Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet.Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall.

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under åren 1923-1929. Data från den inventeringen är nu digitaliserad och är sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra beräkningar på materialeti egendefinierade geografiska områden.Den svenska naturvårdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrättas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda områden i nationalparker. Syftet med detta arbete är att jämföra skogstillståndet i områden inom naturreservat och nationalparker (benämnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jämföra med omkringliggande skogar.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

År 2007 projekterade Uddeholm Machining AB inför stora investeringar som en del i ett led att öka produktionen. En grupp bestående av personal från företaget tillsattes för att ta fram förslag på en omplacering av maskiner i befintliga lokaler samt förslag på utbyggnader, då begränsningen i lokalyta krävde en förändring för att möjliggöra att få in fler och större maskiner i verkstaden. Dock glömdes plats för kontroll och packning/avsändning att tas med i ritningarna samt i ansökan om investeringskapital från ägarna. Syftet med detta examensarbete var att skapa en detaljutformad huvudlayout över verkstaden samt en detaljutformning av arbetsplatserna i samråd med personalen. Målet var att utforma en huvudlayout och arbetsplatser som är produktionseffektiva samt skapar en bra och säker arbetsmiljö för personalen.

In today?s society a large focus is put on energy systems and how our energy systems are built up. In order to make sure that we in the future still can enjoy the living standards that we are used to today, Sweden and EU have made a number of decisions on making our energy system more energy efficient and consequently reduce the usage of energy resources. By 2020 the European Union should have reduced its energy consumption by 20 % compared to 1990?s level, and by 2050, 50%.

En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar.