Examensarbetets mål var att utforma två förslag på ett musik- och konsthus för placering i Växjösjön. Konstruktionen ämnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsättningar och möjligheter, i syfte att underlätta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i två förslag med skilda arkitektoniska särdrag, skapade utifrån gemensamt stipulerade avgränsningar.Det ena förslaget är utformat med hjälp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer. För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde. Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%. För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena..

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende på funktioner, användarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jämförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata så långt det var möjligt där resultaten för byggnadens specifika energianvändning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och årlig energianvändning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en känslighetsanalys av indata där flera parametrar ändrades stegvis och resultat för BSE jämfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-värden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt även programspecifika inställningar.Resultat från simulering av årlig energianvändning visade att IDA ICE och VIP båda räknade med en total energianvändning på ca 129 MWh per år med jämlik fördelning både för tillförd och avgiven energi. IDA ICE beräknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 år) Atemp] medan VIP räknade med 102,9 [kWh/(m2 år) Atemp].

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.

Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

Vissa studier som undersökt kombinerad styrketräning och uthållighetsträningjämfört med styrketräning har funnit hämmad styrkeutveckling vid kombinerad träning. Forskning har därför riktats mot att undersöka hur hämmad effekt kan undvikas. Syftet med litteraturöversikten var att genom att granska vetenskaplig litteratur i området beskriva faktorer av betydelse för styrkeutvecklingen i nedre extremitet vid kombinerade uthållighetoch styrketräningsprogram. En beskrivande litteraturstudie gjordes på ämnet. En litteratursökning genomfördes mellan 6-24/9, 2014 i databaserna Scopus, Proquest, Pubmed, Cinahl, AMED, Web Of Sciense.

Avloppsreningsverket Sundet i Växjö har en rötningsanläggning som producerar biogas. Anläggningen består idag av två rötkammare och en maskin för avvattning som substratet går igenom efter rötningen. Substratet som används i rötningsprocessen är avloppsslam från Växjö. Planer finns på att utöka processen med en tredje reaktor i vilken det rötade slammet ska återrötas. Detta för att få ut mer biogas ur slammet.

Uppsatsen handlar om Ångfärjestationen i Helsingborg som byggdes 1898. Syftet är att undersöka den debatt som pågår i Helsingborg angående om man ska riva eller bevara byggnaden. Genom frågeställningarna eftersträvar jag att ta reda på vilka argument och ord som förts fram i debatten samt om orden har någon betydelse i sammanhanget.Metoden som används för att få svar på frågorna är diskursanalys samt den analysmodell som Jennie Lippner utvecklat. De tre grupper som undersökts, politiker, kommun-tjänstemän samt allmänhet, uttrycker sig alla på liknande sätt med välformulerat språk och väl valda argument. De diskurser som kunnat urskiljas är den modernistiska, ekonomiska samt antikvariska.

Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall är ett förslag att tilläggsisolera taket, då ställs det kulturhistoriska värdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gäller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan därför uppstå tvister vid ombyggnaden av saluhallen, då det är svårt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav på de delar som ska ändras.De delar på saluhallen som studerats är två takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvärdesmässigt och lagmässigt. Det kulturhistoriska värdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden så gott det går. Studien handlar därför om hur man på bästa sätt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden..

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Examensarbetet behandlar energieffektiviseringsåtgärder för ett flerbostadshus byggt undermiljonprogrammet. Miljonprogrammet innebar kortfattat att man inom tioårsperioden 1965 till1975 byggde ca en miljon nya bostäder i Sverige. Anledningen till detta var dels bostadsbristenoch dels låg standard på de befintliga bostäderna.Flerbostadshus från just miljonprogrammet valdes i detta examensarbete eftersom det är idag ettmycket aktuellt ämne med tanke på att dessa hus är allmän kända för hög energiförbrukning.Studier visar att möjligheten för energibesparing är stor inom bostadssektorn, detta gäller i höggrad för hus från miljonprogrammet.Miljonprogramshusen har nu stått i 35-45 år, och 40 år var deras uppskattade livstid då debyggdes. Dessa hus står nu därför inför omfattande renoveringar och det är därför viktig att görarätt energibesparande åtgärder i samband med dessa renoveringar.Uppgiften till detta examensarbete blev i första hand att ta fram byggnadens energitekniskastatus idag och att sedan komma med några praktiska och tillämpbara förslag på åtgärder förminskad energianvändning.Energieffektiviseringsåtgärder som undersöktes var inre och yttre tilläggsisolering med 100 mmisolering, fönsterbyte, fönsterrenovering, tätning runt fönster och dörrar, inglasning av balkongeroch värmeåtervinning med frånluftsvärmepump.Den relativa luftfuktigheten och temperaturen i väggkonstruktionen beräknades för denbefintliga väggen samt med inre och yttre tilläggsisolering. Resultatet av fuktberäkningen visadetydligt att den yttre tilläggsisoleringen på både väggkonstruktioner ? lättbetong ochsandwichelement ? är det bästa alternativen ur fuktsynpunkten.Alla undersökta energieffektiviseringsåtgärder tillsammans visade sig enligt beräkningarnaminska byggnadens energianvändning från ca 167 kWh/m2 och år i dagläget till ca 90 kWh/m2och år efter att åtgärderna utförs.

Uppgiften för projektet var att rita en varvsbyggnad på den västra delen av ön Beckholmen i Stockholm. Varvsbyggnaden är menad åt ett reparationsvarv, som utför reparationer av de medelstora till större fartyg som trafikerar Stockholms skärgård, och ska göra det möjligt för verksamheten att utföras klimatskyddat året om.Den ritade byggnaden strävar efter att möjliggöra ett fungerande varv med maximal kapacitet. Därför har de maskiner industrin använder sig av integrerats i byggnaden och tillåtits påverka byggnadens utformning.Byggnaden består av en platå i betong ovanpå vilken mindre fartyg kan placeras genom användandet av varvets lyftkran som löper på räls längs med platån. Betongplatån bärs upp av tre stycken pelarrader och i den östra av de två korridorer som dessa skapar är en fristående byggnad med verkstäder placerad. Den västra av de två korridorerna förblir utomhus men utgör en regnskyddad väg från verkstäderna till skrovhallen och förrådet som är placerade intill betongplatån..

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.