Sökresultat:
2276 Uppsatser om Bygga varumärken - Sida 41 av 152
InformationsÄteranvÀndning : En framtida helhetslösning
Ă
teranvÀndning av information utgÄr ifrÄn att bryta ner den informationen man planerar att ÄteranvÀnda i moduler som struktureras upp. Dessa moduler kan sedan anvÀndas för att bygga upp ny information till nya produkter. Genom att ha en organisation dÀr avdelningarna arbetar nÀra varandra har man en möjlighet att förbÀttra ÄteranvÀndningen och skapa ett system med bÄde information och kunskapsutbyte. Genom planering kan man maximera möjligheterna och undvika flertalet hinder.Informationen skall vara vÀlstrukturerad med en vald mÄlgrupp för att lÀttare kunna ÄteranvÀndas. Produkten har en betydande roll i ÄteranvÀndning dÀr enklare produkter Àr av mindre behov av strukturering Àn komplexa.
Att vÄrda personer med demenssjukdom och krÀvande beteende
IntroduktionAntalet Àldre i samhÀllet ökar och dÀrmed ocksÄ antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krÀvande beteenden som kan vara svÄra att bemöta för dem som vÄrdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvÄrdnad av personer med krÀvande beteende vid demenssjukdom utifrÄn Jean Watsons karativa omvÄrdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ÀmnesomrÄdet omvÄrdnad.ResultatAtt vÄrda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekrÀfta patientens handlingar. VÄrdarna hade behov av att förstÄ patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krÀvande beteendet. Att bygga upp en nÀra och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vÄrdare var effektiv var ocksÄ viktiga faktorer för en god omvÄrdnad.DiskussionVÄrdprocessen, vÄrdarnas möjlighet att tolka krÀvande beteende och omvÄrdnadshandledning var viktiga redskap för att vÄrda personer med demens och krÀvande beteende. Detta sÀtt att arbeta pÄ behöver lÀras ut och belysas för att stötta de vÄrdare som arbetar med patientgruppen..
Framtidens enbostadshus : Att bygga pÄ höjden med minimerad bostadsarea utformat enligt framtida energikrav
Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter pÄ markkostnaden dÄtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus Àr tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begrÀnsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med smÄhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrÄgan förnyproduktion av smÄhus. Likt övriga hustillverkare stÄr Eksjöhus ocksÄ införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet Àr att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbÀttra energiprestandan.
Munkarna pÄ heden : Cistercienserna i Herrevad
Ă
r 1144 anlÀnde abbot Robert, elva konverser och nio lekmÀn frÄn cisterciensklostret i Citeaux till Herrevad, dÀr Àrkebiskop Eskil upplÄtit mark till dem för att bygga upp ett cistercienserkloster pÄ dÄ dansk mark. I 400 Är tronade klostret pÄ heden och blev ett maktcentrum i regionen. Klostermedlemmarna som vigt sitt liv Ät att hedra och tjÀna Gud blev dÀrmed ett inslag i bygden som satt spÄr lÄngt in i vÄr tid. Hantverk som klosterorden tog med sig och sedermera utvecklade blev ocksÄ en del av bygdens. En bygd som med sin placering gav mycket tillbaka till dem som brukade den, det var perfekta förhÄllanden att driva ett sjÀlvhushÄllande kloster i.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vilken denna klosterorden var för att pÄ sÄ vis kunna vÀcka ett nytt intresse för nÄgot som fallit i glömska inte bara pÄ lokal nivÄ utan ocksÄ som en del av SkÄnes historia.
Om skattningar av sannolikheter för extrema hÀndelser
Att skatta sannolikheter för extrema hÀndelser Àr svÄrt eftersom de sÀllan intrÀffaroch underlaget att bygga skattningar utifrÄn Àr begrÀnsat. Ofta anvÀnds skattningsmetodergrundade pÄ asymptotiska resultat frÄn extremvÀrdesteorin som inte sjÀlvklart Àruppfyllda nÀr man utgÄr frÄn en verklig datamÀngd. I den hÀr uppsatsen har en sÄdan metod, som kallas peak over threshold-metoden, jÀmförts med en modifierad metodsom inte bygger pÄ sÄdan asymptotik; fastypsmetoden. I peak over threshold-metoden skattas den betingade sannolikheten att befinna sig lÄngt ut i svansen av en fördelning med hjÀlp av en generaliserad paretofördelning. I fastypsmetoden skattas istÀllet den betingade sannolikheten att befinna sig lÄngt ut i svansen med en fastypsfördelning.
