Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

To be able to measure high-surge voltages and transients with short rise times youneed measuring instruments with a high sampling frequency and large Bandwidth.These surges and transients occur primarily at lightning but can also occur at forexample at connecting errors at an electrical switch-gear. This report describes thework with finding two solutions for measuring and log data from these surges andtransients. One temporary solution where a measurement program has beendeveloped. A second solution where different company solutions have been analyzedto decide which fits best. For these measurement solutions two solutions for bringingdown the voltage has been used.

The purpose of this study was to implement an energy analysis and environmental evaluation of the property Hemsta 12:16 in Gävle. Based on two different methods, Energy Balance calculation and Environmental Building, the result of the property's energy use, energy performance and environmental impacts are presented. Except that, measures to reduce final energy consumption are presented.      The proposed measures can reduce energy usage by 100 400 kWh / year, which represents a decrease of 18% of the present energy usage. This would represent a total savings of 63 000 SEK per year. In addition, the environmental performance is improved by adopting the suggested measures..

Min byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ?Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?? För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av byggnaden.Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar.

I studien görs en klimatsimulering av en byggnad från miljonprogrammet och jämförs sedan med en klimatsimulering där en ombyggnation av byggnadens indragna balkonger har gjorts.Studien ger konstruktionslösningar på hur en ombyggnation skulle kunna se ut.Resultatet visar att det går att minska energibehovet om balkongväggarna rivs och nya väggar konstrueras i liv med fasaden..

Syftet med studien är att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa från 1960-talet. Syftet är även att belysa några möjliga åtgärder som minskar energianvändningen samt undersöka om dessa åtgärder är ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hämtats från ritningar och teknisk beskrivning. Handberäkningar har genomförts för att beräkna U-värde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som påverkar byggnadens energibehov såsom köldbryggor, gratisvärmetillskott och gränstemperatur har hämtats från tabeller och schabloner.

Syftet med detta examensarbete har främst varit att förbättra inomhusklimatet i byggnaden Greenhouse, tillhörande företaget IVT Värmepumpar i Tranås. De anställda upplever problem med värme i byggnadens utbildningslokaler främst under sommarhalvåret. Tid har även lagts på att ta fram åtgärder som sänker byggnadens energianvändning i form av el och värme.Då examensarbetet utfördes under hösten användes ett simuleringsprogram för att få en bild av inomhusklimatet under sommarhalvåret. En modell av byggnaden byggdes upp i simulationsprogrammet, komplett med ventilations- och värmesystem.För att validera modellen som konstruerats utfördes flertalet mätningar under en veckas tid. Simuleringsmodellen kalibrerades sedan mot dessa mätningar för att efterlikna de verkliga förhållandena i så stor mån som möjligt.

I ett samhälle som strävar efter en mer hållbar utveckling måste vi minska vår förbrukning av energi i hela samhället. Fastighetssektorn står för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och när vi avser att bygga mer energisnåla byggnader är lufttätheten en viktig fråga att ta hänsyn till. Även om energiförbrukningen är det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttäthet finns det många fler goda skäl. I en byggnad med god lufttäthet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbättras och byggnadens ljudisolering blir bättre. I det här examensarbetet har en fallstudie genomförts där ett antal olika detaljer har testats för att se vilken påverkan de har för byggnadens lufttäthet.

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar.De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).

I detta arbeta har en energiutredning av fastigheten Kvarteret Masten gjorts. Kvarteret Masten ligger på Nygatan 43 och Centralgatan 9 i Gävle. Fastigheten består av 30 hyreslägenheter och 3 butiker. En energiutredning innebär att energianvändningen delas upp i två delar, en tillförd och en bortförd.  I den tillförda energin ingår den köpta energin i form av fjärrvärme samt gratisenergin som kommer från personer, solen, belysning och elektrisk utrustning.  Bortförda energin består av transmissioner, ventilation, tappvarmvatten samt en ofrivilig ventilation. Transmissioner är förluster genom byggnadens konstruktionsdelar som väggar, tak, golv, fönster och dörrar.

Höga temperaturer försämrar ett stålmaterials hållfasthet och därmed minskar den bärande förmågan. En byggnad vars bärverk består av stål måste därför skyddas mot den värme en brand utvecklar för att undvika att bärverket går till brott. Material kan monteras som skyddar stålkonstruktionen mot uppvärmning, där den brandisolerande förmågan styrs av materialets egenskaper och tjocklek. Det finns byggregler som avgör brandmotståndet i en byggnad. Klassificeringen beror bland annat på byggnadens verksamhet och utformning.

Då dagens industrialiserade samhälle är i behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett område där denna typ av forskning har bedrivits länge är transportsektorn, där biodiesel och bioetanol är exempel på förnybara bränslen utvunna från växter.Alger odlas sedan länge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av värdefulla ämnen såsom proteiner och pigment. På senare tid har det dock även bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframställning. Vissa arter av alger är mycket rika på oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel såsom biodiesel och bioetanol framställas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion från alger skulle kunna utformas på en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.

Den nya Stockholmsoperan är placerad längst ut på Stadsgårdskajen, i blickfånget för både Stockholms inlopp och stadskärna. Byggnaden klättrar uppför Fåfängan med sitt snirklande system av terrasser och ramper, och förbinder därmed vattnet och kajpromenaden med berget, leder upp och över det till Folkungagatan. Rörelsen fortsätter inuti operan i byggnadens egen topografi, med entréer och utblickar åt olika håll och på flera nivåer. Till dessa ansluter publika ytor som restauranger och utställningar, som är öppna för fler än bara operabesökaren..