I en strävan mot en effektivare produktion och ett industriellt byggande ökar andelen förtillverkade komponenter i svensk byggnadsproduktion. I konstruktioner av prefabricerade betongelement skapas anslutningar som inte existerar i motsvarande platsbyggda konstruktioner vilket påverkar byggnadens styvhet. En reducerad styvhet gör byggnaden mer känslig för horisontella krafter som i Sverige främst uppkommer från vinden. Bruksgränstillståndet är ofta dimensionerande för det bärande systemet hos höga eller slanka byggnader. Vibrationer som kan uppkomma från vindens dynamiska effekter kan ge upphov till illamående och obehagskänslor hos de som vistas i byggnaden vilket kan leda till att byggnaden inte kan användas för avsett ändamål.

Detta examensarbete är gjort för Goodwill Reklambyrå i Norrköping. Uppgifterna var att skapa en hemsida och en företagsportal åt företaget. Med företagsportal menas en applikation upplagd på Internet där företagets anställda kan läsa, uppdatera, radera och skapa poster som är lagrade i databaser. I huvudsak har Flash använts för att skapa hemsidan och ASP (Active Server Pages) för att bygga upp företagsportalen. Resultatet blev en underhållande och informativ hemsida och en säker och användbar företagsportal.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste århundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksäkerhet), som strävade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att städerna präglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara på. En motsatt modell har däremot utvecklats i andra länder i Europa.

BIM har varit ett hett ämne på byggmarknaden de senaste åren. Några företag har varit snabba och vågat satsa på den nya tekniken sedan flera år tillbaka. Andra företag står fortfarande i startgroparna och överväger fördelar mot nackdelar. Andra företag väljer att inte utnyttja den nya tekniken alls.Förkortningen BIM står för byggnadsinformationsmodellering (Building Information Modeling) och begreppet har en bred definition. En byggnadsinformationsmodell utgörs av en 3D-modell som förutom det visuella även innehåller information om de olika objekten i modellen.

Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer.Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt.Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upptäcker, bemöter och arbetar medelever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien har gjorts på pedagoger i grundskolan åk. 1-9 i intervjuform enligt kvalitativ modell. Frågeställningarna som använts är knutna till strategier, pedagogperspektiv samt lärandeformer gällande elever med läs- och skrivsvårigheter..

I följande arbete har en ekonometrisk undersökning av svensk verkstadsindustri genomförts. Åtta bolag, registrerade på Stockholmsbörsen, och tillhörande verkstadsindustrin har valts ut. Dessa är Volvo AB, Sandvik, ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, SKF, Scania och Atlas Copco. Bolagens genomsnittliga avkastning utgör den beroende variabeln i undersökningen. De förklarande variablerna har valts med hänsyn tagen till fakta presenterad i bolagens årsrapporter samt ekonomisk relevans.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder betyder en högre total löneinkomst som kan användas på konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan däremot både öka och minska när pensionsåldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer från att man vill utjämna den högre konsumtionen som kommer från den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsåldern betyder att tiden som pensionär då man ska konsumera för sina sparade tillgångar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.

Denna uppsats behandlar tjänsteerbjudandet och dess strategiska roll i ett shoppingcentra. Anledningen till att vi blev intresserade av detta ämne, var att vi tyckte oss se en sammansmältning av tjänsteerbjudandets olika komponenter bland annat inom detaljhandeln. Därför ansåg vi att Field?s shopping- och upplevelsecentra, utanför Köpenhamn, skulle vara ett lämpligt objekt att studera på grund av att det är Skandinaviens största shoppingcentra samt det faktum att det är nyetablerat. Utifrån detta utformade vi vår frågeställning: Hur arbetar shoppingcentra strategiskt och operativt med att integrera upplevelser i sitt tjänsteerbjudande? Detta har vi valt att undersöka genom en kvalitativ fallstudie, där vi genomfört intervjuer, bildanalys samt egna observationer.

I mars 2011 presenterades ett förslag om att reducera mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster exklusive alkohol från den dåvarande 25 procent till dagens 12 procent. Denna förändring förväntades skapa 3500 helårsanställningar inom restaurang och cateringbranschen. (2011/12:RFR13, s.56-57)   I januari 2012 införde staten en sänkt momssats för restaurangföretagare från den dåvarande 25 procentiga momsen till dagens 12 procentiga moms.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som påverkar restauranger att förändra sin verksamhet i relation till den sänkta restaurangmomsen 2012. Utöver detta skall vårt empiriska material användas för att skapa en egen modell. Denna modell skall användas till att förstå organisationsförändring och faktorer som påverkar en sådan förändring.   För att komma närmare studiens frågeställning har vi valt att utgå ifrån ett antal olika modeller som berör organisationsförändring med fokus på varför en förändring sker och vilka element som är viktiga att fokusera på för att kunna studera denna förändring.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

En organisations styrning och uppföljning har tidigare främst skett genom finansiella nyckeltal. En modell som vuxit fram under senare år är balanserat styrkort. Metoden bygger på enkelhet, både chefer och anställda ska förstå innebörden en organisationens strategier. Luleå kommuns socialnämnd har infört balanserat styrkort. I deras verksamhetsplan för 2005 ? 2007 beskrivs att det finns en stor samstämmighet om värdet av att arbeta utifrån denna modell och målsättningen är att balanserad styrning ska införas på alla arbetsplatser.

Studien används sig av ett jämförelseperspektiv där tre olika importmodeller används för att bedöma och prognostisera den svenska varuimportefterfrågan. Studie syftar till är att skapa nya vikter, som bättre stämmer överens med det faktiska importinnehållet, för beräkning av den förklarande variabeln importviktad efterfrågan. Korrigeringen av vikterna sker med utgångspunkt från Konjunkturinstitutets definition av importviktad efterfrågan. Genom korrigering av den importviktade efterfrågan är avsikten att uppnå en importmodell som har bättre förklarings- och prognosförmåga än Konjunkturinstitutets nuvarande modell. Resultaten från studien visar att genom en korrigering av den importviktade efterfrågan uppnås en bättre förklarings- och prognosförmåga.