Detta Àr vÄrt C-arbete dÀr vi valde att göra ett sÀllskapsspel av vÄr frÄgestÀllning. Spelet gÄr ut pÄ att producera en film, den spelare som producerar den bÀsta filmen vinner Oscar för bÀsta film och Àven spelet. NÀr man spelar spelet sÄ lÀr man sig hur en filmproduktion gÄr till och vilka komponenter som Àr extra viktiga nÀr det gÀller bedömningen för vinnaren av Oscarstatyetten för bÀsta film..

Bakgrund: För att vara kostnadseffektiv och utveckla nya bilmodeller i snabb takt anvÀnder sig bilföretag av produktplattformar. En produktplattform Àr ingen fysisk produkt utan varieras med olika komponenter beroende pÄ vilka delar pÄ bilmodellerna som skall vara unika respektive vilka delar som skall vara gemensamma. Nackdelar med flera gemensamma komponenter Àr att slutprodukterna blir identiska i flera avseenden, vilket försvÄrar varumÀrkets arbete med att göra produkterna unika och skilja de frÄn konkurrenternas. En konflikt uppstÄr sÄledes mellan produktplattformens strÀvan efter gemensamma komponenter och varumÀrkets arbete med att göra produkten unik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn de gjorda fallstudierna pÄ bilmodellerna Volvo XC60 respektive Land Rover Freelander 2 som producerats pÄ en gemensam produktplattform analysera och jÀmföra varumÀrkenas och bilmodellernas benÀgenhet att förmedla vad som Àr unikt i samband med en reklamkampanj.Genomförande: Uppsatsen Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer har genomförts. Den empiriska studien Àr uppbyggd av tvÄ deskriptiva fallstudier och jÀmförelser har gjorts mellan fallen för att se skillnader.Resultat: Uppsatsen har kommit fram till att varumÀrket Àr av stort vÀrde för företag eftersom tvÄ identiska produkter producerade pÄ en gemensam produktplattform kan sÀljas som tvÄ unika produkter.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trÀ till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste Ären och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillrÀckligt hög grad. Woodform Àr i en övergÄngsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. FörÀndringar mÄste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mÀngd komponenter som efterfrÄgas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första lÀge gÄr att effektivisera.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte Àr att frÀmja en förbÀttring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehÄller uppgifter om en byggnads Ärliga energi-förbrukning för uppvÀrmning, ventilation och övriga tekniska installationer. StÀllt i förhÄllande till byggnadens uppvÀrmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt gÄr att förbÀttra skall energideklarationen Àven innehÄlla förslag pÄ sÄdana förbÀttringar.  Samtidigt sÀger regelverket att ÄtgÀrdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvÀrden inte fÄr lÀmnas. Inom kulturmiljövÄrdssektorn har röster höjts för att uppmÀrksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med Àldre byggnader.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

 Den hÀr rapporten stÀller frÄgan om dagens jakt efter sÄ billiga konstruktioner som möjligt verkligen leder till lÄngsiktig lönsamhet. Rapporten fokuserar pÄ de 50 första Ären av en byggnads livstid. Arbetet har genomförts genom intervjuer, datainsamling och berÀkningar med tillhörande analys.Rapporten behandlar yttervÀggskonstruktioner med olika fasadmaterial samt vindsbjÀlklagskonstruktioner med olika yttertakstÀckningar. Kostnaderna som tas med i berÀkningarna Àr byggkostnader, planerade underhÄllskostnader, energikostnader, lÄnekostnader samt försÀkringskostnader.Vi kommer fram till helt olika resultat beroende pÄ om det Àr en yttervÀgg eller ett vindsbjÀlklag med yttertak som analyseras. I fallet med yttervÀggarna kommer vÄr tes om att en större grundinvestering lönar sig efter nÄgra Är visa sig stÀmma.

