Syfte och frågeställningarUndersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.Frågeställningar:Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.ResultatFotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Det primära syftet med denna mindre offerstudie är att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet är även att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt få en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mångfald. Centralt i studien är också vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men även större grupper och gemenskaper. Frågeställningarna som kommer att undersökas är därför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berättar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berättar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mångfald berättar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och där syftet med intervjuerna var att låta dem berätta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den eventuella konflikten mellan sekulariserad och religiös etik och moral.  Studien tar sin utgångspunkt i religiös absolutism kontra sekulariserad relativism. Jag vill även ta reda på om det finns etiska grundtankar som flertalet kan vara överens om..

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

Denna studie undersöker vilka arbetssätt skolor använder för att vända frånvaro till närvaro för att skapa förutsättningar för elevens lärande.  Det övergripande syftet med studien är att kartlägga skolors arbete och processer med att få elever med långvarig frånvaro att bryta mönstret och åter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brännpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frånvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrädare för  elevhälsoteamen vid fyra skolor i två kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer på flera nivåer, anpassning av kraven till elevens förmåga, ett långsiktigt arbete och frånvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgångsfaktorer..

I dagens samhälle existerar en mängd normativa föreställningar kring kön och sexuell läggning. Detfinns tydligt bestämda ramar för vad som ingår i normen, samt vad som faller utanför och därmedstämplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhället av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebär en förväntan om att alla individer är heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förväntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme..

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier.

Skillnader mellan förstfödda och senarefödda är ett vanligt undersökningsobjekt, där välkända stereotyper finns. Förstfödda anses vara mer målinriktade, konservativa, ansvarstagande och kravfyllda, medan senarefödda ofta påstås vara tvungna att bryta mönster och är därför mer rebelliska och öppna för nya erfarenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka syskonplaceringens påverkan på sättet att attribuera orsakerna till händelser och prestationer. Rotters locus of control-skala användes i en Internetbaserad enkät, till vilken en öppen annonsering nyttjades. Studien använde en inomfamiljsdesign och begränsandes till att omfatta en traditionell kärnfamilj med biologiska föräldrar och enbart helsyskon.