Idag hittas både höga kultur- och naturvärden inom områden som har lämnats mer orörda av det industrialiserade skogsbruket än andra och där andelen gammal skog med döda träd och lågor därför är högre (Ericsson 2001). En stor andel områden som tidigare ansetts vara urskog eller orörda av människan, har på senare tid istället visat sig vara starkt påverkade av mänsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, är ett sådant område. Syftet med min fältinventering i området var att registrera kulturspår både av samiskt ursprung och av det industriella skogsbruket. Jag ville ta reda på hur mycket spår som egentligen fanns i området och vad de kunde berätta om områdets skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag källmaterial i form av bland annat beståndsbeskrivningar från början av 1900-talet och framåt för att få en bild över hur området har förändrats under de senaste 100 åren.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt Brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Inom stadsdelsområdet Vantör finns ett nätverk med bilfria gångstråk som i många fall är inramade med park- eller naturmark. De nytillkomna stadsdelarna i Sverige byggda på 50 - och 60 ? talet karakteriseras också mycket av osammanhängande och utplacerade bostadsenklaver i ursprunglig bevarad natur. Dock har det offentliga vardagsrummet som tidsperiodens utemiljö planerades till att vara inte uppnåtts, och många av gångstråken inom Vantörs stadsdelar används inte i en större utsträckning. För att ta till vara stadsbygdens möjligheter med värden i den befintliga utemiljön och tillhandahålla trivsamma omgivningar för områdets boende, är det av intresse att uppmärksamma gångstråkens kvaliteter. Men även bristerna jämte mot brukarna av gångstråken är viktiga att förstå för samma orsak, och för att inte gångstråken på sikt ska utsättas för exploatering.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Studien fokuseras på följande frågor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här? Två unika resurser, ett stenkast från stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie användas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (Därigenom kunna se förhållande mellan vårt Brukande och att förbruka vår mark. SYFTE Att själv kunna erhålla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor ståtlig park, hamnade just här i detta område? Detta har en gång har planerats, varit någons vision. ? Att kunna finna och beskriva någon forma av kausalitet? ? Att kunna sätta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlätta den fortsatta planläggningen i/med exploatering som då anpassas efter fastställda kulturhistoriska värden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och område i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och läsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. händelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs främst mot den bakgrunden av landskapsanalys gällande kulturhistoriska värden. Således fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvärden, biotoper, växt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gällande att en stor del av resultat är de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka på att exploateringsprocesser kräver någon form av kvalitetssäkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvärden som är definierade. Ett sätt är att implementera metoden balanserad samhällsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och Brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och Brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.

När landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar på jorden sker idag snarast genom ett distanserat Brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Ett ökat Brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekhuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.