Sökresultat:
1550 Uppsatser om Byggnad pć annans mark - Sida 6 av 104
Förskola i Vega : Examensarbete som behandlar planeringen av en förskola
Dagens förskolor har en rad olika krav frÄn brukare, beslutsfattare och samhÀlle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredstÀller alla? I denna rapport försöker vi utifrÄn litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega Àr en del i en satsning frÄn Haninge kommun som Àmnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrÄn principerna för en trÀdgÄrdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter.I vÄr rapport har vi utgÄtt ifrÄn kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad.
Finansiering av djurstallar :
Syftet med detta arbete Àr att kontrollera om det gÄr att lÄna pengar till att bygga stallar för animalieproduktion Àven om det inte finns en gÄrd bakom som det finns mark pÄ. Anledningen till det Àr att jag tror att man blir en bÀttre producent om man specialiserar sig och inte hÄller pÄ med allting. Det Àr ocksÄ mindre kapital som ska fram om man inte ska köpa mark som nystartad.
Jag har sammanstÀllt ett ental frÄgor för att ha nÄgot och diskutera utifrÄn. Sedan har jag besökt nÄgra banker och diskuterat Àmnet. Arbetet utgÄr helt ifrÄn vad som framkom under mötena.
FrÄn bygglov till kartdatabas i GÀvle Kommun
NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.
Etage pÄ tak : FörtÀtning av innerstadsbebyggelse - ett exempel frÄn Stockholm
Denna rapport Àr en studie av en pÄbyggnad om tvÄ vÄningar i Stockholms innerstad. PÄbyggnaden Àr en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning frÄn stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya tÀta, miljövÀnliga och varierande stadsmiljöer vÀxa fram med en blandning av bostÀder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bÀttre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtÀtning till redan bebyggd mark ökar förutsÀttningen för hushÄllning med mark och grönomrÄden. FörtÀtningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostÀder och verksamheter.FrÄn och med 1 januari 2004 kan fastigheter Àven begrÀnsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym pÄ befintlig bebyggelse.
Outsourcing : och ansvarig för nÄgon annans jobb
Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur pÄverkas de anstÀlldas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anstÀlld gentemot varandra?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de anstÀllda pÄverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet.Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebÀr att tjÀnster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar Àven de vanligaste motiven till att ledningen vÀljer att outsourca och vilka risker som företaget utsÀttas för nÀr de vÀljer att lÀgga ut aktiviteter hos en extern leverantör.
Ombyggnad av takkonstruktionen pĂ„ Ăstermalms Saluhall : Utformning av tillĂ€ggsisolering med hĂ€nsyn till byggnadens kulturhistoriska vĂ€rden
Vid ombyggnad av Ăstermalms Saluhall Ă€r ett förslag att tillĂ€ggsisolera taket, dĂ„ stĂ€lls det kulturhistoriska vĂ€rdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gĂ€ller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan dĂ€rför uppstĂ„ tvister vid ombyggnaden av saluhallen, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav pĂ„ de delar som ska Ă€ndras.De delar pĂ„ saluhallen som studerats Ă€r tvĂ„ takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvĂ€rdesmĂ€ssigt och lagmĂ€ssigt. Det kulturhistoriska vĂ€rdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden sĂ„ gott det gĂ„r. Studien handlar dĂ€rför om hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden..
Energibesparingspotential i UPS-system - Byggnad 13 i SĂS
Arbetet utfördes för VĂ€stfastigheter pĂ„ Södra Ălvsborgs Sjukhus i BorĂ„s. Studiengenomfördes i byggnad 13 dĂ€r dagens UPS-aggregat börjar bli överbelastat. UPS:en i dennabyggnad har 120kVA kapacitet och försörjer med avbrottsfri kraft övriga avdelningar.Studien gjordes pĂ„ följande avdelningar: Röntgenklinik, MAVA, KAVA, HIA, Dialys,Medicinavdelning 4, Dagkirurgi, Hudmottagning och AVC (AkutvĂ„rdcentral). Syftet meddetta examensarbete Ă€r att hitta orsakerna till att befintligt UPS-system Ă€r överbelastat ochvilka Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att komma till rĂ€tta med problemet. Metoden har varit attgöra en grundlig inventering av lokalernas utformning samt en analys av personalenskunskaper i korrekt anslutning av el-förbrukande apparater.Resultatet visar att personalens kunskaper i hur man prioriterar rĂ€tt anslutning av elförbrukandeapparater Ă€r bristfĂ€llig, samt att förutsĂ€ttningarna för att alltid kunna göra enkorrekt anslutning ibland saknas p.g.a.
Ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad för ny verksamhet
Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ămnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.
Byggnadsdetaljers pÄverkan pÄ lufttÀtheten: Och hur vi som brukare pÄverkar lufttÀthetens bestÀndighet
I ett samhĂ€lle som strĂ€var efter en mer hĂ„llbar utveckling mĂ„ste vi minska vĂ„r förbrukning av energi i hela samhĂ€llet. Fastighetssektorn stĂ„r för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och nĂ€r vi avser att bygga mer energisnĂ„la byggnader Ă€r lufttĂ€theten en viktig frĂ„ga att ta hĂ€nsyn till. Ăven om energiförbrukningen Ă€r det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttĂ€thet finns det mĂ„nga fler goda skĂ€l. I en byggnad med god lufttĂ€thet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbĂ€ttras och byggnadens ljudisolering blir bĂ€ttre. I det hĂ€r examensarbetet har en fallstudie genomförts dĂ€r ett antal olika detaljer har testats för att se vilken pĂ„verkan de har för byggnadens lufttĂ€thet.
MarkÄtkomst: en analys av intresseavvÀgning vid tvÄngsförvÀrv av mark och rÀttigheter i Exrpl, PBL och MB
MarkanvÀndning Àr av samhÀlleligt intresse och motiveras med argument innehÄllande samhÀllsnyttiga teser. Detta Àr i grunden Àr ett krav pÄ effektivitet, d.v.s. att marken skall anvÀndas till det ÀndamÄl som svarar bÀst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bÀsta nyttan (lönsamheten). För att samhÀllet ska kunna genomföra önskvÀrda förÀndringar i markanvÀndningen kan fastigheter och rÀttigheter förvÀrvas med tvÄng. NÀr sÄdana förvÀrv önskas genomföras, skyddas den enskilda markÀgaren mot för lÄngt ingripande ÄtgÀrder genom tvingande intresseavvÀgningar i lagstiftningen.
En undersökning av rÀddningsledarens förutsÀttningar att leda insatser i anlÀggningar under mark
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och sprida kunskap om hur förutsÀttningarna ser ut för en rÀddningsledare som skall leda en insats i en anlÀggning under mark. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de kommunala rÀddningstjÀnsterna, med vissa undantag, inte Àr dimensionerade för omfattande insatser i undermarksanlÀggningar och dess personal saknar generellt sett erfarenheter av den sortens insatser. En omfattande olycka i en undermarksanlÀggning innebÀr att rÀddningsledaren stÀlls inför beslutssituationer som krÀver att de arbetar pÄ ett annorlunda sÀtt Àn de Àr vana vid. Eftersom den hÀr typen av olyckor Àr sÀllsynta krÀvs regelbundna övningar för att en rÀddningsledare skall vara tillrÀckligt förberedd för att genomföra insatser i anlÀggningar under mark. Det Àr inte rimligt att rÀkna med att den enskilde rÀddningsledaren har erfarenhet av sÄdana insatser.
Cirkushall i Alby
Med en ny Cirkushall vill Cirkus Cirkör samla hela sin cirkusverksamhet i en och samma byggnad. Barn, ungdomar, vuxna samt professionella cirkusartister ska kunna erbjudas cirkustrÀning, det ska finnas möjligheter för utveckling och fördjupning för cirkusartister, pedagoger, kreatörer och forskare i Cirkör Lab samt ska det finnas plats för den administrativa delen all kunna jobba. Det finns en vilja att öppna upp verksamheten och göra den mer synlig. Men till saken Àr att cirkustrÀning krÀver vÀldigt mycket av sina utövare, fysisk trÀning, disciplin och koncentration. Det finns en tydlig konflikt man vill öppna upp verksamheten och göra den mer synlig i AlbyomrÄdet samtidigt som man inte vill att cirkustrÀningen ska störas utan den behöver en viss avskildhet.
Identitetsstöld : Om att kriminalisera olovlig anvÀndning av annans identitetsuppgifter
Ăndrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.
11 kap. 5 § ĂB - vad gĂ€ller vid testators bortgĂ„ng dĂ„ en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad pĂ„ ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda
Presumtionsreglerna i 11 kap. ĂB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.
Konflikterna i lappmarken: Àr ILO 169 lösningen?
RĂ€tten till mark och vatten i lappmarken har genom Ă„rhundradena varit föremĂ„l för debatt i Sverige. En genomgĂ„ende intention frĂ„n statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser pĂ„ ett, för de olika tidsperioderna, Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrĂ€tt samt övrig befolkning, har dĂ€rför varit beroende av den statliga politiken. PĂ„ grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och Ă€r fortfarande vanligt förekommande. Ă
r 1989 utfÀrdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rÀttigheter.