Bilrelaterad Brottslighet medför stora kostnader både för samhället och den enskilde. Att förebygga brott som stöld ur bil är därför en viktig uppgift, både för polis och de ansvariga för de områden där bilar parkeras. Vi har valt att arbeta med ett av Göteborgs Parkeringshus (?Lisebergs parkeringshus?, Sofierovägen) i syfte att finna konkreta förslag på hur stöld ur bil kan förebyggas på platsen, hur brotten varierar över året och om det i så fall skulle krävas särskilda insatser under den tid då parkeringshuset är som mest drabbat av brott..

Förevarande uppsats belyser de fall då en förälders utvisning på grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mån det ska beaktas då domstolen fattar beslut i utvisningsfrågan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § Utlänningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bästa beaktas vid ärenden som rör barn. Principen om barnets bästa medför emellertid inte att barns intressen i alla lägen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL är utformad att utgöra avvägning mellan behovet av effektiv allmän och individuell utlänningskontroll och humana aspekter, varför skäl som talar emot utvisning måste prövas om förutsättningar för utvisning är uppfyllda.Skäl emot utvisning framgår av 8 kap 11 § UtlL. Samhällets reaktion gentemot Brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhällsanknytning.

Den svarta marknaden kostar staten ca 70 miljarder kr eller ca 4% av bruttonationalprodukten. Ekonomisk Brottslighet i sin helhet är ett omfattande och aktuellt problem. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av detta. Restaurangbranschen är en av de omtalade branscherna där manipulation av kassaregister pågår. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett kassaregister.Syftet med denna uppsats har varit att ur empiriskt underlag öka kunskapen om del mängden av manipulation av kassaregister.

Förekomsten av brott är ett stort problem i vårt samhälle och har stor inverkan på de enkla beslut som tas i vår vardag, exempelvis på valet av område att bosätta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga Brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushållen men de kan inte allena lösa problemen med Brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvändig. Ett sätt att utforma säkerheten är genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska både möjligheter och rädslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara på framtoningen av ett område och att stärka den territoriella känslan hos invånare i ett bostadsområde.Grunden för den teoretiska ramen kommer från artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och använder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad ansträngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursäkter). Det finns mängder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssätt på Brottslighet, men det finns emellertid få ekonomiska bidrag vad gäller att förebygga brott, och ännu färre inom området för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

SammanfattningEkonomisk Brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En Brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En Brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettBrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam?En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet?Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr.

Detta arbete behandlar främst bedrägeribrott och om denna Brottslighet ökat till följd av att tillgången till internet och att internetanvändandet ökat i samhället. Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras. Frågeställningarna i detta arbete är: Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier? Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på Brottslighet? För att kunna besvara frågeställningen och syftet för studien har undersökningen baserats på en kvantitativ metod där officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten använts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhämtats från Statistiska centralbyrån.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Brottslighet är ett ständigt aktuellt ämne som uppmärksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav ställs på rättsväsendets och samhällets förmåga att motverka de problem som Brottsligheten innebär i form av brottsoffer, otrygghet och rädsla för brott. Ofta ifrågasätts de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rättsväsendets myndigheter att följa och analysera Brottsligheten och förtroendet för rättsväsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet gjort en enkätundersökning om norrbottningarnas uppfattning om Brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkätundersökningen.

Under de senaste decennierna har den ekonomiska Brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angående hur denna ska kunna bekämpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rätta med lagöverträdarna. Genom en lagändring i aktiebolagslagen infördes en anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk Brottslighet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmälningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlängda arm, en form av ekopolis på uppdrag av myndigheterna, med en försämrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur revisorn ser på sin roll idag, efter anmälningspliktens införande, och ställa detta mot vad lagstiftaren åsyftar med lagändringen.

När åtal för flerfaldig Brottslighet handläggs i olika rättegångar, exempelvis då nyupptäckt Brottslighet handläggs i en senare rättegång än den tidigare Brottsligheten, kan den tidigare domen bli föremål för en upprepad bedömning p.g.a. reglerna i 34 kap. BrB. Prövningen blir alltså att betrakta som iterativ eftersom domstolen under vissa förutsättningar beaktar den tidigare domen, t.ex. avseende en ny påföljdsbestämning för den samlade Brottsligheten.

Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat våld är i Faluns centrum. Målet är att kunna hitta de platser som är mest brottsutsatta, sk ?Hot-Spots?. Ett annat mål med arbetet är att ge förslag på åtgärder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat våld.

Denna uppsats har till syfte att främst utvärdera hur tillämpningen av Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (OmvL) sett ut sedan dess ikraftträdande den 1 november 2006, men även att diskutera hur denna lagstiftning förhåller sig till de grundläggande principer som präglar det svenska straffsystemet i övrigt. Utvärderingen har skett med utgångspunkt i en studie av främst de avgöranden enligt OmvL som meddelats av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt, men även andra rättskällor, såsom OmvL i sig, samt förarbeten och doktrin har utgjort källmaterial för denna framställning.OmvL tillkom som en reaktion på att antalet livstidsfångar i svenska fängelser ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Lagstiftningen infördes vidare i syfte att skapa ett mer rättssäkert och förutsebart system för frigivning av livstidsdömda jämfört med det dittills gällande diskretionära nådeinstitutet. Enligt OmvL skall vid omvandlingsprövningen särskilt beaktas den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i Brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten, samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället.Av den företagna rättsfallstudien framgår att de viktigaste kriterierna för omvandlingsprövningen är den tid som den dömde avtjänat och om det finns risk för att den dömde återfaller i allvarlig Brottslighet. Uppsatsens slutsats är att tillämpningen av OmvL huvudsakligen har skett i enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagstiftningen.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig Brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år.

I denna uppsats försöker jag förklara vad ungdomsBrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga ungdomsBrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och Brottslighet och iså fall vilken..