Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken.Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella Butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi Butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att Butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida.

Trots att den moderna ledarskapsforskningen började redan på 1950 ? talet och är ett av de gångna årens mest studerade områden så finns det fortfarande aspekter inom detta område som inte är lika utforskade som andra. En av dessa ledarskapsaspekter är något som kallas ?det vardagsnära ledarskapet?. Ett tämligen nyetablerat och ?svenskt? fenomen som i korta drag, enligt de få tidigare, men väldigt erkända, studierna innebär att chefen bör delta så mycket som möjligt i de vardagliga arbetsuppgifterna istället för att sitta på kontoret.I dessa tidigare studier framkommer det även att det vardagsnära ledarskapet är högst lämpligt inom detaljhandeln och är speciellt lyckat inom mindre Butiker.

En tredjedel av den mat som produceras slängs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svälter. Såväl konsumenter, myndigheter, Butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska livsmedelssvinnet. Vissa miljömärkningar innehåller kriterier för hur livsmedelsButikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömärkning av Butiker som ställer krav på åtgärder för att minska livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie är att ta fram och utvärdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning av Butiker. För att uppnå syftet studerades relevant litteratur och intervjuer genomfördes med anställda i fem olika Bra Miljöval-märkta Butiker.

ForskningsfrågorHur kommer företag att arbeta med showrooms och pop-up Butiker i framtiden?Hur ska företag integrera sina olika försäljningskanaler för att behålla en stark position på marknaden?Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur detaljhandeln kommer att utvecklas i framtiden genom användandet av nya kreativa försäljningskanaler, för att nå nya samt redan befintliga kunder. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vikten av att företagens olika försäljningskanaler är integrerade för att kunna möta kundernas efterfrågan. Syftet är även att skapa en förståelse utifrån hur företag, genom sin kanalintegration, kommer att få konkurrensfördelar på marknaden.Metod Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Vi har under studien insamlat empirisk data genom semistrukturerade intervjuer samt två fokusgrupper.Slutsats I denna studie kommer vi fram till att pop-up Butiker är ett fenomen som kommer bli allt vanligare, då det är en försäljningskanal som har många fördelar.

Vår uppsats grundar sig på hur branscher och Butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att Butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och Butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes Butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna.

SammanfattningIdag råder en hård konkurrens mellan Butiker, vilket medför att kundvård är en viktig del av butiksdriften. Den här uppsatsen handlar om klagomålshantering, som är en del av kundvården. Syftet är att undersöka hur Butiker med ett sortiment av högengagemangsprodukter hanterar klagomål, se om butikscheferna förstår vikten av en god klagomålshantering och om det går att effektiviserar hanteringen. För att ta fram information om hur klagomålshantering fungerar i Butiker, har sex stycken butikschefer intervjuats, där resultaten visar att hantering av klagomål sker på ett snarlikt sätt i samtliga Butiker. Genom att Butiker inser vikten av den information som klagomål inbringar, kan de förbättra sin verksamhet, vilket genererar i nöjdare kunder och förhoppningsvis en ökad intäkt.För att lyckas med en bra klagomålshantering, krävs det att alla i verksamheten engagerar sig och har goda kunskaper om hur klagande kunder ska bemötas på bästa sätt.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många Butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa Butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa Butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webButikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska Butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

I samband med att konkurrensen på marknaden har ökat, så har det blivit allt viktigare för Butiker att segmentera sig och därmed rikta sitt erbjudande till en speciell målgrupp. Det är även viktigt att Butikernas exteriöra, interiöra och psykosociala säljmiljöer stämmer överens med varandra och med målgruppen. Vi har därför valt att undersöka hur huruvida tre privatägda Butiker i en småstad matchar sina säljmiljöer med den tänkta målgruppen. De Butiker vi valde att undersöka är Bohmans Skor, Sveders Herrekipering och M&B Fashion. För att ta reda på detta så valde vi att genomföra den kvalitativa undersökningsmetodens samtliga tre delar, som består av öppna individuella intervjuer, öppna gruppintervjuer samt observationer.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många Butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa Butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa Butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webButikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska Butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och Butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Eftersom människor idag inte bara gör sina val av butik utefter pris och/eller sortiment utan också efter vilka mervärden och upplevelser en butik ger, så är det viktigt att Butiker arbetar med att vara attraktiva i sin interiöra säljmiljö för att kunden ska välja just den butiken och inte någon annan. Det är viktigt att ge dem inspiration som förhoppningsvis leder till köp, och som skapar en vilja till att komma tillbaka. Utefter detta så valde vi att undersöka hur två stycken möbelButiker, som båda är franchising Butiker och ingår i en kedja, använder sig av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation. De två Butiker som vi valde att undersöka var Mio i Karlstad och EM i Arvika, vi valde dessa två Butikerna pågrund av att de är två Butiker som liknar varandra i pris, sortiment och vilka kunder de riktar sig till. Detta gjorde det mer intressant att se vilka skillnader och likheter som fanns i de respektive två Butikernas användning av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation.

Personlig försäljning är idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera på marknaden och för de Butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur den personliga försäljningen skiljer sig mellan privatägda respektive kedjeanslutna Butiker.Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och observationer i privatägda respektive kedjeanslutna Butiker inom klädbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försäljningen. Vi vill se hur de olika Butikerna differentierar sig i den personliga försäljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur de olika Butikerna använder sig utav den personliga försäljningen och se om det är en viktig faktor för Butikerna.Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med tre butikschefer från tre kedjeanslutna Butiker samt tre butikschefer från tre privatägda Butiker. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de arbetar med personlig försäljning och se om det är något de lägger stort fokus på.

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-Butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-Butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-Butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå.

Vi lever i ett samhälle där vi ständigt står inför nya bemötanden, där kläder bland annat används för att för att uttrycka intressen, åsikter och attityder till människor i vår omgivning. För att uttrycka sin livsstil lägger konsumenter större vikt vid sådant som tilltalar deras känslor vid köpbeslut, vilket medfört att varumärkesinnehavare anspelar på olika känslor för att differentiera sig mot andra märken. Varumärkesinnehavarna skapar en egen identitet som skall särskilja dem från andra. Butiker kan med hjälp av varumärkenas differentiering vända sig mot ett ofta nischat segment vilket är kunder som efterfrågar en viss typ av varumärken. Jag har varit intresserad av att undersöka hur relationen mellan en butik och en leverantör påverkas av varumärkesidentitet.

De senaste årtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat påtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer än bara ett produktval. Användandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populärt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att Butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nå konsumenten så bra som möjligt samt få konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt Butiker som utger sig för att vara livsstilsButiker. Vi intervjuade representanter för Butikerna för att få deras syn på livsstilskoncept.