VÄrt syfte Àr att undersöka hur representanter frÄn lÀnsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.LÀnsstyrelsen Àr en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mÀngd olika kriser. Deras roll i samhÀllet Àr att vara vÀl förberedda nÀr en kris intrÀffar och agera spindeln i nÀtet för att upprÀtthÄlla viktiga samhÀllsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har Àndrat förutsÀttningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmÀnheten ? vilket kan ha Àndrat förutsÀttningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet Àr insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkÀtundersökningar, genomförda via telefon.

Studiens syfte har varit att undersöka hur upplevelsen av missbrukssituationen har pÄverkat vardagslivet för förÀldrar till barn som missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur upplevelsen av situationen har pÄverkat deras vardagliga liv socialt och kÀnslomÀssigt, samt vilket stöd de anhöriga har fÄtt frÄn myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ vilka förÀndringar förÀldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gÀller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angÄende stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser missbruket orsakar för de anhöriga Àr ett begrÀnsat omrÄde.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett teoretiskt och begreppsmÀssigt ramverk, bestÄende av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. KaraktÀristiskt för naturums samstyre har varit att företrÀdare för myndigheter frÄn nationell, regional och kommunal nivÄ har styrt och samarbetat tillsammans med företrÀdare frÄn lokal nivÄ. De aktörer som har ingÄtt i samstyret har varit NaturvÄrdsverket, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland, Strömstads kommun, KosternÀmnden och helÄrs- och delÄrsboende kosterbor. Fokus finns framförallt pÄ medborgarnas och KosternÀmndens deltagande.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rÀttigheter i juni 1990 och blev dÀrmed bundet att respektera principerna och bestÀmmelserna i konventionen. I december 2010 godkÀnde riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stÀrka barnets rÀttigheter i Sverige och som dÀrmed ersÀtter den strategi som gÀllt sedan 1999. Strategin innehÄller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och ÄtgÀrder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebÀr bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda pÄ hur barnet uppfattar sin situation. DÀrtill handlar det Àven om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.

Jag vill med denna uppsats ta reda pÄ hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering Àr: Hur ser förhÄllandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrÄn vem som styr mest? Vad Àr det som gör att aktörerna hamnar i överlÀge respektive underlÀge?Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem Àr journalister som arbetar pÄ Sveriges Radio Kronoberg och SmÄlandsposten. Tre Àr informatörer som representerar offentliga myndigheter, nÀmligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer Àr högst förÀnderlig.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Denna kandidatuppsats Àr skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i SysslebÀck samt pÄ vilket sÀtt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer gjorda med personer som driver företag pÄ platsen. För att besvara frÄgorna har litteratur anvÀnts för att kunna göra en analys och förstÄ vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nÀtverk, gleshet och ?community? har anvÀnts för detta syfte.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

 I vÄr studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling pÄ en institution i Mellansverige, anser att de blir stÀmplade och vilka de anser att det Àr som utför den. Om det Àr nÀra och kÀra, myndigheter och/eller dem sjÀlva. Vi vill belysa vilka kÀnslor och tankar de intervjuade personerna har kring Àmnet stÀmpling. Vi har sett pÄ faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de Àr i relation till det begreppet. Vi har Àven undersökt om de har eller har haft nÄgra strategier för att undanhÄlla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer dÀr vi utgick frÄn teman.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgÄenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna Àr att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar dÄ de kan skapa negativa effekter, frÀmst pÄ grund av kulturskillnader mellan de samgÄende myndigheterna.FörÀndringar Àr nÄgot som uppstÄr frekvent i organisationer och nÄgot som dÄ pÄverkas i stor utstrÀckning Àr organisationskulturen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur organisationskulturer förvÀntas bli pÄverkade i samband med en fusion. Fokus ligger pÄ de kulturella skillnader som finns mellan samgÄende myndigheter, dÀr den ena organisationen Àr större och har mer inflytande Àn den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förÀndringar i organisationen, dÀr mÀnniskan har en huvudroll för utfallet av fusionen.

Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Human rights have been added to the new curriculum which came into force the 1st of July 2011 in the Swedish Upper Secondary school. The purpose with this master thesis is to compare the old and the new curriculum as part of an examination of what way they affect the Social Science education. Further the analysis focus on what is affecting discourses in the Social Science about human rights, as well as its communication and incorporation in its education. The empirical material consists of the schools steering documents and interviews with Social Science teachers. The theoretical framework is based on human rights education (HRE) and curriculum theory.

Med utgÄngspunkt frÄn förvÀntade globala klimatförÀndringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun pÄverkas och pÄ vilket sÀtt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstÄ. Mitt arbete fokuserar pÄ verkningar som sÀrskilt följer av förhöjda vattennivÄer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivÄer.KlimatförÀndringarna kommer att pÄverka levnadsförhÄllandena i alla vÀrldens samhÀllen, vilket krÀver stora globala gemensamma anstrÀngningar för att kunna förebygga och begrÀnsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utstrÀckning ökar vÄr medvetenhet om att de utslÀpp som orsakar klimatförÀndringar snarare ökar Àn minskar. Politiska beslut fattade pÄ en internationell nivÄ Àr av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. NÀr det gÀller konkreta förebyggande ÄtgÀrder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhÀllen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krÀvs kompetens och ambitioner som förutsÀtter stöd frÄn nationella myndigheter och organisationer.

Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Syftet med studien var att beskriva nÄgra anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka nÄgra anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de fÄr och har fÄtt av föreningen samt andra instanser. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger pÄ sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjÀnst har det yttersta ansvaret för att de mÀnniskor som vistas i kommunen fÄr det stöd och hjÀlp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjÀnsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn.