Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Problem: Relationsmarknadsföring får en allt större plats inom det tidigare så transaktionsinriktade marknadsföringsämnet. Att etablera och underhålla relationer till existerande kunder ses av många som den bästa vägen till lönsamhet. Det finns dock ett antal viktiga frågor att ställa sig inom detta område och de frågor vi valt att titta på är hur företag inom dagligvaruhandeln skapar relationer till kunder och huruvida detta leder till kundlojalitet. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka dagligvaruButikers relationsbyggande gentemot sina kunder samt huruvida detta kan skapa kundlojalitet. Metod: Det första steget för att besvara de frågor vi ställt i problemformuleringen var att genomföra en omfattande teoristudie.

Utvecklingen av modern teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska Butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. InternetButikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i Butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om Butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan Butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.

Syftet med vår uppsats är att genom en teoretisk och empirisk grundad diskussion undersöka vilka strategier som står till buds för de svenska dagligvarukedjorna vid en branschförändring på grund av en nyetablering av en hard discount aktör. Uppsatsens utgångspunkt är en abduktiv ansats där en växelverkan mellan teori och empiri är central. Vi har genom en kvalitativ metod samlat in primärdata genom elva delvis strukturerade intervjuer. Vi presenterar intervjumaterialet i ett empirikapitel och tillsammans med en förstudie kopplas sedan detta underlag till relevanta teorier. De teorier som vi funnit vara av intresse för vår studie är bl.a.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig.

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan Butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet.

Victoria?s Secret grundades 1977 i Kalifornien, USA. Idag har märket, som främst säljer underkläder, nått en enorm popularitet. I USA finns det, hösten 2014, över 1 000 Butiker. Företagets främsta sätt att marknadsföra sig på är genom dess modeshow ? The Victoria?s Secret Fashion Show - som sänds en gång per år på CBS.

Studien är en longitudinell analys där syftet är att beskriva ungdomars vardagliga livsföring utifrån de lokala villkoren i Haparanda år 2007, det vill säga efter Ikeas etablering. Ett delsyfte är att synliggöra förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan år 2005 och år 2007 och om förutsättningarna är lika för unga kvinnor och män att skapa sig en meningsfull framtid i kommunen. I studien kombineras både kvalitativ och kvantitativ metod. Intervjuerna utgörs av ungdomar i Haparanda kommun samt en arbetsförmedlare på den lokala arbetsförmedlingen. Enkätundersökning baseras på insamlad data som har gjorts vid två tillfällen, år 2005 samt år 2007, dels för att belysa förändringen i den lokala samhällsstrukturen mellan åren, dels som ett komplement till det kvalitativa materialet.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 Butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs.För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden.

Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade Butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade Butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland.