Sök:

Sökresultat:

2276 Uppsatser om Bygga varumärken - Sida 53 av 152

Utveckling av en Quadcopter

Examensarbetets mÄl Àr att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sÀndare i alla riktningar, stabilisera sig sjÀlv i luften, kunna landa autonomt och den skall Àven motverka krock i framÄtgÄende riktning.För att uppnÄ grundmÄlet att kunna flyga sÄ implementerades en PID-kontroller som anvÀnds för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fÄs kombinera vinkeldata frÄn en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnÄ mÄlet med autonom landning sÄ anvÀndes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att lÀsa avstÄnd frÄn marken. AvstÄndet frÄn marken anvÀndes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig sjÀlv i luften, styras via radio och landa autonomt. SÀkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions tÀckning Àr implementerade och Àven en brytare som stÀnger av motorerna.

Flanosagor : Se möjligheterna med ett konkret material

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur flanosagan som berÀttarform kan utveckla barns lÀrprocesser. Syftet Àr vidare att försöka förstÄ om flanosagans unika egenskaper kan pÄverka barns kommunikation och lÀrande. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för det hÀr arbetet Àr:*Hur ser förskollÀrare pÄ vilka kvalitéer flanosagan har som berÀttarform?*Hur ser förskollÀrare pÄ barns lÀrande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollÀrare pÄ barns lÀrande i arbetet med flanosagan?FrÄgestÀllningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frÄgor för att ta reda pÄ förskollÀrarens syn pÄ vad flanosagor ger för lÀrande. Intervjuer gjordes pÄ tre förskolor pÄ landet med Ätta olika lÀrare.

Vad Àr det vi sjunger? En studie om förskolebarns uppfattningar av texter i barnlÄtar

Examensarbetet handlar om hur barn uppfattar texten i lÄtarna som de sjunger i förskolan. Arbetet innefattar Àven en undersökning av hur pedagoger i förskolan för ett samtal med barnen kring lÄttexter. Undersökningsmaterialet baserades pÄ tvÄ förskolor i SkÄne dÀr vi har arbetat med kvalitativa forskningsmetoder. Undersökningen innefattade observationer av barn i Äldern 3 till 5 Är. Vi intervjuade en pedagog pÄ vardera förskola. Vi har Àven spelat in en cd-skiva vars innehÄll behandlar vÄrt syfte med arbetet.

Att fÄnga kunskap och erfarenhet

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..

Nytt konstmuseum i Uppsala

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..

Optimering av framtida efterbearbetning i pappersbruk: med avseende pÄ tÀnkbara förÀndringar, anlÀggningsbehov och logistik

Syftet med detta examensarbete Àr att finna ett par olika förslag hur layouten i fabriken kan se ut vid en investering av en emballeringsutrustning och hur rullhanteringen kan fungera. Det finns Àven ett behov att förÀndra placeringen av en omrullningsmaskin för att förbÀttra dess rullflöde. Den nya rullhanteringen och emballeringsmaskinen ska kunna installeras under pÄgÄende produktion. De olika lösningar som tas fram för rullhanteringen ska ocksÄ fungera vid framtida vidareutvecklingar av fabriken utan att man behöver utföra nÄgra större förÀndringar. En ungefÀrlig investeringskostnad för de olika förslagen ska tas fram.

Effektiviseringsarbete av ett produktionsflöde : -Med kundanpassade produkter

En hÄllbar tillvÀxt, hög konkurrenskraft och goda möjligheter att anstÀlla nytt folk kan nÄs om företag blir bÀttre pÄ att utveckla sig sjÀlva och bygga samordnade produktionssystem, vilket har blivit av allt större vikt.Fallstudien Àr utförd pÄ företaget LKM AB, som producerar olika kablar och kablagemonteringar. Huvudsyftet med fallstudien Àr att utreda hur kundanpassningen pÄverkar den interna effektiviseringen av ett produktionsflöde i en tillverkande verksamhet.En nulÀgesanalys utfördes för att etablera nulÀget och analysera den, fokus lÄg dÀrefter pÄ packningsoperationen, vilket Àr operationen nÀrmast kundönskemÄlen. Författarna pÄbörjade dÀrefter att arbeta med Kata genom att sÀtta upp ett mÄltillstÄnd, detta visar vart företaget Àr idag och vart de vill vara inom cirka en mÄnads tid. Genom att arbeta med ett effektivt experimenteringsverktyg kallat PDCA-uppföljningsblankett, mÄltillstÄndet var uppnÄtt inom tidsperioden och resultatet blev följande:- Leveransen gick pÄ en pall istÀllet för fyra stycken.- Packningstiden reducerades med 60 %.- Kontrolltiden hos kunden reducerades med 30-40 %.Detta visar att metoden och arbetssÀttet Àr mycket effektivt..

Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Bilder i kemiundervisningen - vilken betydelse har de nÀr elever ska formulera nÄgra olika begrepp?

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse bilder har dÄ elever som lÀser gymnasiekemi ska redogöra för nÄgra olika begrepp. TvÄ vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förstÄelse av dessa begrepp mÀttes hos elever vid tvÄ olika skolor i en enkÀtundersökning. Eleverna kunde lÀttare redogöra för begreppen nÀr de fick tillgÄng till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta Àr troligen att bilden hjÀlpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförstÄelse mellan de tvÄ skolorna, men elever som lÀste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen Àn eleverna i kemi A.

FörskollÀrarens roll i barnets sprÄkutveckling : en jÀmförelse mellan Reggio Emilia-inriktningen och Vygotsky

Inom omrÄdet barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia pÄstÄr bygga sin verksamhet pÄ delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvÀrderas detta pÄstÄende utifrÄn frÄgan: Har förskollÀrarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier nÀr det gÀller deras roll i barnets vardagssprÄkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys Äsikter om sprÄk och lÀrarens roll analyseras och jÀmförs med ett hermeneutiskt angreppssÀtt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn pÄ förskollÀrarens roll nÀr det gÀller barnets vardagssprÄkliga utveckling och Vygotskys teorier inom omrÄdet.

GrÀnssnittsdesign för multiplattformsutveckling till Windows 8 och Windows Phone 8

Projektet som denna rapport beskriver hade som mÄlsÀttning att utveckla tvÄ applikationer pÄ bestÀllning av företaget Teknikhuset UmeÄ. En av dessa applikationer skulle vara till Windows 8 plattformen och den andra till Windows Phone 8 plattformen. Applikationernas syfte var att ge anvÀndaren information om högtider frÄn kyrkoÄret med hjÀlp av information hÀmtad frÄn Svenska Kyrkans kalender API (se Henrik Johanssons rapport).Denna rapport beskriver utformandet av anvÀndargrÀssnitten till dessa tvÄ plattformar. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur utvecklaren kan bygga ett optimalt anvÀndargrÀnssnitt för respektive plattform och samtidigt undersöka om det finns likheter i dessa tvÄ utvecklingsprocesser. Om likheter i utvecklingsprocessen observeras sÄ kommer dessa dokumenteras för att i framtiden kunna effektivisera utvecklingsprocessen för applikationer avsedda för dessa tvÄ plattformar.

Kostnadsanalys av lÄgenergihus : KostnadsjÀmförelse mellan traditionella hus, minienergi - och passivhus

Sverige har som mÄl att Är 2020 reducera energianvÀndningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till Är 2050. För att mÄlen ska uppnÄs fordras fler energisnÄla nybyggnationer och energieffektivisering pÄ ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige Àr mindre Àn 1 procent energisnÄla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den lÄga marknadsutvecklingen för lÄgenergihus beror pÄ att lÄgenergihus Àr generellt mellan 2 till 10 procent dyrare Àn traditionellt byggda hus. Andra orsaker Àr att mÄnga byggherrar inte kÀnner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har Àven visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmÄgan att tÀnka lÄngsiktigt vilket har bidragit att mÄnga byggherrar inriktar sig pÄ kortsiktiga ekonomiska resultat istÀllet för hela byggnadens livscykel.Syftet med den hÀr rapporten var att berÀkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Socialt ansvar i dubbelbemÀrkelse : Hur CSR-kommunikation genom sociala media pÄverkar företags anseende

Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Förslag till omgestaltning av Hoglands park

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Ett brev, oÀndliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven under hög- respektive lÄgkonjunktur

Titel: Ett brev, oÀndliga möjligheter? En studie av börsbolags profilering i VD-breven underhög- respektive lÄgkonjunktur.Författare: Sara Alexandersson och Hanna BrageHandledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: SolbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Syfte: Att undersöka hur börsbolag profilerar sig i sina VD-brev under högkonjunkturrespektive lÄgkonjunktur.Metod och material: Kvalitativ textanalys av fyra börsbolags VD-brev för Ären 2006 och2008.Huvudresultat: I VD-breven för högkonjunkturen profilerar sig börsbolagen genom att bygga upp förvÀntningar och inneha ett tydligt avslut dÀr kommande Ärs utsikter berörs.Under lÄgkonjunkturen Àr VD-breven mer bakÄtblickande. SÀndarna Àr mer ödmjuka ihögkonjunkturens VD-brev, och bÄde negativa samt positiva handlingar och hÀndelser tasupp, till skillnad frÄn i lÄgkonjunktur. Texterna Àr opersonliga under respektive konjunkturlÀge, dock trycks det mer pÄ auktoritet dÄ lÄgkonjunktur rÄder. VÀrderingar berörs istörre utstrÀckning under lÄgkonjunktur, och VD:n kommer oftare till tals.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->