Är det viktigt för barn att en spelkaraktärs egenskaperreflekteras i dess utseende? Med hjälp av studier inom vad barn attraheras av ispel, avatarer, gameplay, immersion och närvaro, barn och mediepåverkan ochkaraktärsdesign har i detta examensarbete fyra karaktärer med tillhörande miljö och berättelse skapats. Dessa har tillsammans agerat stimulimaterial vid de intervjuer som förts.Tio elever i första klass valdes ut för dessa intervjuer med hjälp av en enkätundersökning där de fick rita upp egna önskespel. Syftet medarbetet har varit att ta reda på vad barnen fokuserar på när de funderar kring valbara avatarer och spel, vad och varför gör barnen de val de gör?Med hjälp av undersökningen går det att konstatera att karaktärsdesign är viktig för barn.

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer.

Under de senaste årtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, särskilt i välutvecklade länder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhället lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlägga och jämföra det sjukgymnastiska arbetet på barnkliniker gällande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i så fall hur denna var utformad. Enkät skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna på landets 23 läns-, regions- och universitetssjukhus.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats.

Bakgrund: Distriktssköterskor på BVC möter ibland våldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av våld i nära relationer kan vara försämrad psykosocial hälsa både hos kvinnor och barn. Att tidigt upptäcka och hjälpa en sådan kvinna och hennes barn är ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har på BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC samt ta reda på vad som saknas kunskaps- och metodmässigt i deras arbete när det gäller att hjälpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor på BVC intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Intervjuinnehållet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.

Barn som ska opereras upplever den okända situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rädsla för barn och föräldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, åtgärder i förberedelsefasen, åtgärder vid anestesitillfället och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och även beröra den postoperativa smärtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem..

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inåt- och utåtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhållningssätt och miljön påverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vår studie är att få en uppfattning av några pedagogers syn på hur beteendet hos inåt och utåtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan påverka, så som förhållningssätt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger från två olika förskolor i Västra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man måste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inåt- eller utåtagerande beteende. De ansåg även att barn som var utåtagerande var lättare att märka av i en grupp medan de inåtagerande barnen tar längre tid att uppmärksamma. Resultatet visade även att det fanns olika åsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhållningssätt har en central roll i arbetet med inåt- och utåtagerande barn.

Sammanfattning Dagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökad användning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sätt skapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generella designprinciper som applikationsutvecklare använder vid utveckling av appar för barn som slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hur förhåller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade för barn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda på vad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer.

Förälderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig påverka förälderns förmåga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. Förälderns representation av omvårdnad har också visat samband med barnets förmåga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förälderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och självskattade depressiva symptom. Den svenska översättningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har använts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola.