Uppsatsen redogör för brottet hets mot folkgrupp och dess relation till yttrandefriheten. Under senare år har Högsta domstolens tillämpning av 16 kap. 8 § Brottsbalken gjorts i ljuset av Europakonventionen. För att uppnå en konventionsenlig tillämpning har den svenska bestämmelsen tolkats mer restriktivt än vad dess förarbeten ger vid handen. Den rättsliga diskussionen har kretsat kring rekvisitet missaktning samt Europadomstolens begrepp hate speech.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i Brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i Brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgångspunkterna är ifrån utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i Brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Uppsatsen behandlar tillräknelighet i svensk straffrätt från 1800-talet fram till idag. Den be-handlar de olika regleringar som funnits tidigare och de förändringar som skedde i samband med Brottsbalkens införande 1965. Därutöver behandlas situationen efter Brottsbalken, hur man ser på tillräknelighetsfrågan idag samt vad som är på gång inför framtiden..

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Barn under 15 år kan enligt svensk rätt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. På samma sätt anses barn under 18 år inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersättning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krävs emellertid att gärningspersonen hade uppsåt till eller var oaktsam i förhållande till barnets ålder. Enligt 6 kap. 13 § Brottsbalken ska även den som inte insåg men som hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den aktuella åldern, dömas till ansvar.

Att barn erhåller stöd, omtanke samt uppfostran på det sätt vilket gör att de växer upp till starka individer som bland annat kan skilja på rätt och fel är viktigt. Syftet med denna framställan har därför varit att utreda vilket skydd som tillförsäkras barn. Vilken men även vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsäkras skydd, stöd och hjälp. Hur socialtjänsten bedriver sitt arbete gällande ärenden som rör barn. Vilka förutsättningar som skall föreligga för att frivilliga omhändertaganden eller tvångsåtgärder skall bli aktuellt.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i Brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska Brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

SammanfattningDebatten gällande hur den svenska våldtäktsbestämmelsen ska utformas har pågått under lång tid och är nu återigen uppe för diskussion. Vissa hävdar att tvångsrekvisitet i nu gällande våldtäktsbestämmelse måste ersättas med ett samtyckesrekvisit. Andra hävdar att bestämmelsen som den utformades efter reformen i juli år 2013 måste få tid att tillämpas innan det kan bli fråga om ytterligare en reformation.Förespråkare för ett införande av en samtyckesbaserad våldtäktsreglering menar att en sådan utformning av lagstiftningen skulle stärka offrets ställning. Regleringen skulle således förstärka skyddet för den personliga integriteten och självbestämmanderätten.  Förespråkare anser även att Sverige, genom att inte införa ett krav på samtycke, bryter mot Europakonventionen. Förespråkare anser att EU i den så kallade Bulgariendomen slagit fast att det är nödvändigt att sexuella gärningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstånd eller inte.Motståndare å andra sidan hävdar att en samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse skulle vara svårtillämpad och vansklig.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd.I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev då om 6 Kap i Brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio åren och den folkliga opinionen började ifrågasätta den dåvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rådande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstärka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmälda våldtäkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades.

Uppsatsen behandlar rättshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rättshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrån och var de hör hemma. Därefter behandlas några definitioner av begreppen och deras inbördes förhållande undersöks. Uppsatsen behandlar även några kriterier som har ansetts kunna uppställas för att vissa föreliggande rättsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gällande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rättsföljd inträder, att detta uttryck ska ha nått mottagaren på något sätt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %.