I skuggan av ett Brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av Brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala Brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur Brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

Syftet med den här rapporten är att belysa polisens informationsskyldighet enligt FuK13 a-d § och Brottsoffers reaktioner efter att de blivit utsatta för ett brott samt att geexempel på ett åtgärdskort för polismannen. Polisen är skylig att informerabrottsoffret om dennes rättigheter. Bland annat har brottsoffret rätt till information omenskilt anspråk, målsägarbiträde, besöksförbud, om information angående beslut attförundersökning skall inledas eller läggas ned, om åtals väckande samt tidpunkt förhuvudförhandling. Brottsoffrets reaktioner har stor betydelse för deras möjlighet att tain informationen från polisen. Brottsoffer är en heterogen grupp som uppfattarbrottshändelser de utsatts för olika beroende på hur de är som personer.

Att utsättas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att påverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer där syftet var att skapa förståelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande Brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med Brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade påverkats starkt av händelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta händelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansåg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal Brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och Brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som Brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på Brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och Brottsofferteorier.

Medling innebär att gärningsman och Brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen ägnas också åt synen på Brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för Brottsoffer och förövare..

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn Brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som Brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att Brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmängden och informationstypen som Brottsoffer och misstänkta lämnade under en polisintervju påverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive ångest undersöktes. Oberoende t-test visade att Brottsoffer i jämförelse med misstänkta dels lämnade signifikant mer total mängd information, dels signifikant mer mängd information av typerna när, hur, tid och varför. En tvåvägs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mängden genererad information vid en undersökning av två av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berättar spontant & flödigt om händelsen, tillmötesgående & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell gråt men berättar/svarar flödigt på frågor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jämfört med en låg förekomst..

Barn blir ofta den part som förbises när våld mellan närstående råder i hemmet. Fokus läggs ofta på kvinnan, den slagna, och mannen, våldsutövaren. Det är bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören när det kommer till våld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trädde i kraft som betraktar barn som Brottsoffer i rättsfall där de utsatts för direkt våld eller har bevittnat våld av eller mot personer som står dem nära. Syftet med de nya lagändringarna är att synliggöra och uppmärksamma de barn som bevittnat våld genom att kunna erbjuda en rättslig trygghet när tryggheten i hemmet för länge sedan har slutat att existera.Syftet med studien är att se hur dessa barn som bevittnat våld framställs och gestaltas i olika dokument.

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och Brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och Brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Vårt intresse för medling väcktes andra terminen vid polisutbildningen i Umeå. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i Umeå och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott är ett möte mellan Brottsoffer och gärningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förståelse för vad som hänt och varför. Medling bygger på rättviseformen reparativ rättvisa och används som ett komplement till det straffrättsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

The purpose of this paper is to give a view of how violence and victims has been portrayed in novels. I have chosen 6 books where the main character is a child who has been exposed to physical, mental and/or sexual violence. I have asked questions to the book and I have tried to find patterns in the child's strategy to cope with violence and how the violence is described. I have also written two chapters about earlier studies of this field and theoretical standpoints. The main perspective I present is the salutogenese perspective and how people create meaningfulness in their lives.The children in the books have different ways to handle their situations.