INTERN KONTROLL OCH KVALITETSSĂKRING HOS ERNST & YOUNG
MÀnniskor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i mÄnga lÀnder, vilket har medfört högre krav pÄ företags interna kontroll jÀmfört med tidigare. Ett ramverk som fÄtt stor spridning och internationellt erkÀnnande Àr COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det vÀxt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssÀkrar de tjÀnster de sÀljer.
Med mig ut till utmaningarna
Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.
FrÄn normhus till passivhus Utökade krav pÄ organisation och framstÀllning för hus 1 i KallebÀck
FrÄn standardhus till passivhus - Utökade krav pÄ organisationoch framstÀllning för hus 1 i KallebÀckPassivhus Àr ett energismart byggnadssÀtt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus Àr det framtidabyggnadssÀttet dÄ dess ekonomiska vinning ifrÄgasÀtts. Den aktuellarapporten innehÄller en analys över vad det innebÀr att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som anvÀnds som referens Àr AF Byggs hus 1 i KallebÀck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaÄtgÀrder gÀllande installationer och konstruktion som Àr nödvÀndigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detÀven en analys över vilka förvÀntningar som vÀntas stÀllas pÄorganisationen under byggprocessen.Vad som framgÄr av rapporten Àr att det krÀvs ganska storaförÀndringar gÀllande bÄde konstruktion och installationslösningarför att man skall nÄ passivhus nivÄ.
Vad gör lÀrare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hÀlsa?
Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.
FörÀlder och pedagoger i samverkan -en fallstudie (Parent and teachers in cooperation - a case study
Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).
Hur en vÀg blir till
Ett behov uppstÄr, nÄgra Är senare pÄbörjas byggandet och senare Àr en ny vÀg körbar och trafikanterna njuter av den nya svarta asfalten. Det Àr inte riktigt sÄ enkelt. Denna rapport Àr framtagen som avslutning pÄ SamhÀllsbyggnadsprogrammet, med inriktning SamhÀllsplanering, vid LuleÄ tekniska universitet och ska kartlÀgga alla de steg som tas, frÄn början till slut, dÄ en vÀg blir till.DÄ det uppstÄr ett behov att en ny vÀg- eller jÀrnvÀgsstrÀckning Àr nödvÀndig följer ett otroligt noga utfört arbete för att, först och frÀmst, fÄ tillÄtelse att bygga vÀgen. VÀgen kommer bli permanent sÄ man mÄste göra noga undersökningar för att fÄ den bÀsta lösningen av de satsade resurserna och sÄ att nyttan stÄr i proportion till intrÄnget. Man ska upprÀtta ritningar, utföra tester, undersökningar, alla berörda ska fÄ tycka till och olika beslut ska fattas.
VarumÀrkesbyggande i distributionskanalen - En studie av Coop Sverige och Findus
Syftet med uppsatsen Àr att urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumÀrkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumÀrke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumÀrkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vÄr undersökning har vi anvÀnt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, Àven om den haft sin utgÄngspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av tvÄ fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts frÀmst utifrÄn sin position som varumÀrkesinnehavare av EVM respektive LMV.
Atlas Copco möter employer branding - en strategistudie
Bakgrund: Employer branding handlar om en strategi ett företag kan anvÀnda för att bygga en identifierbar och unik identitet som arbetsgivare i syfte att kunna attrahera, motivera och kvarhÄlla nuvarande och framtida anstÀllda.Studieobjektet: Altas Copco, ett globalt svenskt industriföretag som aktivt arbetar utefter strategin employer brandingSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur employer branding anvÀnds pÄ företaget Atlas Copco utmed tre omrÄden: attrahera anstÀllda, kvarhÄlla och motivera anstÀllda samt utvÀrdering och effekt av strategin.Metod: Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr. Deduktiv undersökningsansats har anvÀnts. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med respondenter frÄn Atlas Copco.Slutsats: I studien i frÄga har det framkommit att Altas Copco lÀgger tonvikt pÄ att attrahera potentiella anstÀllda till skillnad frÄn att kvarhÄlla och motivera nuvarande medarbetare. PÄ samma sÀtt har det i studien framkommit att lite fokus ligger pÄ utvÀrdering och effekt av strategin..
OhÀlsa och effektivitet ? en uppsats om effektivitet och informationsproblem pÄ FörsÀkringskassan
FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.
Upplevelser av mötet i palliativ omvÄrdnad
Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan Àr ytterst vÀsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vÄrden sÄ tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vÄrden samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framtrÀder. Metoden som vi anvÀnde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stÀmde överens med syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes.