Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av framgÄngsrika interventioner för deprimerade klienter ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med 4-20 Ärs erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av framgÄngsrika interventioner. Det utskrivna materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ett medvetet förhÄllningssÀtt till klienterna: en medveten anpassning av klienternas aktiviteter och ett medvetet val av klienternas aktiviteter.

Vitaminer Àr essentiella komponenter som medverkar i olika processer i kroppen. HÀstens vitaminbehov beror pÄ Älder, trÀning, laktation, drÀktighet och tillvÀxt. Underkott av ett vitamin kan resultera i olika bristsjukdomar, vilka kan vara dödliga. Idag marknadsförs dyra vitaminkoncentrat som ett komplement till den befintliga vitaminhalten i foderstaten. Innan utfodring av dessa koncentrat Àr det viktigt att veta om hÀsten har ett behov av vitaminkoncentrat eller om de leder till överutfodring.

I dagens nÀringsliv Àr effektiv kommunikation och informationsutbyte mellan företag en förutsÀttning för verksamheten. NÀringslivet utmÀrks av förÀndring; företag köps upp, företag slÄs samman, företag samarbetar i projektform. Behovet av att integrera varandras informationssystem stÄr i paritet med ovanstÄende förÀndringar. Ett stort problem med systemintegration Àr variationsrikedomen mellan informationssystemen, betrÀffande teknisk plattform och programsprÄk. Webservices erbjuder metoder att enkelt integrera olika informationssystem med varandra.I rapporten beskrivs hur webservices implementeras och vilka tekniska komponenter som ingÄr, samt de fördelar som webservicetekniken ger.

Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

Det intrÀffar ett ökande antal brÀnder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbrÀnder i genomsnitt tre gÄnger varje vecka. De flesta av dessa brÀnder uppstÄr i bussens motorrum. Att installera ett vÀl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet Àr dÀrför en viktig sÀkerhetshöjande ÄtgÀrd. För nÀrvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvÀrdera brandslÀckningsslÀcksystem i bussar.

Spelifiering har funnits genom historien, utan att det tidigare har definierats. SpÄr av anvÀndning av begreppet finns pÄ Internet sedan 2004, men begreppet blev populÀrt först runt 2010. Spelifiering kan beskrivas som en process dÀr det lÄnas komponenter och upplÀgg frÄn spelvÀrlden som appliceras pÄ verksamheter som traditionellt inte hör samman med spelande. I vÄr undersökning riktar vi in oss pÄ kopplingen mellan spelifiering och lÀrande, alltsÄ spelifierat lÀrande. Syftet med denna studie Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv beskriva vad det Àr som kÀnnetecknar spelifierat lÀrande.

Inom vissa typer av tv- och datorspel, t.ex. rollspel, sportspel, Àventyrsspel eller livssimulatorer, Àr det vanligt att spelaren sjÀlv fÄr utforma sin karaktÀr (den anvÀndaren spelar som i spelet) i varierande utstrÀckning. Det kan handla om att kunna skriva in sitt eget namn eller vÀlja fÀrg pÄ sin tröja, Ànda till att kunna justera de minsta utav ansiktsdrag och vÀlja mellan flera olika personlighetsval, fysiska egenskaper och speciella förmÄgor. Det grÀnssnitt i vilket detta sker plats kallar för karaktÀrseditor.Ett urval av kommersiellt framgÄngsrika, etablerade, tv- och datorspel valdes ut och deras karaktÀrseditorer granskades. Först genom en konkurrent- och greneanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀl Hotellingmodellen förutsÀger prisutvecklingen, efterfrÄgan och den optimala utvinningen av jÀrnmalm under tidsperioden 1970-2000. I uppsatsen görs en jÀmförelse mellan modellen och den faktiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen i uppsatsen Àr den sÄ kallade Hotellingmodellen för en monopolmarknad. Enligt denna bestÀms priset av en Àndlig resurs av tvÄ komponenter, marginalkostnaden, som Àr konstant och marginal user cost som stiger med den Ärliga diskonteringsrÀntan. Uppsatsen Àr baserad pÄ data frÄn LKAB:s Ärsredovisning 1970 och data för pris per ton och produktion i ton av jÀrnmalm pÄ LKAB 1970-2000.

