Sökresultat:
244 Uppsatser om Bullerfria parker - Sida 9 av 17
Hyllie vattenpark : ett gestaltningsförslag
This project is focusing on a future park that will surround Hyllie water
tower in the outskirts of Malmö. The water tower will be located in the
central part of the new building area Hyllievång. The park will function
as a town park with a special focus on water. The water council of the
municipality, Va-verket, has for the last 7 years built up and been in
charge for a pedagogical programme in the water tower, were schoolchildren
come to learn about the cycle of water and how we use water
in our daily life. In the park they want to build a new part that gives
experience of water, as a compliment to the information in the tower.
What will that park look like, and what shall it be constructed of?
How do you bring water to the surface in a park? How can landscape
architecture work to enhance the presence of water and make people
more interested in water issues? In the search to find the answers to all
my questions I have meet with people, read books and visited different
places.
Moderna parker i Paris
This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.
Två börsnoterade industriföretag : Om och hur de använder sig av personalen som innovativ kraft
Sammanfattning:Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer.
Mätning av besökares ljudtrycksdos under musikfestival
Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren
uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett
festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler,
Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över
hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att
kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas
utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena
som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100
dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att
ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.
Ljuset i Karlskrona : En studie om belysningen i centrala Karlskrona
Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..
Förtätning med hänsyn till allmänna intressen
Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även
hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas
till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska
företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god
hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför
allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan
att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan
förtätas utan att allmänintresset missgynnas.
Rum i förändring - en studie av Stapelbäddsparken sedd ur ett genusperspektiv :
By doing a study of Stapelbäddsparken from a gender perspective I have been investigating and analysing physical planning and landscape architectural design. My intention with this thesis is to reflect on what a gender perspective in physical planning means and what kind of consequences and effects it could have on physical planning and outdoor design.
Gender is something that is created, moulded and transformed by social and cultural processes. And it also includes a dimension of power concerning the knowledge of the relationships between women and men where the standard in today?s society is still men?s interests.
To implement gender in my analysis of the park I have been observing how the park is used and who is using it. I have also been investigating who?s needs and wishes that has been provided for in planning and design.
En grönare stad : hur viktig är närheten till grönområde samt tysta miljöer i boendemiljön för människors hälsa?
Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande.
Tätare och grönare : en fallstudie längs Eriksfältsgatan i Malmö
Att växa inåt, eller att förtäta, är något som man i många städer strävar efter. En av dem är Malmö som i sin nya översiktsplan, ÖP2012, lägger mycket fokus på just förtätning. Det är ett viktigt steg ifrån den funktionsuppdelade till den blandade staden och kan innebära både miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar. Exempelvis genom att resurser samutnyttjas bättre, färre transporter, större trygghet, bättre integration och större attraktivitet. En ogenomtänkt förtätning kan dock innebära negativa konsekvenser.
Stadsodling från betraktarens blick : Gestaltningsidéer utifrån miljöpsykologiska perspektiv
Stadsodling är ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens växande städer. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt värde för de som odlar. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om stadsodlingen, genom sin utformning, även kan tillfredsställa de stadsinvånare som inte odlar eller äter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jämförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehålla för att människor ska vistas, må bra och mötas på platsen. Målet är att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska värden som i sin tur kan inge ett mervärde av kommande stadsodlingsprojekt.
Nätaktivism ? Slackers eller individer med möjlighet att påverka sin omgivning?
The aim of this thesis was to look to the organization of people through social media and the Internet. Our study was conducted with a current event in focus. We began our study by examine the protests that had arisen as a result of that the American proposed law called "Stop Online Piracy Act" (SOPA)was presented. With our main focus on SOPA we began to investigate those discussions and debates that during a limited period of time were conducted on a large social news site, Reddit.com, which is a form of social media. We focused on the way that people expressed themselves over social mediawhen it comes to political issues and also whether or not Internet activism can have an effect in the society.
Svarte Mosse - en stadsdelspark i Göteborg :
Sammanfattning
Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för
Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet
runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att
utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med
kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på
gestaltning.
Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är
en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med
boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra
Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor
andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så
kallade utsatta områden.
Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av
stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde
jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.
Societetsparken i Norrtälje : nulägesanalys och utvecklingsförslag
The short term effect of phosphorus in sewage sludge was investigated to establish howmuch of this a farmer can grant him- or herself, if using sewage sludge as a phosphorusfertilizer. Possible differences in plant availability between sludge phosphorus precipitatedby iron, aluminum or calcium integrations were studied in a sandy soil at two pH levels.The sludges were analyzed using pot and incubation trials. As the intention was to investigategrowth limitation due to phosphorus deficiency, a soil with low phosphorus supplywas chosen as well as a low phosphorus application rate. Sludge corresponding to 12kg phosphorus per hectare was applied. Treatments fertilized by sludge were compared totreatments where 0, 6 and 12 kg phosphorus per hectare from mineral fertilizer was applied.Every treatment was replicated six times.
Kyrkogården: begravningsplats eller rekreationsområde? : en fallstudie av två kyrkogårdar i Växjö kommun
Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.
Ett grönområdes framtid : - utifrån människans utbredning och naturens behov
I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras.För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort.