SAMMANFATTNINGDet finns flera exempel på företag som är framgångsrika och som karaktäriseras av att de har en stark företagskultur. En god företagskultur framhålls vara betydelsefull för ett företags anseende och framgång såväl som för medarbetares förbindelse till företaget. Forskning om ämnet företagskultur har gjorts och presenterats inom ramarna för akademin såväl som för företagsledningar. Synsättet på företagskultur som ett effektivt men subtilt styrverktyg utgör ett gemensamt drag i mycket av den tidigare forskningen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa och upprätthålla en företagskultur samt hur medarbetare förhåller sig den.

Ambitionen med denna studie är att med hjälp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vår förståelse för om Egna Märkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det är ett hämmande inslag i Svensk dagligvaruhandel. I vår undersökning använder vi oss av en deduktiv ansats där vi utgår från redan befintliga teorier och ställer dessa emot empirin. För att säkerställa validitet har vi valt att använda metoden fallstudie som tillåter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgår ifrån en samverkan mellan varumärkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin är insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer på ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad präglas av hård konkurrens.En svårighet i branschen är att hitta bra lägen och rätt hyresgäster. Varnågonstans fastighetsbolagens lokaler är placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det är viktigt attfastighetsbolagens och hyresgästerna strategier stämmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler måste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag är det viktigt med rätt hyresgäster då de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lång tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affärshus Arkaden. Zarahar varit ett krävande projekt då de ansvariga för butiken länge letatefter ett så bra butiksläge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur etableringen avbutiken Zara kommer att påverka affärshuset Arkaden och dessvarumärke, samt vad de övriga Butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har använt oss av för att besvara våra frågor ärpåstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteområdena, nämligen kommunikation, positionering, varumärken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanställt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjälp av teorin.Vår studie visade att Zara haft en positiv inverkan på Arkadensvarumärke.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att mäta vilka attityder och hur starka intentioner som finns till köp av kakel och klinker. Undersökningen skulle resultera i en kartläggning av både befintliga och potentiella kunders attityd och intention till inköp av kakel och klinker.För genomförandet av undersökningen valdes en kvantitativ forskningsansats. En enkät med frågor baserade på Ajzen?s teori om det planerade beteendet (The Theory of planned Behavior) delades ut till 9 Butiker och besvarades av totalt 167 respondenter vilka har ingått i analysen. Frågorna i enkäten har tagit fasta på kundens attityd till det specifika beteendet, det vill säga till det eventuella inköpet av kakel och klinker, dennes uppfattade subjektiva norm kring köpet samt vilken egenuppfattad förmåga han eller hon har haft till att genomföra beteendet.

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden växer och linser kan köpas från online-Butiker i de flesta länder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstår och lagstiftningen avseende försäljning varierar från land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad länder om kosmetiska kontaktlinser samt se på tillståndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa länder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan stater inom samma land, i detta fall Australien där ingen övergripande lagstiftning om försäljning finns men delstaterna New South Wales och South Australia har infört egna regleringar. Singapore reglerar försäljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare är även försäljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestämmelser som för korrigerande kontaktlinser gäller, ska säljas endast till bärare med giltigt recept. I Sydafrika är liknande förordningar under förslag och förväntas vara i praktik inom kort. Försäljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige är för tillfället oreglerad.Litteratur om komplikationer konstaterades fokusera på mikrobiell keratit då det är ett synhotande tillstånd och länkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan ändringav sin lagstiftning genomfört en studie om säkerhet och kvalitet på kontaktlinser där vissa konstaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

Ett företags webbplats är en av de viktigaste kommunikationskanalerna i dagens digitala värld. Det ärett virtuellt skyltfönster mot konsumenter, partners och anställda där företaget kan visa upp sina produkter och tjänster, men också kommunicera sin vision och sitt varumärke. Vissa företag använder också webbplatsen som marknadsplats och erbjuder sina kunder att handla online. Till sist kan en webbplats liknas med ett forum för dialog som något som sociala medier exempelvis bjuder in till. Likväl som det är viktigt att ta hänsyn till exempelvis användarvänlighet, tillgänglighet, designprinciper och målgrupper är det av största vikt att utgå från ett företags varumärkesstrategi vid formgivning och utveckling av en webbplats.Men hur ser utvecklingsprocessen ut när uppdragsgivaren inte finns någon varumärkesstrategi?Detta problem ställs jag inför i mitt praktiska examensarbete där uppdraget är utveckla en gemensam webbsida till två varumärken som saknar varumärkesstrategi.

