Following paper deals with the questions about prehistorian and medieval settlements in the Mälar Valley and their relations to the historically known hamlets or single farmsteads from the 17th- and 18th-century cadastral maps. Models over settlement development through the period A.D 200 to 1700 done by geographers Ulf Sporrong and Dan Carlsson are tested and compared to the knowledge won by recent archaeological excavations. Is there a connection between the older settlements linked together by dry-stone walls and the late Iron Age settlements? Does the picture differ from the one presented for the Gotland region? How well are the general theories about different settlement development depending on basic natural conditions as for the potentials for cultivation and topography, corresponding to the physical remains?  Are there other factors involved when the settlement structure takes its form?The methods that are used here constitutes mainly of a comparison between different locations in the Mälar Valley that has got a well known prehistory thanks to extensive archaeological excavations. Cadastral maps, soilmaps, topography maps and maps over ancient monuments are intertwined to the same map and analyzed through works in Geographical information systems.The results of this study reveal an interesting suspicion in the continuity-question through the Iron Age.

Syftet med uppsatsen är att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vägen från planekonomi till marknadsekonomi och om det därmed uppstått skillnader mellan städer och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvärlden gällande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna på de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gått från planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förändrats ett flertal gånger.

Fler och fler Byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet. Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.

Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två Byar, ett fiskeläge och en bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.

Tjänstefolkssystemet kan behandlas såväl ur ett utbuds- som ett efterfrågeperspektiv. På efterfrågesidan skulle då bondehushållens ekonomi och deras behov ligga. Utifrån detta synsätt skulle tjänstefolkssystemet som sådant ha en inneboende rationalitet. Sedvanan och de inbördes styrkeförhållandena mellan husbönder och tjänstehjon var bestämmande i långt högre grad än legohjonsstadgorna. Frälsejorden ägdes av adelsmän, men brukades i första hand av frälsebönder, vilka betalade avrad, eller ränta, till adelsmannen som ägde jorden.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntäckande översiktsplanen från 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över Byar och tätorter genomföras och Karungi by är en av dessa fördjupningar. Karungi är en mindre by med ungefär 300 invånare och ligger ca 25 km från Haparanda centralort längs Torne älvs strand. I byn finns bland annat skola, äldreboende, räddningstjänst och ett aktivt föreningsliv. En målbild har formats utifrån dagens förutsättningar och kommunens viljeinriktningar.

Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiskog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiskogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.

Detta examensarbete handlar om en tätortsnära landsbygd och hur den kan utvecklas till en boendeplats för fler människor än idag. Platsen heter Sydvästra Möckeln och ligger strax utanför Älmhult i södra Småland. I Älmhult ser man en befolkningsökning samtidigt som det är brist på bostäder. Det som erbjuds är tomter och villor i traditionella villaområden. Kommunen har i sin översiktsplan pekat ut områden för boende i Sydvästra Möckeln, som ligger som längst sex kilometer ifrån centrum och min uppgift har varit att ta fram ett förslag på hur utbyggnaden av detta område kan se ut. Titeln på arbetet ? Blandbygd ? syftar till förslaget, där bebyggelsen består av olika boendeformer för att möjliggöra tätortsnära landsbygdsboende för olika människor.

Hedesunda reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna Byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.

Från 1200-talet och framåt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna längs Estlands kuster och på öarna utanför Estland. När det estlandssvenska samhällets existens upphörde på 1940-talet då andra världskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lämnade sina Byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. Från 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet växte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade två missionärer till svenskbygderna för att väcka svenskheten och nationalkänslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra språk ? tyska som var överhetens språk, ryska som var officiellt språk, estniska som var majoritetsspråk och rikssvenska som var undervisningsspråk.

I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken.

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande Byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.