Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar.

Sammanfattning Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärarna är medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna själva är om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda på detta genomfördes en intervju med 3 olika lärare angående deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lärare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt på samma sätt med 10- kamraterna. Enligt lärarna bör eleverna lära sig 10-kamraterna för det är användbart i många delar i matematiken.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "Pannkakstårtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och användes i ett undervisningsförsök i årskurs två med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsområdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsområdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och läste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svårt att relatera och förstå att det var matematik vi hade arbetat med.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde.

1997 infördes en ändring i ÅRL som innebar att företag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberättelsen. BFN har kommit med ett uttalande när det gäller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehålla och att den ska granskas och godkännas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberättelsen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kvaliteten på granskningen av miljöinformationen utifrån olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi använt en deduktiv ansats och samlat in våra primärdata utifrån den kvantitativa metoden.Vi har gjort ett slumpmässigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en Internetenkät. Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkänner bristande miljöinformation.

Hypotyreos är en sjukdom som kan vara svår att diagnostisera. Trots att kliniska symtom är kända kan det vara svårt att sätta dem i samband med hypotyreos. Många personer är obehandlade och kontaktar primärvården flera gånger med olika symtom. Det skapar ett onödigt lidande för dessa personer. Distriktssköterskan kan ha en viktig uppgift i patienternas vård då de söker för olika symtom via mottagning eller telefon.

Syftet med arbetet var att ta reda på om de svenska elevernas matematikkunskaper har förändrats de senaste åren. Vi ställde oss frågan, blir våra elever sämre i matematik och i så fall inom vilka områden har försämringen skett? Vi har använt oss av tre olika undersökningar som har gjorts, både internationellt och nationellt, TIMSS, PISA och NU. Vi har även intervjuat 7 lärare som har undervisat i matematik på grundskolan och gymnasiet under minst 10 år och därför tror vi att de kan ge en rättvis bild av hur förändringarna har skett. Vi har sammanställt intervjuerna och jämfört resultatet med vad de olika undersökningarna visar på.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsättning upplever den fysiska miljöns tillgänglighet i samhället. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att få en fördjupad kunskap inom området. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrån två olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsättning samt vara i arbetsför ålder. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgänglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur välkända miljöer skapade tillgänglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgänglighet?.

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt.Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrån det matematiska lärandet. Vi vill även ta reda på om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av säkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer på fyra förskoleavdelningar, fördelat på två småbarnsavdelningar, ett till tre år och två äldrebarnsavdelningar, tre till sex år. Vi använde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrån ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det från pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. Däremot tar pedagogerna tillvara på de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att träna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vår studie kan vi känna att det behövs mycket mer kunskaper, både teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute på förskolorna, då vi hade svårt att hitta något om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på snabbmatsrestauranger.