Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

I Buenos Aires säger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder två saker, att Rio de la Plata är det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vänder ryggen bort från floden och in mot land.Buenos Aires har växt längre och längre bort från Rio de la Plata, idag ligger floden fågelvägen ca 2,3 km från stadsgränsen och den barriär som finns där imellan består till stor del av svårgenomtränglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förändra Buenos Airesbornas relation och tillgänglighet till vattnet och på samma gång lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den något mindre skalan har jag också undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tänkas utveckla till Rio de la Plata..

I Kiruna pågår en omfattande stadsflytt. Hela staden måste flyttas och detta kommer att ske successivt. Att staden måste flyttas beror på de nya malmfyndigheterna under staden. Malmkroppens lutning påverkar marken ovanför i form av sprickbildning. Områden närmast gruvan och vägen till LKAB har redan stängts av på grund av markdeformationer.

Allt fler väljer att flytta in i städerna idag. Detta gör att vi måste bygga fler bostäder, och därmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter på oss människor och de gröna miljöerna i städerna blir viktigare i arbetet med förtätning och exploatering. När en ny anläggning ska uppföras med bostäder, skolor och plats för näringsliv ställer det också krav på att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En välmående plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu.

Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker även detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger på en webbaserad enkätundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Enkätresultaten haranalyserats utifrån migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort är;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vänner.

Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgått någon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bättre på det hållbara planet och påverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lägger ner resurser på detta samt vad lånecyklar bidrar med. Två av Europas bästa cykelstäder är Köpenhamn och Amsterdam, vad är det dessa gör som främjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jämförelse med andra fordons planering såsom bilplanering, samtidigt är cykeln av många inte betraktat som ett alternativt färdmedel då en del städer inte har investerat tillräckligt med resurser för att cyklister enkelt och säkert ska kunna ta sig runt i staden.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 21 hp, 2008,.

Mälarvillan är ett företag arbetandes inom småhusbranschen. Företagets huvudkontor är beläget i centrala Västerås.Mälarvillan ska bygga ett nytt bostadsområde, de vill designa detta område på ett unikt sätt som idag inte existerar i Västerås. Problemet är att Mälarvillan inte vet hur detta område ska särskilja sig från de idag existerande bostadsområdena.Målet med arbetet har varit att hjälpa företaget Mälarvillan med att skapa ett koncept för det framtida området. Det är ett unikt område som Mälarvillan tänker bygga och studenterna fick till uppgift att ta reda på om det fanns intresse i Västerås för det nya projektet. I den undersökning som gjordes undersöktes också vilka attribut som ansågs vara viktiga i det nya området.Syftet med arbetet var att tillsammans med Mälarvillan skapa ett koncept för det framtida området som Mälarvillan planerar att bygga samt att redogöra för hur en sådan konceptutvecklingsprocess kan se ut.För att få fram ett trovärdigt och användbart koncept gjordes en research med hjälp av relevant litteratur, fokusgruppsundersökning och en enkätundersökning.

Hur kan svårighetsprogression användas i skapandet av Puzzlehunts med syfte att uppnå en ökad upplevd känsla av flow hos spelaren? Denna frågeställning behandlas i uppsatsen och problemet som måste lösas är hur man kan bygga upp en ackumulerad kunskap om något vars syfte är att hela tiden tvinga dig att hitta nya lösningar på problem. I mer traditionella spel kan upprepning lära spelaren hur spelmekaniken fungerar. I puzzlehunts kan upprepning av spelmekanik inte användas eftersom målet för varje pussel är att hitta mekaniken som löser problemet. Uppsatsen visar att man genom inlärning av hur man skall tänka för att hitta lösningarna till pusslen kan bygga upp en ackumulerad kunskap hos spelaren och därmed även ha en svårighetsprogression och öka upplevd nivå av flow hos spelaren..

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehållsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair använder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i både övergripande och konkreta råd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjälp av socialamedier måste de lyssna på sin publik. Sociala medier går ut på interaktion, inteenvägskommunikation.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?.