Syftet med studien var att undersöka hemlösas sjÀlvbilder, vad som kan ha format sjÀlvbilderna samt hur de upplever att olika grupper i samhÀllet bemöter och ser pÄ dem. Vi valde att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar för att uppnÄ syftet:- Hur ser de hemlösas sjÀlvbilder ut?- Vad grundar sig dessa sjÀlvbilder pÄ?- Hur upplever de hemlösa att de blir bemötta och uppfattade av olika myndigheter, andra hemlösa och ?medelsvensson??De metoder vi anvÀnde oss av var intervju och observation. Vi intervjuade sex hemlösa personer; fyra mÀn och tvÄ kvinnor. Observationerna utfördes pÄ TrappaNers kvÀllsöppna café.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhĂ€lle krĂ€vs en vĂ€l fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det pĂ„ myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprĂ€tthĂ„lla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmĂ€nna rĂ„d och vĂ€gledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas anstrĂ€ngning att bibehĂ„lla stabiliteten pĂ„ marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmĂ€ssiga förĂ€ndringar dĂ€r det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstĂ„r igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltĂ€ckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebĂ€rregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Det Àr mycket viktigt att förhindra att bekÀmpningsmedelsubstanser lÀcker ut i miljön och orsakar skada. Lagstiftningen krÀver dÀrför att lÀckaget av bekÀmpningsmedel frÄn odlad mark minskas. Olika myndigheter och organisationer har olika ansvarsomrÄden betrÀffande bekÀmpningsmedel. BekÀmpningsmedelssubstanser kan, om de inte hanteras rÀtt, vara skadliga och dÀrför finns det tydliga bestÀmmelser om hur dessa substanser ska hanteras. MÄnga oberoende undersökningar visar tydligt pÄ att det förekommer lÀckage av bekÀmpningsmedel i samband med att de anvÀnds i behandlingar av odlad mark. Undersökningar har pÄgÄtt under lÄng tid bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Ett flertal ÄtgÀrder och metoder mot lÀckage av bekÀmpningsmedel frÄn odlad mark har framtagits och utvecklats som radikalt kan minska lÀckaget av bekÀmpningsmedel.

Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrÄgor i samband med lastbilstransporter? Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti? Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka strategier för miljöarbete tre olika logistikföretag i Blekinge anvÀnder sig av i samband med lastbilstransporter, samt analysera och jÀmföra företagen sinsemellan i deras strategiska miljöarbete. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi anvÀnt hemsidor frÄn bÄde företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi valt utifrÄn storleken pÄ företagens verksamhet. Detta för att se om det finns nÄgra skillnader i det strategiska arbetet med miljöfrÄgor beroende pÄ företagets storlek. Slutsats: VÄr slutsats Àr att de tre undersökta företagen strategiskt arbetar vÀldigt olika med miljöfrÄgor.

Stalkning Àr inget som enbart drabbar kÀnda mÀnniskor. Det kan Àven förekomma pÄ fler olika sÀtt och de utsatt kan reagera olika. Att bli stalkad innebÀr inte alltid hot eller fysisk förföljelse, det kan Àven förekomma som ovÀlkomna presentleveranser och att stalkaren ?rÄkar? dyka upp pÄ offrets matvarubutik, gym, etc. Denna uppsats ska bidra till en enhetlig definition av begreppet stalkning och dess innebörd, och en eventuell utveckling.

