Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta Brytningsmetod i gruvan..

Denna rapport är en fortsättning på litteraturstudien utförd våren 2005 av Per Vedin och Jonas Bjurholt. Idén för att utveckla en metod för brytning av berg med mikrovågor som källa för värme och högtrycksvatten för att lossgöra den försvagade bergmassan kommer från Ingemar Marklund som 2003 blev vald till årets bergtekniker av Atlas Copco. I denna rapport har försök genomförts i syfte att fastställa hur snabbt berg kan värmas med mikrovågor och om denna uppvärmning förändrar hållfastheten hos berget. Bestrålningen av proverna har skett utan kavitet, dvs. proverna har inte inneslutits i någon form av låda eller ugn.

Föreliggande rapport tillkomm på uppdrag av LKAB i Malmberget. Företaget som är verksamt inom gruvindustrin, är den största producenten inom järnmalmsbaserade produkter i Sverige. I Malmberget där en av företagets två aktiva gruvor ligger, har det åter blivit aktuellt att bryta en malmkropp som heter Välkomma. Malmkroppen bröts tidigare både från dagen och under jord. Den aktuella malmkroppen har en teoretisk malmmängd på 7883kTon och det är mellan nivåerna 430m avvägning och 600m avvägning som en brytning är aktuell.

Underjordsbrytning är en vanlig Brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror på hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning används ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns många olika metoder men två av de vanligaste är skivrasbrytning och igensättningsbrytning. Som används av Boliden AB och LKAB.

Vid slutet av 1920-talet hittade två blockletare från Boliden ett stort kopparkisblock på Nattberget som ligger 46 km väster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparådern men provbrytningar visade att malmen var något för låghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle påbörjas. Med tillgång till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid Rönnskärsverken. Bredvid gruvan växte ett mönstersamhälle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som låg alldeles i närheten.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder Brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en brant stående skiva med en tjocklek i medeltal på 80 meter. Längden på malmkroppen är fyra kilometer och den har ett indikerat djup på två kilometer. LKAB i Kiruna använder Brytningsmetoden skivrasbrytning, för att utvinna malmen. Metoden medför att berggrunden ovanför och framför malmkroppen, hängväggen, spricker upp och sakta rasar in allteftersom malmen lastas ut. I och med detta kan man säga att det sker en naturlig återfyllning av gruvan.