Sök:

Sökresultat:

1550 Uppsatser om Byggnad pć annans mark - Sida 40 av 104

Anestesisjuksköterskans strategier vid anvÀndandet av muskelrelaxantia

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och berÀknas öka i omfattning. Det Àr en irreversibel sjukdom som förvÀrras med tiden och som innebÀr att lungorna fÄr svÄrare att ta upp syre. Rökning Àr den frÀmsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste ÄtgÀrden för att begrÀnsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsÀtter mÄnga att röka efter att de har fÄtt sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.

Att betrÀda deras mark : Kvinnliga polisers upplevelser av möjligheter att söka till piketenheten

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnliga poliser, som har ett intresse av piketenhetens arbete, upplever sina egna möjligheter att söka sig till enheten.Vi har intervjuat nio kvinnliga poliser som har deltagit i en prova pÄ-utbildning anordnad av en av landets tre piketenheter. Syftet med utbildningen var bl.a. att försöka rekrytera fler kvinnor till enheten, eftersom den idag utgörs endast av mÀn. Intervjupersonerna har intervjuats bÄde före och efter utbildningen.Resultatet beskrivs genom fyra teman som visade sig vara centrala i intervjumaterialet: Betoningen av fysisk styrka, Bilden av piketen, Att vara kvinna i polisen samt Att söka eller inte. Sammanfattningsvis kan sÀgas att vÄr undersökning ger stöd för att det finns genusbundna processer i polisens yrkeskultur, som utgör hinder för kvinnors möjligheter att söka till piketenheten..

Cirkushallen i Alby : Ljusband

Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband bestÄr av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillÀgget visar invÀndigt en synlig konstruktion med stÄlfackverk för upphÀngningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lÀtt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustÀlt som spÀnns upp med vajrar. Kultur och en lÄngsiktigt ekonomisk och hÄllbar utveckling gÄr hand i hand. Dessa takband Àr indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att pÄminna om Subtopias verksamhet som just prÀglas av flexibilitet och förÀnderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvÀgg som Àven fungerar som en informationsdel.

Helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern Àr en relativt ny tillgÄng i modern krigföring men anvÀnds i stor utstrÀckning för olika uppgifter. Helikopterns förmÄga att flyga men ÀndÄ bibehÄlla en nÀra kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har Àven inneburit att den har varit svÄr att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gÄtt lÄngsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tÀnkbart sÀtt att nyttja helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i tvÄ steg dÀr första steget görs för att generera en teori utifrÄn teorier om kombinerad bekÀmpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmÄgor.

Opera i Stockholm, ÅrstafĂ€ltet

InformationssÀkerhet har idag en viktig roll inom organisationer. Det finns undersökningar som visar pÄ att attacker ökar för varje Är. För sÀkerhetskritiska organisationer som kommuner Àr det dÀrför viktigt att man har uppdaterad sÀkerhetsteknik, dÄ man lÀtt kan falla efter i det snabbt utvecklande Àmnet informationsteknik. Uppgiften som gavs av Nexus AB var att kartlÀgga och utvÀrdera en kommuns informationssÀkerhet. De ville fÄ reda pÄ hur det egentligen lÄg till med informationssÀkerheten i en Stockholmskommun.

ÅtgĂ€rder för Energieffektivisering vid Gummifabriken i VĂ€rnamo

VÀrnamo kommun förvÀrvade 2008 gummifabriken i VÀrnamo. Tanken Àr att omvandla den nÀstan 20 000 m2 stora fabriken frÄn 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att slÀppa ifrÄn sig vÀrme frÄn industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebÀra att underhÄlla denna byggnad idag sÄ Àr en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Àr lÀmpliga och krÀvs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushÄllning skall förbÀttras sÄ finns krav pÄ att exteriören och frÀmst fasaderna skall bevaras.

OvanpÄ : Nya bostÀder pÄ befintliga hus

OvanpÄ-        nya bostÀder pÄ befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga pÄ tak Àr ett allt vanligare sÀtt att förtÀta befintliga bostadsomrÄden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen pÄ mark och en ofta relativt lÄg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostÀder. Som alternativ till att riva och bygga nytt Àr pÄbyggnad ett intressant sÀtt att tillföra nya Ärsringar i staden. I mÄnga fall kan kommunen godkÀnna en pÄbyggnad utan detaljplaneÀndring vilket har uppmÀrksammats av bÄde fastighetsÀgare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostÀder och tillÄta förÀndringar i stadsbilden.

Betydelsen av feedback i arbetet: Fallstudier av Nordea och FörsÀkringskassan

Inom ekonomistyrning Àr prestationsmÀtning vanligt förekommande för mÀtning av anstÀlldas prestationer. Detta för att ge en ökad mÄlöverensstÀmmelse mellan arbetsledare och anstÀllda och dÀrmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer dÀrmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och Àr anvÀndbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som Ätergivande av information rörande annans beteende, i det svenska sprÄket Àr Äterkoppling ett vanligt förekommande synonym. FrÀmst kan feedback anvÀndas vid utvÀrdering av mÄl, men Àr anvÀndbart Àven vid vÀgledning i arbetet.

FLEXIBLA BYGGNADER : Utformning av en förskola med en möjlig verksamhetsÀndring för framtida behov

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

Hotade arter i tallmiljöer pÄ Sveaskogs mark i VÀsterbotten och Norrbotten : skötselförslag och analys av potentiell habitatutbredning

Skogens biologiska mÄngfald hotas frÀmst genom den pÄverkan som mÀnniskan har pÄ naturen. Skogsbruk och bekÀmpning av skogsbrÀnder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mÀngden död ved minskar i skogen. NaturvÄrdsverket och lÀnsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömÄlen med ÄtgÀrdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mÄngfalden. MÄnga hotade arter har en dÄlig spridningsförmÄga, dÀrför krÀvs planering utifrÄn ett landskapsperspektiv dÀr stora sammanhÀngande omrÄden sÀtts av och restaureras.

BerÀkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet krÀver att byggnader skall energideklareras, alltsÄ undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i tvÄ svenska delbetÀnkandensamt ett slutbetÀnkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan berÀknas för samtligasmÄhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan berÀknas dÄ det inte finns nÄgra uppgifter pÄ byggnadens energianvÀndning.Eftersom byggnaders energiprestanda Àr en central del av energideklarationerna Àgnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

Islam i skolan : Hur ser gymnasieelever pÄ islam?

Den kristna kyrkan i vÀst befinner sig i en brytningstid. FrÄn att ha haft en sjÀlvklar plats och röst i samhÀllet förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhÀlle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lÀsts och jÀmförts med andra författares texter. De tematiska omrÄden som studerats Àr frÀmst begreppen kristendom, efterkristendom och den vÀstliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden prÀglar Europas kristenhet pÄ mÄnga plan.

Hantering av schaktmassor med hÀnsyn till miljömÄlen "giftfri miljö" och "begrÀnsad klimatpÄverkan"

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Brand i höga byggnader med glasfasad

Dagens moderna samhÀlle strÀvar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend Àr relativt ny i Sverige, och det Àr med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen pÄ krav i byggnadsreglerna har upptÀckts. I Sverige Àr det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som stÀlls pÄ brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergÄngen frÄn BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. PÄ grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmÀnna rÄd och rekommendationer ur BBR med olika berÀkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

FjÀllstuga, KittelfjÀll

MÀnniskan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgÀngliga platser. Jag fascineras av denna strÀvan, varför beger vi oss ut i naturen och kÀmpar mot vÀdrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet Àr en vandringstuga i KittelfjÀll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten Àr kÀnd som Sveriges minimecka för offpistskidÄkare.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->