Flertalet forskare har genom studier kommit fram till att butikens design och butiksmiljön har stora effekter på kunden. En viktig del i butiksmiljön är provhytterna en del som ofta glöms bort, samtidigt visar en studie att 67% av de kunder som provat ett plagg i butiken köper därefter klädesplagget, medan endast 10 % av de som inte besöker en provhytt genomför ett köp. Därför undrar vi hur konsumenten påverkas av den inre butiksatmosfären, inte minst utav provhytten.Rapportens syfte är att undersöka vilka verktyg en butik kan använda sig av för att utveckla provhytten så att despeglar butikens image och att hela butiksmiljön bidrar till att kunderna får en positiv upplevelse av tiden de spenderar i butiken.Vi har intervjuatbutikschefer för tre olika klädButiker i en mindre stad i Sverige, två av dessa tillhör större kedjor medan den tredje är en fristående butik. Efter intervjuerna utfördes en inventering utav samtliga Butiker och extra noggrant på provhytterna, för att se hur man i praktiken jobbar med butiksmiljön. Vi ville också få ett kundperspektiv på problemet med bortglömda provhytter, därför intervjuade vi män och kvinnor om deras erfarenheter kring klädButikers service och trivseln i en provhytt.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ?vinna? sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ?mjuka värdet? på ett tillfredsställande sätt.

Det här arbetet bygger på en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstår i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskärmen, och vilka värderingar ungdomar har när det gäller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen är att arbeta med och titta närmare på ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de värderingar som läggs i materialet plast. Jag vill också att elever, precis som jag själv, genom ett undersökande arbete ska kunna få en bättre förståelse för var våra värderingar kommer ifrån och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstå och komma närmare mina frågeställningar har jag med hjälp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgångar och vad ett traditionellt hantverk innebär sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer på Svensk Hemslöjd och på Kartell, ett framstående italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskärmar och andra produkter i de bådas Butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgår jag från ett antal handgjorda lampskärmsskelett där mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs på ett skissartat sätt och där jag reflekterar över vad som uppstår i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebär idag. Äktheten, men också miljöfrågor kommer upp när värderingar av plast diskuteras.

SammanfattningVårt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt när det råder nästintill perfekt konkurrens på en marknad.Utgångspunkten i problematiseringen var att ta reda på hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har på den marknad de befinner sig. Utifrån den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastämmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner på två större företag inom branschen. Detta för att få en så djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad värdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. Värdekedjananvänds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de säger.Båda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sätt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Införandet av självbetjäningsButiker under tidig efterkrigstid var starten på något nytt.Butikerna utvecklades från att ha varit betjäningsButiker till självbetjäningsButiker. Införandetav olika tekniker har ständigt påkallats och något som introducerades cirka 80 år efterefterkrigstiden var självscanningen. Denna teknik innebär att konsumenterna själva kanscanna produkter i butiken som de ska inhandla och sedan packa ner dem organiserat i påsaroch betala på ett enkelt sätt. Denna teknik spar tid åt konsumenterna samtidigt som han/honkan följa priset på displayen på varje enskild produkt och även se den totala summan iscannern.Vår underökning grundar sig på vår problemformulering där vi vill ta reda på hurpriskänsliga och prismedvetna konsumenterna är vid användandet av självscanning i störredagligvaruButiker. Två av de stora aktörerna på marknaden är Maxi Ica Stormarknad ochCoop Forum.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lågprisButiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsButikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har även större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, så kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus på livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke på den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om små och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, är det intressant att undersöka hur dessa företag påverkas av samarbetet.

Denna uppsats behandlar den svenska resemarknaden och om olika reseföretags tillämpning av konkurrensstrategier kan skapa framgång och hjälpa dem att överleva på en mogen resemarknad. Arbetet bygger på en jämförelse mellan tre reseföretag som distribuerar resor, för att undersöka och analysera olika konkurrensstrategiers verkan på den svenska resemarknaden.Tre reseföretag med olika inriktningar på marknaden jämförs i uppsatsen, KILROY travels Sweden AB, Ticket Travel Group AB och MyTravel Sweden. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom personliga intervjuer med respektive företag.I analysen görs en jämförelse av reseföretagen som konkurrenter till varandra. Det som har framkommit i intervjuerna jämförs med utvalda teorier i analysen. En kombination av konkurrensstrategier används för att utreda vilka köpare och leverantörer som finns och om det finns hot från potentiella etablerare och substitut.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ?vinna? sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ?mjuka värdet? på ett tillfredsställande sätt.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder.