Sök:

Sökresultat:

2276 Uppsatser om Bygga varumärke - Sida 9 av 152

Bygga bort brott - Är det möjligt?

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmÀssigt brottspreventiva ÄtgÀrder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr (1) ?GÄr det bygga bort brott??, dÀrefter (2) vilken ÄtgÀrd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker Àven vilka ÄtgÀrder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse pÄ att byggnadsmÀssiga ÄtgÀrder fungerar.

En studie av höghusbyggande med avseende pÄ stomsystem och lastpÄverkan

Vi har valt att undersöka vilka möjligheter och eventuella risker det finns att bygga högt i Stockholm. Undersökningen utgick pÄ att jÀmföra olika byggtekniska lösningar för stomsystem. Hur tar stomsystemen hand om vertikala och horisontella laster? Vilket stomsystemen Àr lÀmpligast vid en viss höjd? Dessa Àr nÄgra av de frÄgor som besvaras i arbetet.De vertikala och horisontella lasterna Àr de faktorer som frÀmst försvÄrar höghusbyggandet. Med en större belastning av laster ju högre det byggs mÄste stomsystemen dimensioneras med allt större noggrannhet för att lasterna ska nedföras till grundlÀggningen pÄ ett sÀkert sÀtt.

Bygga bort brott

Anledningen till att detta arbete skrivs Àr för att vardagsbrottslighetens har en stor pÄ-verkan pÄ mÀnniskors trygghets kÀnsla i bostadsomrÄdet. Vi har valt att studera tvÄ bostadsomrÄden i Malmö, Bo01 samt LindÀngen. Dessa tvÄ omrÄden skiljer sig pÄ sÄ sÀtt att Bo01 Àr ett nybyggt omrÄde med bebyggelseplanering som brottspreventiv Ät-gÀrd medan LindÀngen Àr ett omrÄde byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tÀnk har funnits i bilden vid byggandet av omrÄdet. Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde samt hur man kan hÀmma brott genom att bygga pÄ ett brottsförebyggande sÀtt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlÄtanden frÄn sakkunniga inom omrÄdet och sammanstÀllt vÄra slutsatser frÄn dessa.

Att koka soppa pÄ en spik : Konsten i att bygga varumÀrken i smÄ- och medelstora företag

SAMMANFATTNINGExamensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012.Författare: Mikael Furö och Fredrik JohanssonHandledare: Christine TidÄsenTitel: Att koka soppa pÄ en spik ? konsten att bygga varumÀrken i smÄ- och medelstora företag.Bakgrund: Vi mÀnniskor lever i en vÀrld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svÄrt att differentiera sina varor frÄn konkurrenternas. Att tjÀna snabba pengar Àr inte lÀngre hÄllbart utan företag mÄste jobba pÄ att skaffa sig lÄngsiktiga konkurrensfördelar. VarumÀrken har mÄlats upp som lösningen och varumÀrken finns i lika mÄnga utföranden som det finns produkter. Dock Àr mycket litteratur kring varumÀrkesuppbyggnad skriven med stora företag i Ätanke.


D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Uppföljning av trÀbyggnadsprojekt inom VÀxjö kommun

Ett sekellÄngt förbud mot att bygga hus med trÀstomme högre Àn tvÄ vÄningar har gjort att vÀrdefulla kunskaper om trÀbyggandet gÄtt förlorat samtidigt som andra material istÀllet etablerat sig pÄ marknaden.För utvecklingen av flervÄningshus i trÀ har VÀxjö blivit en förebild för andra stÀder i Sverige och resten av vÀrlden. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi stÄr idag samt tillvarata erfarenheter frÄn fyra representativa projekt.MÄlet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som pÄverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervÄningshus i trÀ. Dessutom har det undersökts i vilken grad och pÄ vilket sÀtt erfarenheter frÄn tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som Àr viktiga att ta stÀllning till vid en byggnation av flervÄningshus med en trÀbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur vÀderskydd bör anvÀndas samt hur sÀttningar pÄverkar en trÀbyggnad. Utvecklingen Àr starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.

Kung i köket! : En informationskanal med matsmarta fakta till mellanstadieelever.

Detta examensarbete handlar om ?Brist pÄ lÀttillgÀnglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 Är?. Ett problemomrÄde jag identifierat efter mediernas Ätergivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dÄlig kost. Jag har arbetat utifrÄn fem frÄgestÀllningar för att skapa en god informationsdesign och för att fÄ en överblick i mÄlgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frÄgestÀllningar har legat till grund för att uppnÄ mitt syfte att skapa mÄlgruppsanpassade texter till barn 10-12 Är och mitt mÄl att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 Är.

