Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen från vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess inhysningssystem. I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett kostnadsförslag.

Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Höga temperaturer försämrar ett stålmaterials hållfasthet och därmed minskar den bärande förmågan. En byggnad vars bärverk består av stål måste därför skyddas mot den värme en brand utvecklar för att undvika att bärverket går till brott. Material kan monteras som skyddar stålkonstruktionen mot uppvärmning, där den brandisolerande förmågan styrs av materialets egenskaper och tjocklek. Det finns byggregler som avgör brandmotståndet i en byggnad. Klassificeringen beror bland annat på byggnadens verksamhet och utformning.

Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden..

Concept - detail - buildingStockholm International Fairs, new main entrance I studied at the KTH School of Architecture from 1995 to 2000. After completing my studies I wanted to work in an office that had a structural way of thinking and that knew the building process; I therefore chose to work for Rosenberg Architects. I have worked on a number of projects, among them several for the Stockholm International Fairs, from the Rica Talk Hotel and Hall AE, to the new main entrance.In the projects we undertook at the School of Architecture we had to identify and draw details that were central to our concepts. I have here identified some key details that we considered to be essential for the concept in a built project; the new main entrance of the Stockholm International Fairs completed in 2013. The entrance has complex logistics with multiple intersecting flows: exhibitors, employees, journalists, VIPs and others.

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance.I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.

Hur hanterar vi gamla industrilokaler där industrierna gått ur tiden men byggnadsstrukturerna finns kvar? Projektet utforskar arkitektoniska strategier där enkla tygstrukturer ger stor rumslig effekt - mellanrummet mellan nytt och gammalt undersöks. Platsen är Gustavsberg och den gamla Hushållsporslinsfabriken med ett nytt program där Allt är möjligt-hus i Cirkus Cirkörs regi ingår. Kulturhuset innehåller också funktioner såsom museum, bibliotek, konstall och administration..

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Platta på mark är en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, där ett stortproblem är uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker ärförhindrad krympning på grund av tvång. För platta på mark är det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvånget i plattan då den fria krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har länge antagits att tvånget ien platta på mark ökar med plattstorleken, men storleken på ökningen har varit okänd. Syftetmed detta arbete är att med hjälp av FEM-analys ta reda på vilket tvång som bildas i en plattapå mark på grund av gradientkrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten från FEM-analysen har två olika program används,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design.

En betydande del av dagens bostadsbyggnadsprojekt i Sverige sker på mark som vid projektinitieringen ägs av en kommun. Den kommunala marken utgör därmed något av en grundbult för många av de bostäder som produceras. Detta är inget nytt fenomen. Det kommunala markinnehavet har i över hundra år fungerat som ett plan- och bostadspolitiskt instrument och i olika omfattningar styrt såväl bostädernas geografiska spridning som produktionsvolym. Förfarandet då en kommun fördelar sin mark ? säljer eller upplåter med tomträtt ? till privata eller allmännyttiga byggherrar brukar vanligen benämnas ?markanvisning?.Syftet med detta examensarbete är att utföra en kvalitativ analys av kommunernas markanvisningssystem utifrån ett byggherreperspektiv och försöka besvara följande frågeställningar:? Upplever byggherrarna skillnader mellan olika kommuners markanvisningssystem?? Hur uppfattar byggherrarna att markanvisningssystemet fungerar överlag?? Är uppfattningarna olika beroende av antalet markanvisningar som en byggherre tilldelats?Dessa grundläggande frågeställningar har belysts med hjälp av en enkät till 237 byggherrar som varit aktiva ? dvs.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år.För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts.Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. .

This report will present an energy efficient building in the centre of Kalmar city. It willbecome energy efficient because of the worldwide goal to reduce our energy using in ourbuildings.The values of architecture have been given a great part in this report. The building is supposed to be placed in Kvarnholmen in a unique environment in centre of Kalmar city.Because of the placement it is very important to show respect to the surroundings and the history of Kalmar..

Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet.