Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framställer socialtjänsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller får för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i både England, Sverige och USA uppfattar mediers framställning om socialtjänsten negativ. Socialarbetare känner även oro för att det i sin tur leder till att professionens status påverkas negativt. För att få en förståelse för ämnet har vi till störst del använt oss av vetenskapligt granskade artiklar från USA, England och Sverige. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige från både stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjänsten.

This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls? relationship to her own and others? sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats var att inom den privata sektorn undersöka vad kvinnliga och manliga chefer på toppnivå har för förklaringar till att det finns så få kvinnliga chefer på denna nivå. Vi ville även ta reda på om det fanns några skillnader mellan vad dessa kvinnliga och manliga chefer anser om orsakerna till detta faktum. Intervjuer genomfördes med fyra manliga och fyra kvinnliga verkställande direktörer. Undersökningen visade att män och kvinnors åsikter inte skiljer sig nämnvärt åt. Den förklaring som kvinnor anser har störst betydelse är att ansvaret för hem och familj ofta ligger på kvinnornas axlar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång.

Den ökade tillgången till datorer samt den ökade enkelheten att använda datorer och internet har ökat mängden personer över 65 år som använder sociala nätverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 känner sig i större utsträckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvändarna som är över 55 år ökar avsevärt och att detta beror på den ökade tillgängligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnät samt ett förbättrat informationsflöde när det gäller familj och vänner.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd.

This essay studies the concept of "livspusslet", a term in swedish that directly translates as "the jigsaw puzzle of life". In recent public debate it has been used to articulate issues concerning the combination of family life and a professional career. The empirical material consists of newspaper articles from nationwide daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2009 and 2011. The concept of "livspusslet" relates to the debate about family values, gender equality and the public view on the issue of combining family life with a career. The widespread use of the concept indicates that the social practices surrounding the debate over family policy is shifting.

Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett  självförverkligande.

Människor upplever ånger dagligen, och beroende på vilka beslut som fattas kan vissa beslut ångras mer än andra. Därför undersöktes skillnader i typer av ånger med hjälp av webbenkäter som delades via Facebooks PM funktion. 80 deltagare ingick där de fick beskriva två saker som de ångrade mest att de hade gjort samt två saker som de ångrade mest att de inte hade gjort. Dessa skattades sedan på hur mycket de ångrade det samt hur pass viktigt/allvarligt de upplevde det. En signifikant skillnad upptäcktes där saker som de ångrade att de inte hade gjort skattades som viktigare/allvarligare än det som de ångrade att de hade gjort.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.