Servitut som inte uppfyller nÄgot ÀndamÄl eller inte anvÀnts under vÀldigt lÄng tid kallas onyttiga servitut. Ett onyttigt servitut försvinner inte automatiskt frÄn Fastighetsregistret utan kvarstÄr och skapar en onödig belastning. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur hanteringen av servitut kan förbÀttras för att minska antalet onyttiga servitut i Fastighetsregistret.De metoder som anvÀnds Àr en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien undersöks svensk lagstiftning och juridisk litteratur. Utdrag ur Fastighetsregistret och förrÀttningsakt visas för att ge praktiska exempel.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att studera hur personer som hĂ€rbĂ€rgerar flyktingar ser pĂ„ relationen mellan individers handlingar och hela samhĂ€llets ansvar för flyktingarna. För att uppnĂ„ syftet studeras tre mer konkreta frĂ„gestĂ€llningar; hur mĂ€nniskor som hĂ€rbĂ€rgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror att andra mĂ€nniskor i samhĂ€llet ser pĂ„ deras engagemang och vad de sjĂ€lva tycker om mĂ€nniskor som inte Ă€r engagerade i detta. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt bygger pĂ„ JĂŒrgen Habermas arbete för att begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sĂ€tta in dessa i en förstĂ„else hur informanterna ser pĂ„ sig sjĂ€lva i relation till samhĂ€llet anvĂ€nds ocksĂ„ Georg Simmels teoretiska tankar om samhĂ€llet utifrĂ„n hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av mĂ€nniskor och församhĂ€lleligande (vergesellschaftung). Som metod för att samla in studiens kĂ€llmaterial anvĂ€nds en tematiskt öppen intervju. Kodning och analys genomförs med sĂ„ kallad databaserad kodning, som sedan med hjĂ€lp av identifierbara underteman (antingen förbestĂ€mda eller skapade av informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara pÄ studiens frĂ„gor.Resultatet av studien visar att legitimeringen har tvĂ„ delar. En Ă€r att de bistĂ„r med akuta ÄtgĂ€rder som exempelvis tak över huvudet för mĂ€nniskor i nöd, den andra Ă€r att de vill Àndra "systemet" pĂ„ lĂ€ngre sikt.  NĂ€r det gĂ€ller den andra frĂ„gan, menar informanterna att de i mĂ„nga fall beskrivs som hjĂ€ltar av andra. Den sista frĂ„gan kan delas upp i tvÄ delar.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur rovdjuren pÄverkar produktionen i renskötseln. RennÀringen Àr en traditionell nÀring i nordliga omrÄden och har alltid har pÄverkats av rovdjuren genom att renarna hÄlls fritt betande pÄ stora omrÄden dÀr de inte bevakas varje dag. Det Àr framförallt de fem stora rovdjuren, lodjur, jÀrv, björn, varg och kungsörn, som skapar förlusterna inom produktionen. Före mitten av 1900-talet kunde renÀgarna skydda sin boskap genom att jaga rovdjuren, men efter att rovdjuren blev fridlysta har jakten varit hÄrt reglerad och stammarna ökat och dÀrmed Àven förlusterna för renÀgarna. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga renar som egentligen dödas av rovdjur.

SammanfattningHur gÄr en organisation frÄn att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bÀsta beslut utifrÄn denna insikt? Det strömmar otroligt stora mÀngder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall anvÀndas. Data mining Àr de verktyg som kan anvÀndas för att ta reda pÄ den informationen. Genom att upptÀcka mönster och relationer i stora mÀngder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Bakgrund/problem: PÄ senare Är har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrÄgasÀtts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll Àr en ÄtgÀrd som tagits fram för att regeringen ska kunna sÀkerstÀlla den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten Àr ledningen som bÀr ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie lÀggs pÄ att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att kartlÀgga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Denna text analyserar hur positiv utveckling pÄ landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nÄ landsbygdsprogrammets mÄl att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling pÄ landsbygden. Texten kartlÀgger förutsÀttningar bland invÄnare pÄ landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de mÀnniskor som hÄller vÄrt landskap levande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre faktorer pÄverkat projektgruppers utvecklingsarbete pÄ den svenska landsbygden. Syftet ska svara pÄ frÄgorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jÀmstÀlldhet haft i projektgrupperna? Teorier kring kÀnsla för platsen, socialt kapital och jÀmstÀlldhet anvÀnds till empirin.