Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhÀllet. Personer med missbruk och beroende kan inom hÀlso- och sjukvÄrden jÀmföras med att ha en hjÀrtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och kÀnslokomponent. Dessa pÄverkar hur mÀnniskan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder Àr vanligt förekommande bland hÀlso- och sjukvÄrds personal gÀllande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvÄrdnaden pÄverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras pÄ elva vetenskapliga originalartiklar hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

I detta examensarbete har termiska förhÄllanden undersökts för modulen eSite som Àr under utveckling av företaget Flexenclosure. eSite omvandlar och riktar ström frÄn en mÀngd olika producenter och skickar denna vidare till förbrukare. Kylning av komponenter tÀnkta att sitta inuti eSite har simulerats och analyserats. Komponenterna Àr placerade pÄ en vÀrmesÀnka, över vilken naturlig konvektion uppkommer. Denna företeelse har undersökts med hjÀlp av bÄde manuella berÀkningar och datorstödda flödessimuleringsberÀkningar (CFD) i mjukvaran AnsysŸ 14.5 och berÀkningsverktyget Fluent?.

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studievÀgledningen pÄ institutioner och fakulteter pÄ en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus pÄ studenter frÄn studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. UtifrÄn mina frÄgestÀllningar har jag undersökt utmaningar och problematiker som studievÀgledare möter i studievÀgledande samtal, hur vÀgledarna arbetar med dessa utmaningar och problematiker samt hur deras arbete kan bidra till studentgenomströmning. För att undersöka mitt syfte och mina frÄgestÀllningar har jag tillÀmpat ett induktivt arbetssÀtt. Detta har inneburit en vÀxelverkan mellan teori och empiri dÀr teorival och teorianvÀndning pÄverkats av informanternas berÀttelser. De teorier och begrepp som jag anvÀnt mig av Àr Bourdieus begrepp habitus, kapital och fÀlt, Peavys teori om konstruktivistisk vÀgledning samt Antonovskys teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning pÄ en arbetsplats som utmÀrks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebÀr att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. GrÀnssnittet Àr den yta som finns mellan operatören och systemet, och det Àr grÀnssnittet som avgör vilka systemtjÀnster som operatörerna kan anvÀnda. Utformningen av grÀnssnittet Àr sÄledes betydelsefullt för hur vÀl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och grÀnssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger pÄ en fallstudie av ett arbetsomrÄde pÄ vevstakslinjen pÄ Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.

Problem: FrÄn och med januari 2014 Àr det obligatoriskt för K3-redovisande företag att göra komponentavskrivning pÄ sina anlÀggningstillgÄngar. Argumenten kring komponentavskrivningen gÄr isÀr och frÄgan Àr om bristen pÄ vÀgledning leder till oklar tillÀmpning och skillnader i redovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte har en deskriptiv och normativ form varav det deskriptiva syftet Àmnar skapa en bild av aktuella redovisningssituationer för att sedan stÀlla dem mot den normativa teorin.Referensram: Referensramen bestÄr av en allmÀn referensram dÀr vi redogör för de grundlÀggande begrepp som berör avskrivningar samt de ekonomiska effekter avskrivningsmetoderna leder till. I den teoretiska referensramen redogör vi först allmÀnt om redovisningsteori och sedan mer utförligt om den normativa teorin.Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Simuleringar anvÀnds sedan för att göra jÀmförelser mellan ett verkligt företags och tvÄ fiktiva företag.Empiri: Det empiriska materialet Àr hÀmtat ifrÄn intervjuer med tvÄ representanter frÄn ett fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter samt material i form av bokslut och företagets avskrivningsplaner över sina komponenter.Slutsats: Olika nyttjandeperioder har visat sig leda till betydelsefulla skillnader i redovisningen. Med pÄverkan frÄn den normativa teorin bör emellertid valfriheten och dÀrmed skillnaderna minska..

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

LÄngtidsbehandling med ventilator utan tillrÀcklig befuktning kan torka ut en patients luftvÀgarmed olika komplikationer som följd. MÄlet för detta examensarbete var att utveckla en ny teknikför att befukta och vÀrma inandningsgasen. Ett fungerande koncept och en prototyp som styrkerkonceptet skulle tas fram.Marknaden för befuktare studerades och de vanligast anvÀnda befuktningsmetoderna granskadesför att hitta svagheter som behövde ÄtgÀrdas. De tvÄ vanligaste befuktartyperna Àr HeatedHumidifier och Heat and Moisture Exchanger. Den frÀmsta nackdelen med Heated Humidifiervar dess tendens att övermÀtta luften med kondensutfÀllning som följd, och med Heat andMoisture Exhanger att inte tillrÀckliga fukt- och temperaturnivÄer nÄddes.DÀrför togs en ny design fram med mÄlet att kunna styra fukt och temperatur oberoende avvarandra.

KBT, Kognitiv beteendeterapi Àr en metod som dagens samhÀlle föresprÄkas av mÄnga om man vill uppnÄ ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva verksamheten pÄ en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det Àr att arbeta med KBT. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur kan man anvÀnda KBT praktiskt pÄ en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlÀttar samt försvÄrar deras arbete? Vilka kÀnslor vÀcks hos personalen? VÄr studie Àr genomförd pÄ en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta Àr en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att fÄ fram personliga Äsikter av personalen.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig pÄ transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.Projektet har gÄtt ut pÄ att analysera stÀlltiderna pÄ kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7. FörutsÀttningen för att anvÀnda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av smÄ batcher Àr att ha korta stÀlltider. StÀlltiden Àr den tid som en maskin stÄr stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. DÄ inget produceras under stÀll Àr det en spilltid och som all spilltid mÄste det reduceras till ett minimum.SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) Àr en metod för reducering av stÀlltid dÀr stÀllet delas upp i OED (Yttre stÀll) och IED (Inre stÀll).Analysen har till stor del kretsat kring tidsÄtgÄngen för mÀtning i mÀtrummet som Àr en stor del av stÀlltiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsÄtgÄngen vid sjÀlva stÀllets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mÀtrummet.För att uppfylla mÄlen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vÄrden av den Àldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus pÄ nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval pÄ 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus pÄ nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, Àven bedömningsinstrument underlÀttade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvÄrdnaden var energi- och nÀringstillskott, individuellt anpassade vÄrdplaner och mÄltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande ÄtgÀrder inom bÄde omvÄrdnad och medicin hade en korrelation mellan förbÀttrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos Àldre patienter i den pre- och postoperativa vÄrden.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tÀnker om andra mÀnniskors tankar och kÀnslor utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som sÄ tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmÄga att sÀtta sig in i nÄgon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind anvÀnts för att belysa den kognitiva förmÄga som krÀvs för att en person ska kunna sÀtta sig in i nÄgon annans tankar. FrÄn flera hÄll har begreppet ifrÄgasatts eftersom det krÀvs flera kognitiva komponenter sÄsom minne och verbal förmÄga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som sÄ renodlat som möjligt försöker belysa förmÄgan att förstÄ hur nÄgon annan tÀnker.

För att skapa en produkt som stödjer kundens mÄl och arbetsprocesser Àr det av stor vikt att identifiera vilka, men Àven var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna Àr och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom anvÀnds systemen inom skilda domÀner dÀr det finns olika behov. Det fanns dÀrför ett behov att, pÄ uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt pÄ vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras. I form av en fallstudie genomfördes dÀrefter en kartlÀggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mÄl som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrÄn ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var Àven tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktÀristiska gestaltningar av bÄde brukare och domÀn. Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte Àr tillrÀckliga för att gestalta brukare, domÀn och samspelet dÀr emellan.