälsoprodukter. Jag tycker framförallt att det är intressant med de nya användningsområdena och det som fascinerar mig mest med växten är dess otroligt många användningsområden.Syftet med arbetet är att göra en undersökning och utvärdering av hur fröskörd av industrihampa går till i Sverige. I arbetet har fem olika metoder beskrivits, varav fyra är beprövade under svenska förhållanden. Metoderna är beskrivna utifrån lantbrukarnas erfarenheter.

Renoveringsinsatsers ordningsföljd och dess påverkan på energianvändningen

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Energieffektivisering genom ombyggnad : Med hjälp av VIP-Energy

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm.Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Byggmetod, energianvändning, transport: : vid jämförelse mellan Gävle Strands Etapp 2 och Maskinisten

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

Arbetsmodell för 5S hos Moelven Byggmodul Säffle

Trä är ett lätt Byggnadsmaterial som möjliggör en hög färdigställandegrad i industrialiserade produktionsanläggningar. Moelven Byggmodul i Säffle är en trävolymbyggare som producerar olika typer av husvolymer i sådana industriella produktionsanläggningar. De flesta effektiviseringar som gjorts i den traditionella industrin de senaste åren kan sammanfattas med ett ord, Lean produktion. Begreppet saknar en entydig definition men syftar till att reducera och eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande. För Moelven finns det stora möjligheter och förutsättningar att utifrån Lean-begreppet starta upp ett förbättringsarbete.

2000-talets svenska trästäder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.

2000-talets svenska trästäder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa. Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material.

Utveckling av inköpsprocess i syfte att verifiera
produktprov med avseende på kvalitet och lagkrav vid NCC
Komponent: en multipel fallstudie utförd på Autoliv, Clas
Ohlson, Intertek ETL SEMKO, Rusta och Sveriges Provnings- och

För att bemöta den allt hårdare konkurrensen inom byggbranschen har NCC Komponent börjat utforska nya möjligheter för att öka konkurrenskraften. Ett av de viktigaste områdena enligt NCC Komponent är inköp eftersom priset på Byggnadsmaterial har stigit snabbare än huspriserna under de senaste åren. Som ett led i satsningen på inköp har nya marknader utanför Europa undersökts. Den kinesiska marknaden har identifierats som extra intressant och inledande arbete för att hitta lämpliga produkter har påbörjats. Det är viktigt att NCC Komponent är medvetna om att import utanför den europeiska gemenskapens gränser medför större krav på inköpen.

Brandskyddsinventering av äldre trähusbebyggelse i Strängnäs: en redovisning av resultat och åtgärdsförslag över området Kvarnbacken

I Strängnäs stadskärna finns kvarter med mycket gammal trähusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden år 1871 och som nu utgör ett stort kulturvärde samt är ett unikt kännetecken för staden. I dessa gamla områden präglas stadsbilden av tät bebyggelse, trånga gränder och lättantändliga Byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lätt för en brand att sprida sig från byggnad till byggnad och från kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehåller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av området Kvarnbacken, i Strängnäs innerstad. Inventeringen är utförd med hjälp av ett inventeringsverktyg kallat ?Brandskyddsvärdering av kulturbyggnader? (BSV-k).

Varför miljöcertifiera byggnader?

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Värmelagring i byggnader : Kan en god värmelagringsförmåga kompensera ett högt U-värde?

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som Byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.

<- Föregående sida