Sök:

Sökresultat:

3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 9 av 237

Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Parkeringsplatsens vara eller inte vara : En studie av parkeringsytor intill tvÄ utvalda centrumnÀra bostadsomrÄden i Eskilstuna

Bilparkeringsplatsen Ă€r nĂ„got som under en vĂ€ldigt lĂ„ng tid har vart en sjĂ€lvklar del av staden likasĂ„ har Ă€gandet av en egen bil har varit en sjĂ€lvklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i ansprĂ„k av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast nĂ„gra fĂ„ kan utnyttja. Det hĂ€r tillsammans med att allt fler mĂ€nniskor vĂ€ljer att bosĂ€tta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta mĂ„ste tas tillvara pĂ„ ett mer effektivt sĂ€tt för att klara av den höga efterfrĂ„gan. Detta gör att stadsplaneringen blir Ă€n viktigare. Även stadsmiljön pĂ„verkas negativt av att bilantalet ökar, dĂ„ luften försĂ€mras och bullernivĂ„erna och slitaget pĂ„ stadens gator ökar.

Corporate Social Responsibility - intressenternas betydelse för kommunikation av CSR

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Möjligheter och problem kring anvÀndning av ljusfÀrg i offentliga exteriöra miljöer

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Kemikalier i Byggmaterial : mot det framtida Stockholm, en stad i vÀrldsklass

Syftet med detta arbete Àr att faststÀlla hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall Àven ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pÄgÄr ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begrÀnsa anvÀndandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat stÀlls krav dÄ staden upplÄter eller sÀljer mark för byggande.I dagslÀget hÀnvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gÀller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag anvÀnder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att pÄverka som myndighetsutövare Àr Ànnu inte fullt utnyttjad.

Staden mellan vÀgar och spÄr : att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

"RÀnnstensungar" och "lantisar" - en studie om barns lek i staden och pÄ landsbygden

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och pÄ landsbygden. Vi gjorde vÄr undersökning pÄ tvÄ skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vÄrt arbete Àr att se skillnader och likheter i barnens lek pÄ de olika orterna. För att trÀnga djupare in i barnens lek valde vi att Àven att fokusera pÄ genus och kön. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och pÄ landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker pÄ de olika orterna? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna har varit att observera samt att lÄta barnen i Ärskurs ett svara pÄ en enkÀt.

TÄgresenÀrens reseupplevelse av den nya entrépassagen till Hudiksvall : diskussion kring jÀrnvÀgen som entrépassage till staden och hur utbyggnaden av Ostkustbanan kommer att pÄverka reseupplevelsen av Hudiksvall

NÀr tÄgresenÀren ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen nÀr man reser med tÄg Àr nÄgot som inte tas upp i Trafikverkets planering vid jÀrnvÀgsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspÄr mellan GÀvle och Sundsvall, den sÄ kallade Ostkustbanan har det tagits fram tvÄ tÀnkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den nya jÀrnvÀgen för persontÄg gÄ igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera kring entrépassagen till staden som jÀrnvÀgen utgör.

FastighetsmÀklarbranschen - en relationsskapande bransch?

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur fastighetsmÀklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssÀtt som fastighetsmÀklare anvÀnder nÀr de bygger och vÄrdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och HusaffÀren dÀr intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som Àr presenterade visar att fastighetsmÀklarna lÀgger stor fokus pÄ vÄrdandet av relationer för att pÄ sÄ sÀtt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lÀgger fastighetsmÀklare dÀrför stor vikt vid att fÄ sÄ nöjda kunder som möjligt för att dÀrigenom bli rekommenderade vidare..

Marco Enrico Bossi : "Klangens hÀrskare" (G.d'Annunzio)

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

ETABLERING AV EN MODEBUTIK I EN MEDELSTOR SVENSK STAD

Intresset kring mode Àr stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje Är. Det senaste Äret har dock varit tufft för mÄnga företag i branschen, bÄde nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. StorstÀderna i landet ökar mest bÄde befolkningsmÀssigt och handelsmÀssigt, pÄ bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar Àven att trenden gÄr mot att de mindre lokala butikerna blir fÀrre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning vÀrlden över.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsÀttningar som krÀvs för att etablera en butik frÄn en vÀrldsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod anvÀnts.

VarumÀrkeskapital för en elitidrottsklubb : En fallstudie av Almtuna IS

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Byggnation av en luftsolfÄngare

Den hÀr rapporten handlar om hur vi har gÄtt till vÀga nÀr vi byggde en luftsolfÄngare och vilka tankar och funderingar som har dykt upp lÀngs med arbetets gÄng. Vi ville veta hur svÄrt det egentligen var att bygga en luftsolfÄngare pÄ egen hand och hur mycket det egentligen skulle kosta jÀmfört med de som redan finns att köpa i butik idag. Rapporten beskriver utförligt hur vi har gÄtt tillvÀga med byggnationen och vilka tankar och idéer vi har influerats av vid byggandet. Rapporten beskriver Àven vad vi har fÄtt fram för resultat frÄn energiutvinningen med just vÄr luftsolfÄngare samt lite tankar och funderingar kring vad man skulle kunna Àndra pÄ för att göra den bÀttre eller anpassa den efter just sina egna behov.Vi kom fram till att en billig solfÄngare som fungerar Àr fullt möjlig att bygga sÄ som vi har gjort det. Vill man dÀremot bygga en solfÄngare för dagligt bruk som skall ge en hög effekt bör man lÀgga ner lite mer tid och pengar för att fÄ en fullt fungerande produkt.

Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Begreppet förtÀtning och dess tolkning : med en typologi för grönska i den tÀta staden

FörtÀtning Àr ett Àmne som det talas mycket om i dagens samhÀlle. Det utövas i mÄnga stÀder och anses pÄ mÄnga hÄll vara en lÄngsiktigt hÄllbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt Àr det ett begrepp som inte riktigt Àr definierat. Min uppfattning Àr att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn pÄ vad förtÀtning egentligen innebÀr. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtÀtning som Àr vanligt förekommande hos allmÀnheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->