Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring pÄ semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lÄng fÀltstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gÄtt till vÀga. För att fÄ en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vÄr studie intervjuat olika aktörer sÄsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del Àr hur denna lilla ö sÄ snabbt kunnat vÀxa fram till vad mÄnga i vÀstvÀrlden kallar ett paradis. Vi Äkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundlÀggande förutsÀttningar som krÀvs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar pÄ de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumÀrkesbyggande samt platsimage.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod Àr korpusundersökning dÀr de teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i lexikal etablering, sprÄkvÄrd, sprÄkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som anvÀnts Àr myndigheternas egna hemsidor. För att fÄ fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta pÄ frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna dÀr de har fÄtt svara pÄ hur myndigheten stÀller sig till pronomenet.

Vi kommer att behandla frÄgor kring piratkopiering och fildelning. Vi tror att Àmnet Àr helt rÀtt dÄ fildelning och piratkopiering i nulÀget Àr vÀl etablerat och vi befinner oss i en situation dÀr det Àr svÄrt för bÄde privatpersoner och myndigheter att veta vad som egentligen gÀller angÄende fildelning. Vi kommer frÀmst rikta in oss pÄ egenskaper hos fildelarna och ganska lite pÄ sjÀlva tekniken bakom fildelning. VÄr instÀllning Àr att alla kunskapsbidrag Àr viktiga i den ganska infekterade och kaotiska debatt om upphovsrÀtt och fildelning. Saker som Àr intressanta kan exempelvis vara om man kan se olika fildelargrupper och hur fildelningsbeteendet skiljer sig mellan dessa.Kunskapen Àr hÀmtad frÄn en egenhÀndigt skapad digital enkÀt och vi har anvÀnt resultaten för att selektera sÄ att vi kan sÀga vad som gÀller för de olika fildelar profilerna.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap i socialtjÀnstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgÄr frÄn fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare frÄn boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrÄn teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemÄl om förbÀttringar.

Ett mindre omrÄde i norra Sverige Àr finskt förvaltningsomrÄde. I de fem kommunerna som omfattas gÀller utökade rÀttigheter att anvÀnda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och ÀldrevÄrd. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsomrÄdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsomrÄde. Det skulle omfatta MÀlardalen, dÀr Eskilstuna Àr en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jÀmförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser pÄ finska sprÄket visade sig nÄgra intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk nÀrvaro pÄ hemsidan.

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad pÄ dimensionerna syn pÄ medborgarskap, syn pÄ styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hÀnger samman med studiens samhÀlleliga och vetenskapliga utgÄngspunkter. Detta illustreras genom att nÀr EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trÀdde i kraft förvÀntades de nationella myndigheter som ska implementera denna ocksÄ följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna Àr rÄder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att mÀnniskor behandlas olika.Med hjÀlp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika lÀnder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebÀra att de som beslutar Àr formade av andra traditioner Àn de som ska implementera politiken.

Sju gÄrdar i HÀlsingland blev sommaren 2012 vÀrldsarv. Syftet med det hÀr arbetet var att studera hur vÀrldsarvsutnÀmningen pÄverkade gÄrdarna ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Av vikt var att se om villkoren Àndrades för byggnaderna i lagens mening i frÄga om bevarande och vid eventuell Àndring. Det var ocksÄ av intresse att se om Àgarna till gÄrdarna i och med utnÀmningen kÀnde sig hindrade att sköta gÄrden som de ville. Undersökningen grundade sig pÄ en enkÀtundersökning som gjordes bland gÄrdsÀgarna och studier pÄ vÀsentlig litteratur.

FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter pÄverkas av statliga regleringar. Metod: Studien Àr baserad pÄ sekundÀrdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. PrimÀrdata har samlats in genom Ätta intervjuer med Àmneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hÀlsoekonomiska utvÀrderingarna genomförda av TLV Àr ett sÀtt för statsmakten att förflytta ett visst mÄtt av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvÀrderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmÀrksamhet mot samhÀllsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande pÄ efterfrÄgan av medicinteknik-företagens produkter. Detta innebÀr att det förÀndrade förfaringssÀttet gÀllande hÀlsoekonomiska utvÀrderingar stÀller krav pÄ medicinteknikföretagen att anpassa sina verksamheter efter de nya förutsÀttningarna..

FrÄgan om att vara eller inte vara entreprenör Àr i dagens samhÀlle en icke frÄga. Genom bÄde myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. SÄledes bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhÀllsutveckling, innefattande av en hÄllbar tillvÀxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna pÄ NÀringslivskontoret, i förhÄllande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgÄngspunkt, ?kritisk diskursanalys?, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin.

The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women.

The purpose of this study was to examine how the authorities in Sweden collaborate when it comes to discourage trafficking for sexual purposes. More specifically the aim was to find which directives and problems the work of the individual authorities constitute in and how does it affect collaboration with other authorities. The study was based on interviews with six respondents, which have experience working within this field. Three themes were identified: what is collaboration, different perspectives, regulatory frameworks and different fundamental values within the organisations. The study concluded that collaboration is affected by several factors such as the absence of knowledge about trafficking for sexual purposes and the laws which regulate confidentiality, difficulties in defining collaboration as a concept and the authorities different ideas about what have to be done in the context of discouraging trafficking for sexual purposes.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Detta Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken pĂ„verkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gĂ€llande socialt umgĂ€nge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. FrĂ„gorna stĂ€lldes utifrĂ„n en semistrukturerad intervjuguide som baserades pĂ„ uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts pĂ„tvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat pĂ„verka sin tillvaro och det sociala umgĂ€nget. Det har funnits ett stort avstĂ„ndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt Ă„ngest och vissa har fĂ„tt anpassningssvĂ„righeter till ett liv i frihet. SjĂ€lvbilden har utvecklats genom social interaktion med nĂ€ra anhöriga.