Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna.

Sociala medier och communities har blivit en del av de flesta konsumenters vardag. Företag använder internet som medium för att bygga upp lojalitet och nätverka med sina kunder och i förlängningen nå framgång. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett onlinemagasin kan bygga nätverk och skapa relationer till sin målgrupp för att bli framgångsrikt. Framgång på internet handlar om att få fler besökare till hemsidan och därför vill vi förstå vad det är som gör kunder lojala när det kommer till användandet av internethemsidor inom mode.Det saknas forskning kring hur nätverkande inom mode kan skapa kundlojalitet på internet, och det tomrummet ämnar vi fylla. Genom att använda oss av en forskningsmodell för ?kundlojalitet genom nätverkande?, har vi kunnat ta fram diskussionsfrågor som vi låtit tre fokusgrupper diskutera.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

Mälarvillan är ett företag arbetandes inom småhusbranschen. Företagets huvudkontor är beläget i centrala Västerås.Mälarvillan ska bygga ett nytt bostadsområde, de vill designa detta område på ett unikt sätt som idag inte existerar i Västerås. Problemet är att Mälarvillan inte vet hur detta område ska särskilja sig från de idag existerande bostadsområdena.Målet med arbetet har varit att hjälpa företaget Mälarvillan med att skapa ett koncept för det framtida området. Det är ett unikt område som Mälarvillan tänker bygga och studenterna fick till uppgift att ta reda på om det fanns intresse i Västerås för det nya projektet. I den undersökning som gjordes undersöktes också vilka attribut som ansågs vara viktiga i det nya området.Syftet med arbetet var att tillsammans med Mälarvillan skapa ett koncept för det framtida området som Mälarvillan planerar att bygga samt att redogöra för hur en sådan konceptutvecklingsprocess kan se ut.För att få fram ett trovärdigt och användbart koncept gjordes en research med hjälp av relevant litteratur, fokusgruppsundersökning och en enkätundersökning.

Hur kan svårighetsprogression användas i skapandet av Puzzlehunts med syfte att uppnå en ökad upplevd känsla av flow hos spelaren? Denna frågeställning behandlas i uppsatsen och problemet som måste lösas är hur man kan bygga upp en ackumulerad kunskap om något vars syfte är att hela tiden tvinga dig att hitta nya lösningar på problem. I mer traditionella spel kan upprepning lära spelaren hur spelmekaniken fungerar. I puzzlehunts kan upprepning av spelmekanik inte användas eftersom målet för varje pussel är att hitta mekaniken som löser problemet. Uppsatsen visar att man genom inlärning av hur man skall tänka för att hitta lösningarna till pusslen kan bygga upp en ackumulerad kunskap hos spelaren och därmed även ha en svårighetsprogression och öka upplevd nivå av flow hos spelaren..

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehållsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair använder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i både övergripande och konkreta råd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjälp av socialamedier måste de lyssna på sin publik. Sociala medier går ut på interaktion, inteenvägskommunikation.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen.