Sök:

Sökresultat:

326 Uppsatser om Brottslighet - Sida 2 av 22

Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk Brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Revisorns möjligheter och skyldigheter - vid ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska Brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk Brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

CANNABISBRUK OCH BROTT - En litteraturstudie gällande sambandet mellan bruk av cannabis och brott

Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och Brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är.

Brottslighet, psykosocial belastning i barndomen och risk för våld : Könsskillnader hos rättspsykiatriska patienter

Rättspsykiatriska patienter är en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida Brottslighet och bedömd risk för våld. Denna studies syfte var att jämföra Brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 på kvinnor respektive män vårdade vid Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för våld bedömd med HCR-20 eller med Brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 män varav majoriteten vårdades enligt LRV. Data samlades in från journaler, rättspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer.

" Att läsa är som att andas"

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad Brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras Brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad Brottslighet.

Skola, livsstil och ungdomsbrottslighet - En självdeklarationsundersökning som behandlar samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, livsstilsrisk och deras brottslighet.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras Brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs Brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsBrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Hur förebygger interna kontrollsystem ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ utredning om sex börsnoterade företags samt två experters syn på interna kontrollsystem och hur dessa förebygger ekonomisk brottslighet.

Det finns inga interna kontrollsystem som helt eliminerar risken för ekonomiska oegentligheter. Istället ligger fokus på hur företag efter bästa förmåga kan förebygga ekobrott. Börsnoterade företagens interna kontrollsystem har fått ytterligare uppmärksamhet på senare år genom problematiken kring agentteorin, svensk kod för bolagsstyrning och inte minst det ökande antalet anmälningar av ekonomisk Brottslighet i Sverige på senare år. Ökningen kan sägas bero på en rad faktorer, där motiv, möjlighet och rationalisering är tre viktiga delar. Svenska företag försöker idag motverka ekobrott genom preventiva, detektiva samt reaktiva metoder vilka ofta också verkar i symbios.

NOVA : Polisens satsning mot den organiserade brottsligheten i Stockholms län

Organiserad Brottslighet har länge varit prioriterad av polisen men först på senare år har speciella strategier mot Brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms länspolismästare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad Brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade Brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrån rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabel väktare. För en enhetlig definition av organiserad Brottslighet använder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna Brottslighet.

Organiserad brottslighet och terrorism : En komparativ diskursanalys av synen på dessa fenomen i svenska riksdagstryck

The aim of this study was to find out if the use of the concepts ?terrorism' and ?organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze.

Lagen om marknadsmissbruk: ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital från placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet på ett så bra sätt som möjligt är det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgänglig information, det vill säga att marknaden är effektiv. Vår ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gällande marknadsmissbruk. Vi har även på ett tydligt sätt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna är utformad, samt tittat närmare på det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Orsaker till ungdomsbrottslighet : en kvantitativ undersökning om brottslighet bland gymnasieelever

UngdomsBrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsBrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

Att skapa en framgångsrik mobilapplikation : En fallstudie om hur tjänsteföretag kan få ökad lojalitet

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, Brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, Brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna.

En studie om potentiella förklaringsfaktorer till Sverigedemokraternas valframgångar i  kommunvalet år 2010

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, Brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, Brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna.

Effekter av kriminella MC-gäng på brottsfrekvens i Sveriges kommuner 1996-2003

Den snabba tillväxten av organiserad Brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst ? ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier.

Revisorns agerande vid ekonomisk brottslighet : med inriktning mot bokföringsbrott

SammanfattningDen ekonomiska Brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka Brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon Brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott.Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk Brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk Brottslighet.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->