Denna uppsats inleds med en introducerande undersökning dÀr vi finner att mjukvaror för förvaltning av Business Rules inte Àr anvÀnt av mÄnga svenska organisationer. Förundersökningen drev oss att undersöka hur Business Rules förvaltas inom svenska organisationer. Först sammanstÀlldes en översikt över de fakta som finns tillhands inom Àmnet för Business Rules samt lÀmpliga sÀtt att hantera Business Rules. Genom de förberedande studierna identifierades nÄgra brister som kan finnas i svenska organisationer som inte anvÀnder Business Rules och dessa ledde till en första och övergripande forskningsfrÄga. FrÄgan formulerades som följer: Hur förvaltas BR i IS och IT i svenska organisationers dagliga verksamhet? Den har sedan delats upp i sju stycken delfrÄgor som framstÀllts utifrÄn problemomrÄdet.

Genom den hĂ€r magisteruppsatsen sĂ„ ville jag fĂ„ till en diskussion om hur man inom bland annat socionomutbildningen skulle kunna anvĂ€nda sig av filmen som ett verktyg inom utbildningen. Jag ville visa lĂ€saren hur man genom att anvĂ€nda sig av vissa valda delar av Roy Anderssons filmproduktion kan öka förstĂ„elsen av den svenska vĂ€lfĂ€rdskrisen under 90-talet. Även om denna uppsats inte Ă€r en mall i hur detta skall göras sĂ„ visade jag dock genom en kort genomgĂ„ng att allt som behövs för att uppnĂ„ detta Ă€r att en heldag avsĂ€tts till förmĂ„n för filmvisning och efterföljande diskussion. Genom en sĂ„dan heldag kan flertalet elever pĂ„ ett konkret sĂ€tt ta till sig kunskap om den svenska socialpolitiken..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad som gÀller angÄende rÀttigheten för sÀrskilt stöd för elever i gymnasieskolan. MÄlet för denna undersökning Àr att belysa omrÄdet omkring alla elever i behov av sÀrskilt stöd med tanke pÄ deras möjligheter att erhÄlla adekvata stödinsatser. Vi ville oocksÄ lÀra oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom omrÄdet. Vi har gjort vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

UtgÄngspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmÀrksamma en eventuell bristande mÄngfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan Ären 2006-2012 analyserats med problemstÀllningar som ska lyfta fram den tÀnkbara frÄnvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer frÄn kÀnnedomen att ungdomsfilmens mÄlgrupp Àr lÀttpÄverkad och dÀrför anser jag att denna genre har ett större ansvar nÀr det gÀller förmedling av ideologier och mÀnniskosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder pÄ en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktÀrer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktÀrens etnicitet.  .

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gÄ tillvÀga för att utvinna och vÀrdera kunskap ifrÄn sitt befintliga informationssystem. Detta Àr en mycket viktig process dÄ kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela vÀrlden. Utvinningen Àr viktig att effektivisera sÄ att inte organisationer förlorar viktig kunskap nÀr de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bÀttre system. Samtidigt Àr det viktigt att vÀrdera ifall den utvunna kunskapen Àr relevant för organisationen. Ifall den inte Àr relevant sÄ ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem sÄ har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: sprÄk, kultur och litteratur för lÀrare 120 hp, pÄ Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltÀnkta undervisningen i svenska A och B pÄ gymnasiet utifrÄn de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks Àven vad det Àr för kunskap som lyfts fram som efterstrÀvansvÀrd i respektive nivÄs utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgÄngspunkt Àr diskursteori och metoden som anvÀnds Àr en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats anvÀnds den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit sÀrskilt viktiga.

Kunskapsomvandling och -spridning Àr viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstÄ svÄrigheter med att genomföra dessa processer dÄ begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer anvÀndes teorierna om den sociala inlÀrningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens anvÀndning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sÀtten att omvandla och sprida kunskap, betrÀffande etablering av kundrelationer, tyder pÄ skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ta reda pÄ mer hur en videoreporter pÄ en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de vÀrdesÀtter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrÄgan har varit: Hur vÀljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört tvÄ semistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnliga videoreportrar som arbetar pÄ tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ en veckas nyhetsinslag som de tvÄ har gjort för att sedan frÄga dem om hur de gjorde nÀr de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stÀmmer överens med den allmÀnna uppfattningen om att det mest Àr svenska medelÄldersmÀn som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till Àr bland annat att det stÀmmer att det Àr mest mÀn som kommer till tals i nyheterna, men ocksÄ att det beror pÄ att sÄ fÄ kvinnor vill stÀlla upp pÄ intervjuer.

Den hÀr studiens syfte Àr att analysera den svenska marknaden för centralstyrda digitala skÀrmar. Studien görs mot bakgrund av en liknande studie som genomfördes vid Handelshögskolan i Stockholm 2007, som bland annat visade att marknaden inte var mogen för det hÀr mediet. Den hÀr studien Àmnar sÄledes utreda om man kan dra andra slutsatser om marknaden 2010 och ge förslag pÄ implikationer utifrÄn nuvarande marknadssituation.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger till stor del pÄ intervjuer med ett antal utvalda leverantörer och köpare av digitala skyltar, som samtliga besitter stor kunskap om produkten och branschen.Marknaden för digital skyltning har haft en mycket intressant utveckling de senaste Ären och vÀxt kraftigt i rÄdande finanskris. Man kan se en ökad förstÄelse och kunskap för produkten hos köparna, vilket har lett till att de skillnader som fanns mellan köpare och sÀljare gÀllande kunskap om digital skyltning mer eller mindre har försvunnit. Idag bidrar istÀllet köparna i stor omfattning till att skapa framtidens digitala skyltning.Man kan se hur produkten strÀcker sig till allt fler anvÀndningsomrÄden och integreras med andra tekniska produkter.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmÀnheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmÀnheten, dÀrför Àr det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frÄgestÀllningar som tillsammans tÀcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka kÀllor har anvÀnts? Vilka aktörer har fÄtt komma till tals? Hur frekvent förekommer vÀrdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kÀrnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger pÄ en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, frÄn den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Under de senaste 20 Ären har förekomsten av HIV och aids ökat kraftigt runt om i vÀrlden. Sub Sahara-Afrika Àr i nulÀget det vÀrst drabbade omrÄdet. En allt mer globaliserad vÀrld underlÀttar för smittspridningen vilket gör sjukdomen svÄr att kontrollera. HIV/aids-problematiken mÄste tas pÄ allvar, i annat fall kan det fÄ katastrofala följder. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge ett av de lÀnder som Àr minst drabbat men i och med att mÀnniskor frÄn olika kulturer blir allt mer integrerade i det svenska samhÀllet kommer sjuksköterskan troligtvis stöta pÄ patienter med HIV/aids allt mer i framtiden.

MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.