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Med den trÄdlösa teknologins framvÀxt har Àven antalet studier gÀllande dess möjliga inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa ökat markant i antal. Under en lÀngre tid har det funnits professionella mÀtinstrument pÄ marknaden som mÀter styrkan hos de elektromagnetiska fÀlt som trÄdlösa applikationer ger ifrÄn sig. Ofta Àr de mycket noggranna, men samtidigt avancerade, dyra och inriktar sig i första hand till personer som anvÀnder sig av mÀtinstrumentet i sitt yrke.Författarna fick i uppdrag av Bo Wisenfeldt pÄ HIPS AB att utveckla ett handhÄllet mÀtinstrument för snabb mobil detektering av elektromagnetiska fÀlts styrka i frekvensbanden för GSM800/900/1800/1900, 3G, WLAN. Det skulle ha privatpersoner som största mÄlgrupp och mÄste dÀrför hÄlla ett lÄgt pris, anvÀndarvÀnligt och fortfarande leverera relativt korrekta mÀtresultat.Examensarbetet resulterade i en fullt fungerande prototyp som visar aktuell strÄlningstÀthet i intervallet 0.000001 ? 300 mW/m 2 .

För att kapa plÄtark till rÀtt dimensioner kan exempelvis en plÄtsax anvÀndas. Dessa finns i mÄnga olika varianter varav en Àr maskingradsaxen, denna variant skjuver av plÄten likt en giljotin. En maskingradsax Àr Rapido som tillverkas av CIDAN Machinery. MÄlgruppen till denna maskingradsax Àr framförallt mindre verksamheter som inte klipper plÄt regelbundet och med stor variation av plÄtstorlekar. Detta medför att all plÄthantering sker manuellt vilket Àr belastande för operatören.

I den hÀr multimodala analysen som utgÄr frÄn kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer frÄn 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen Àr att undersöka hur kön framstÀlls i informationsbroschyrer riktade till barn. För att Àven belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anlÀggs ett intersektionellt perspektiv och dÄ kön Àr kopplat till sexualitet undersöks dÀrmed Àven heteronormativitet. Det görs genom att ta reda pÄ hur kön markeras, hur karaktÀrerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jÀmlikt förhÄllande mellan könen dÄ bÀgge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker dÄ broschyrerna speglar stereotypa förestÀllningar om vad som Àr manligt och kvinnligt.

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspÀnning, ABB Microscada, till ett system som Àven ska kunna klara av att rÀkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlÀgen pÄ fabriksomrÄdet.Examensarbetet har som mÄl att införa en del av pappersbrukets elnÀt in i det nya styrsystemet samt sammanstÀlla och berÀkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda berÀkningar.Den del som frÀmst har analyserats Àr en matning som börjar vid inmatningspunkten pÄ Ortviken och följer dessa ner via olika stÀllverk och matningar till tvÄ transformatorer för att sluta pÄ 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lÀmnar angÄende kortslutningseffekter inte alltid stÀmmer överens med de vÀrden de kontrollerats mot. Detta visade sig frÀmst vid kontrollberÀkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svÄrigheter att arbeta med maskade nÀt. Eftersom Ortviken anvÀnder just maskade nÀt och har tvÄ inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de bÄda inkommande matningarna antags i alla berÀkningar och simuleringar vara en matning, dÀr kortslutningseffekterna summerats..

I denna uppsats analyseras de faktorer som ligger bakom beslutet att lÄta Turkiet inleda intrÀdesförhandlingar med EU. Dessa faktorer analyseras utifrÄn Allisons tre modeller: Rational Actor Model, Organizational Behavior och Governmental Politics. Modellerna beskriver olika komponenter som lÄg till grund för beslutstagandet.I vÄr analys belyses först de statliga aktörerna och deras motiv för att ge Turkiet kandidatstatus och ett datum för eventuella förhandlingar, enligt Rational Actor Model. DÀrefter belyses de organisatoriska strukturerna bakom EU och dess inverkan pÄ det faktiska inledandet av förhandlingarna enligt Organizational Behavior. Slutligen nÀmns kortfattat Governmental Politics, som behandlar nyckelpersoner och förhandlingskonstellationer, eftersom modellen ej kunnat genomföras i sin helhet.Uppsatsen har som uppgift att tillÀmpa de olika modellernas styrka i den specifika fallstudien och utgör en ny syn inom europeisk integration..

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.