Sökresultat:
93 Uppsatser om Brottslig gärning - Sida 6 av 7
En studie om EU-direktiv 2005/0182 : ? med fokus pÄ personlig integritet, etik och gÀllande direktiv
EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.
Revision : Tystnadsplikten kontra upplysningsplikten
En revisors uppgift Àr att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget pÄ ett korrekt sÀtt. En revisor mÄste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta Àr deras oberoende.  En revisor har, bÄde enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rÀttsliga konsekvenser, sÄsom skadestÄnd. Dock finns situationer dÄ en revisor inte bara kan, utan ska kringgÄ tystnadsplikten.
N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd
Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.
En diagnos pÄ modet : Om mediebilden av ADHD
Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvÀllstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningen ADHD. Under ett Är publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingÄtt i min undersökning. En hypotes Àr att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstÀrka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framstÀlls i dessa medier har jag anvÀnt mig av en kvantitativ innehÄllsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels anvÀnts till att undersöka i vilken utstrÀckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsÀttningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som Àr vanliga i rapporteringen samt om det förekommer nÄgon över respektive underrepresentation kopplat till kön eller Äldersgrupp.
Den integritetskrÀnkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas lÀn. : En kvantitativ registerstudie av polisanmÀlningar frÄn Är 2012
Bakgrund. Ă
r 2012 anmÀldes 15 070 misshandelsbrott mot ungdomar i Äldern 7 till 17 Är i Sverige och bÄde internationell och svensk forskning visar att ungdomar Àr den grupp i samhÀllet som Àr mest utsatta för brottslighet sett till andel i befolkningen. Att begÄ brott i ung Älder ökar Àven risken för brottslig inblandning i vuxen Älder och framtida social utslagning. Syfte. Syftet var att, utifrÄn polisanmÀlningar, kartlÀgga och undersöka den integritetskrÀnkande brottsligheten av ungdomar, mot ungdomar i Dalarnas lÀn under Är 2012.
PenningtvÀttslagen : Revisorers tillÀmpning och uppfattning
Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.
Advokat pÄ fel sida om lagen : Dilemmat nÀr lojalitetsplikten möter straffrÀttsskipningen
Varje dag möter advokaten rÀttsliga problem och spörsmÄl som ska lösas men han möter ocksÄ sitt eget dilemma. Enighet rÄder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rÀttssystemet vilket innebÀr en prövning av de olika normer som advokaten har att förhÄlla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gÀllande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behÄllit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfÀr. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnÀmnd beslutar om disciplinÀra ÄtgÀrder i situationer dÀr advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift Àr sÄdana disciplinÀra ÄtgÀrder som kan sanktionera advokaters handlande.
Polisens och socialtjÀnstens syn pÄ samverkan vid ungdomsbrott
1 INLEDNING
Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt.
Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land.
LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna.
I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.
Ett steg frÄn lek till allvar
Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar pÄ högstadiet. Det Àr tvÄ olika fenomen som verkar pÄ skolor, dÀr den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken Àr och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebÀr och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nÀmnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas ÄtgÀrder mot de tvÄ nÀmnda företeelserna.Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, dÀr sedan kungen fÄr befalla slaven att utföra uppdrag Ät honom.
TonÄrsmammors pÄverkan pÄ sina barn : En undersökning om riskfaktorer och deras pÄverkan pÄ att barn begÄr kriminella handlingar.
En undersökning om svenska mammor som fÄr barn i tonÄren, upp till och med nitton Är, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans lÄga Älder, en lÀgre social status och sÀmre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. JÀmförelser mellan tonÄrsmammor och mammor mellan 25 och 29 Är visar att tonÄrsmammorna oftare kommer frÄn svÄra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, Àr i högre utstrÀckning beroende av bidrag, har dÄligt sjÀlvförtroende och fÄr ett mindre socialt stöd. Forskning visar Àven att barn till tonÄrsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att fÄ beteendesvÄrigheter och inlÀrnings- och sprÄksvÄrigheter samt begÄ brott. Syftet Àr att undersöka om tonÄrsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer Àn Àldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begÄ kriminella handlingar.
Queera ungdomsrelationer och sexuellt identitetsskapande i David Levithans Boy Meets Boy
Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.
Vad Àr tillÄtet i konstens namn? : En studie om receptionen av Anna Odells konstverk OkÀnd Kvinna 2009-349701"
Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.
SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada
SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.
Ungdomsbrottslighet - Varför och det förebyggande arbetet
?FÄ samhÀllsproblem har under de senaste Ären rönt sÄ allmÀn uppmÀrksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse Àr inte helt klara. Det faktum att Àven vuxenbrottsligheten sedan lÄng tid tillbaka befinner sig i kraftig tillvÀxt lÀmnar mÀnniskor tÀmligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskÄpskupp av garvade yrkesförbrytare Àr obetydlig i jÀmförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonÄring rycker vÀskan frÄn en Àldre dam.
Lagstiftningen om sexuella övergrepp pÄ barn : Uppfyller den senaste lagstiftningen sina syften?
Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.