En kartlÀggning pÄ Electrolux externa transporter Àr gjord för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lastbilstransporter i dagslÀget. Electrolux produktion och lager Àr uppbyggt efter TPS och kanban vilket betyder att allt som Àr slöseri skall elimineras och material/komponenter/artiklar endast blir försedda i produktionen vid behov. Idag anvÀnder sig Electrolux av slingbilar, som Àr ett transportsystem dÀr en lastbil kör samma rutt kontinuerligt under Äret. Rutten utformas efter företagets leverantörer och antal dagar slingbilen ska köras sÀtts efter företagets behov av material/komponenter/artiklar. För att en slingbil ska vara prisvÀrd ska den antingen ha ett samspel med utgÄende gods eller ha tillrÀckligt hög fyllnadsgrad för att utesluta andra transportmöjligheter. En kartlÀggning pÄ tre slingbilar Àr gjort och den gav oss den totala fyllnadsgraden pÄ de tre slingbilarna. De tre olika slingorna vi har analyserat Àr SkÄneslingan, Hovaslingan och Nordöstra SkÄneslingan.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trÀ till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste Ären och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillrÀckligt hög grad. Woodform Àr i en övergÄngsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. FörÀndringar mÄste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mÀngd komponenter som efterfrÄgas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första lÀge gÄr att effektivisera.

Germund Hesslows simuleringshypotes bestÄr av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgÄng styrts med hjÀlp av ett artificiellt neuronnÀt. Detta skedde genom att roboten utifrÄn den miljö i vilken den befann sig predicerade nÀstkommande sensortillstÄnd via neuronnÀtet. Sensorerna stÀngdes dÀrefter av och de predicerade vÀrdena Äterkopplades in i nÀtverket som indata.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Scania Àr en vÀlkÀnd tillverkare av tunga lastfordon och bussar. De profilerar sig som det presigefyllda valet med hög teknologinivÄ. För att kunna leda utvecklingen av nya funktioner och motorer mÄste mÄnga tester av alla system i dessa fordon göras. Till detta anvÀnds provceller speciellt ordnade för specifika lastbilskomponenter och mÄnga av dessa komponenter behöver en yttre kylning under drift varför flera av provcellerna har reglerade kylsystem. Vid uppgradering av kylsystem eller nybyggnation av provceller med kylsystem finns en önskan att kunna simulera och göra tester av kylsystemet innan det faktiska kylsystemet finns pÄ plats, för att sÀkerstÀlla prestandan innan nÄgon investering görs.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefÀr 5000 patienter Ärligen av plötsligt hjÀrtstopp pÄ vÄra sjukhus: HjÀrtstopp behandlas med hjÀrt-lungrÀddning (HLR). Sjuksköterskan Àr oftaden som upptÀcker patienter med hjÀrtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet Àr gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

År 2003 var företaget Skandia i hetluften dĂ„ det i maj samma Ă„r beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhĂ„llanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan Ă„ren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledandebefattningar genom bonusprogram. Belöningssystem Ă€r nĂ„gonting som de flesta företagen pĂ„ Stockholmsbörsen erbjuder till sina anstĂ€llda. Att stimulera de anstĂ€llda till att prestera enastĂ„ende resultat samt motivera anstĂ€llda till att Ă„stadkomma uppsatta mĂ„l kan vara syftetmed bonusprogram. Det Ă€r vanligt att benĂ€mna bonus som ett mĂ„tt pĂ„ prestation men ofta Ă€r det konjunkturen eller yttre faktorer som pĂ„verkar hur vĂ€l ett företag presterar.

Sperma bestÄr av spermier och seminalplasma, vars förhÄllande liksom spermans innehÄll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och pÄverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat pÄverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spÀdningsmedium. Vid naturlig betÀckning gynnas spermierna av seminalplasmans nÀrvaro men under lagring har denna, för vissa arter, Àven en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika Àmnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, dÀr den totala proteinkoncentrationen Àr lÀgst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som Àven Àr den mest spermierika.