3go : en sparkcykel för Àldre

Jag kom i kontakt med en 87 Ärig uppfinnerska genom mitt arbete pÄ tekniska museet förra sommaren. Hon hade utvecklat och patenterat en trehjulig sparkcykel som gÄr att fÀlla ihop.Jag valde att prova att formge och utveckla denna dels för att det Àr en mÄlgrupp som ligger lÄngt ifrÄn mig sjÀlv och dels för att det var en utmaning att bygga en fullskalemodell..

Kulturens Betydelse För Lojaliteten

MÄnga företag fokuserar allt mer pÄ att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare Är har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sÀtt att locka till sig rÀtt medarbetare. Den starka kulturen anses Àven frÀmja en god intern kommunikation, och i vissa fall ocksÄ vara ett effektivt styrmedel frÄn ledningens sida.I företagens intresse ligger ocksÄ att hÄlla sig med lojala medarbetare dÄ de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de Àr villiga att stanna kvar och genomföra förÀndringar. Det Àr en av orsakerna till att företag satsar mycket pÄ att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt.

Förslag till framtagning av kvalitetssÀkringsrutiner för induktionshÀrdade drivaxlar vid Volvo CE Component Division : Examensarbete, produktutveckling, 30 poÀng Avancerad nivÄ

Detta examensarbete har handlar om att ta fram kvalitetssÀkringsrutiner för induktiva vÀrmebehandlingsmetoder mot det nya mÀtlabbet i samband att kvalitetssÀkra produktionen av drivaxlar pÄ Volvo Component Division. Uppgiften betyder att visa hur kvalitetssÀkringen av bÄde processen och tillverkningen ska ske genom att förebygga att fel uppstÄr. Huvudsaken Àr inte hur problemet blir löst, istÀllet kommer koncentration lagts pÄ metoden. Det övergripande syftet med examensarbetet Àr att försöka hjÀlpa personalen i företaget komma fram till förslag och konkreta resultat i form av kvalitetssÀkringsrutiner för att förbÀttra bÄde produktionen och den befintliga produktutvecklingsprocessen.FrÀmsta mÄlet Àr att bygga upp en fungerande kvalitetssÀkring av induktiv vÀrmebehandling inom Component Division genom att ta fram kvalitetssÀkringsrutiner som stödjer metoden. Dessa rutiner skall bygga pÄ önskemÄl frÄn kunden, detta framför allt i form av bestÀllningsblanketter, instruktioner och checklistor. Volvo Construction Equipment AB Component Division Eskilstuna arbetar idag med en kontinuerlig process- och produktförbÀttring med avseende pÄ att förebygga eventuella kvalitetsbristerna. Meningen Àr att man i samband med den nya utbyggnaden av fabriken, nya maskiner och ny utrustning ocksÄ ska bygga ett nytt materiallabb dÀr materialprovbitar skall kunna skickas in av operatören/teknikern för olika kvalitetsundersökningar.I dagslÀget har man börjat producera drivaxlar enligt den nya flödesgruppen vars förutsÀttning Àr att artiklarna skall tillverkas frÄn rÄÀmne till monteringsklara detaljer.

Att bygga ett varumÀrke med hÄllbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumÀrke

VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.

?Myt eller Sanning?? : Pratar inte personer i segregerade omrÄden med polisen?

En förutsÀttning för att rÀttssystemet ska fungera Àr att personer stÀller upp och berÀttar för polisen om vad som har hÀnt nÀr brott har begÄtts. Det har förekommit situationer dÄ personer i segregerade omrÄden vÀljer att inte tala med polisen pÄ grund av rÀdsla för bland annat repressalier. Det Àr av största vikt att polisen lyckas bygga upp ett förtroende bland de boende i dessa omrÄden för att vi ska ha en rÀttsÀkerhet Àven i framtiden. Syftet med denna rapport Àr att problematisera polisens arbete i de segregerade omrÄdena och beskriva de problem och dilemman som poliserna stÀlls inför. Jag har under ett antal dagar följt poliserna i ett segregerat omrÄde i södra Sverige.

Byggprojektering med Autodesk Architectural Desktop och Tekla Structures

Kostnaderna för att bygga idag Àr höga och det krÀvs att byggbranschen effektiviseras för att sÀnka dessa. I takt med sökandet efter stÀndig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man pÄ 25 Är gÄtt frÄn att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i tvÄ dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program frÄn Autodesk. Nu finns program som Àr objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

Att (miss)lyckas i statsbyggandet - Varför har statsbyggandeprocessen misslyckats i Bosnien-Hercegovina och Kosovo?

Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför tvÄ fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgÄr frÄn Barry Buzans statskomponenter för att jÀmföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbÀrande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen Àr att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas Àr tÀnkt att bygga pÄ en enande statsbÀrande idé, speglar samhÀllet i stort som har differentierade Äsikter om vad staten bör vara till för och försvÄrar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslÄr att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, bÄde i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersÀtts eller möjligen successivt övergÄr till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att pÄtvinga de opraktisk neutralitet..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->