Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsättningar fördelaktighet anställda i en svensk grossistverksamhet har vid förändringsarbete. För att uppnåsyftet har dessa forskningsfrågor använts: ?Hur ser anställda i en grossistverksamhet pådelaktighet i förändringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsättningarna för delaktigheti förändringsarbete ut för anställda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvårandeomständigheter och förhållningssätt för delaktighet finns hos anställda igrossistverksamheten??. För att besvara frågorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförändringar och livsmål använts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas Källquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång.Metod:Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité.Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité..

Bakgrund: Psykisk ohälsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vård och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vården kan stötta föräldrarna och göra så att de känner större delaktighet.Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vård och behandling hos föräldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien är en pilotstudie med en kvalitativ ansats där strukturerade intervjuer använts enligt Trost (2010) och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framträdde i analysarbetet och är: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekräftelse.Diskussion: Föräldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebär en stor börda i familjen. Föräldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist på bekräftelse, detta trots att de känner delaktighet i vård och behandling. Föräldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med ätstörningar och känslan av att kunna hantera svåra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att få bättre förståelse och kunskap om föräldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vården.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, föräldrar, stöd.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka nästa våg av Business Intelligence - CorporatePerformance Management - och vilka typ av möjligheter detta koncept kan bidra med närdet kommer till uppföljning av projekt i ett kunskapsföretag som vi kan kalla ?Kusten AB?.Kusten AB finner nämligen utmaningar att i sina leveransprojekt identifiera problem ochrisker innan de får negativa konsekvenser för projektets budget, tidplan ellerleveranskvalitet. Till hjälp i vårat arbete hade vi vår akademiska handledare MagnusBergquist samt vår handledare på Kusten AB. Det praktiska arbetet bestod avprototypbyggande samt laborationer med hjälp av Microsofts verktyg PerformancePointServer. När det kom till valet av metodologi valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt sombestod av fyra intervjuer, en enkät samt evaluering av ovannämnda prototyp.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt.