Norra Djurgårdsstaden är för närvarande ett av Europas största stadsutvecklingsområden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen präglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hållbart stadsByggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprättas i Hjorthagen för att hantera transporter in till området under byggprocessen. Syftet med logistikcentret är att minska trängsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har ämnat kartlägga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt beräkna hur energianvändningen och utsläppsmängderna skulle kunna förändras.Kartläggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna får som kvitton på inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats från JM:s Byggande i Norra Djurgårdsstadens första etapp, Norra 1.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gällande praxis samt belysa förutsättningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien består av två delar, dels en enkätundersökning riktad till fem län, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkäten, och där uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fått ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras föräldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former på dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. Vår slutsats är att det är ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang såväl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rätt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast Byggande och bearbetande av självbild, när det gällde barn/ungdomar, och för föräldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svårigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade måste utgå från ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmåga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kännetecknas bl a av kontakter under lång tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt Byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Idag används många olika byggsystem, prefabricerade enheter som tillverkas i fabrik enligt färdigställda ritningar. Uppförandet av byggnaderna går snabbare på byggplatsen och därmed spara tid och pengar. Det kommer hela tiden nya byggsystem och i dagsläget finns ett intresse kring de byggsystem som utvecklas i trä, främst på grund av enkel bygglogistik beroende på låg vikt och även ur miljösynpunkt. När ett nytt byggsystem tas fram undersöks först och främst vilka tekniska byggegenskaper det har. Bland annat identifieras systemets bärförmåga, ljudklass, brandmotstånd och miljöpåverkan.

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

Byggbranschen har flertalet gånger blivit kritiserad för att inte uppnå samma utveckling och produktivitet som andra sektorer. Visionen om ett effektivt samhällsByggande är ändå positiv och en av de stora nämnarna för framgång är BIM, Building Information Modeling. Arbetsmetoden, som handlar om att effektivt tillhandahålla information, tillämpas redan i relativt stor utsträckning på hussidan. Samtidigt ligger bro- och anläggningssidan i startgroparna för att följa efter husbyggnad i utvecklingen.NCC Montagebro är en prefabricerad betongbro som utvecklades på 80-talet och som återigen lyfts fram för utveckling. De tidigare standardmåtten har avskaffats för att i högre grad möta kundens önskemål om längd och bredd.

I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trä som bärande system tillåtits i upp till två våningar, vilket var en följd av att bränder orsakat stora problem i flera svenska städer. Dagens Byggande strävar mer och mer mot att bygga så effektivt som möjligt med så kort byggtid som möjligt. Ett sätt att bygga effektivt och få kort tid på byggarbetsplatsen är att använda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervåningshus på byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrågan på flervåningshus i trä högre än fyra våningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemål.

The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettByggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

Byggsektorn står för för en betydande miljöpåverkan på grund av sektorns stora omfattning. Då samhället strävar mot en hållbar utveckling har krav börjat ställas på att sektorns resursförbrukning och miljöpåverkan måste minska. Ett sätt att åstadkomma denna förändring är att använda sig av miljövärdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras på intervjuer med beställare, konsulter, arkitekter och entrprenörer utifrån frågeställningarna: • På vilket sätt arbetar ni med miljöfrågor inom företaget idag? • Vilka miljövärderingsparametrar använder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.