Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-Ärs Älder att erbjuda skattefinansierad, fullstÀndig och regelbunden tandvÄrd samt specialisttandvÄrd. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrÄn detta föreslÄ förbÀttringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonÄringen Àr att vÀcka intresse och motivation för förebyggande tandvÄrd. En tidigare studie har visat att tandvÄrdspersonal vÀljer att ge kostinformation i hÀlften av fallen och kostrÄdgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan de försÀmrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning pÄ de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnÄ detta har jag gjort en kartlÀggning av förekomsten av musikteori som enskilt Àmne pÄ de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt som rektorer eller lÀrare i musikteori har svarat pÄ, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklÀra och satslÀra frÄn olika Är pÄ Ingesunds musikhögskola. EnkÀtsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget Àmne. Dessa skolor hittar vi i bÄde stora och smÄ kommuner medett varierat elevantal.

Lönsamheten hos svenska Àggproducenter pÄverkas i allt större utstrÀckning av kvaliteten pÄ de producerade Àggen. En försÀmrad Àggkvalitet innebÀr som regel stora ekonomiska förluster i samband med att Àggen nedgraderas till kvalitetsklass B. Kvalitetsavvikelser kan uppkomma med anledning av en mÀngd olika faktorer kopplade till exempelvis utfodring, skötsel, produktionssystem eller klimat. Följaktligen finns det mÄnga och varierande lösningar för att minska förekomsten av kvalitetsavvikelser pÄ de svenska Àggen. Syftet med denna studie var att kartlÀgga de kvalitetsavvikelser som Àr mest förekommande pÄ Àgg frÄn svenska vÀrphöns samt att undersöka hur dessa Àr relaterade till produktion, ekonomi och djurvÀlfÀrd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Sammanfattning:Det svenska flygvapnet har lÄng erfarenhet av simulatorer och de anvÀnds för pilotutbildning och trÀning inom mÄnga av de flygsystem som flygvapnet opererar. Dock visar statistik pÄ att nyttjandegraden av dessa anlÀggningar inte Àr fullstÀndig. Det tillsammans med att det i vissa fall saknas en tydlig och tillrÀcklig inriktning för verksamheten, vÀcker frÄgor kring hur effektivt simulatorerna egentligen anvÀnds.Syftet med denna uppsats var att undersöka om piloter som tjÀnstgör pÄ en insatsdivision i det svenska flygvapnet upplever att deras trÀning i simulatorer tillför nÄgot till deras kunnande och utveckling, samt hur deras upplÀgg och genomförande av trÀningen i sjÀlva verket ser ut.Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med insatspiloter under en trÀningsperiod i Flygvapnets Luftstridssimuleringscenter (FLSC). Deras svar analyserades sedan med hjÀlp av operationella indikatorer hÀrledda ur sÄvÀl allmÀnna trÀningsteorier som mer specifika forskningsresultat kopplade till simulatorers egenskaper i sig.Resultatet visar att piloterna anser att simulatorer Àr ett vÀrdefullt komplement till deras flygtrÀning och om flygvapnets simulatorer nyttjas pÄ ett ineffektivt sÀtt, beror det med stor sannolikhet inte pÄ insatspiloternas instÀllning till simulatortrÀning eller bristande kunskaper hos dessa kring hur simulatorer bör anvÀndas..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med vÄr uppsats Àr att bidra med kunskap om IASBs arbete för smÄ och medelstora företag för att utvÀrdera om svenska smÄföretag tas i beaktande i IASBs pÄgÄende normbildningsprocess gÀllande SME. Vi har anvÀnt oss av en induktiv metod och kvalitativa data. Vi har gjort en fallstudie av IASBs normbildningsprocess rörande SME-projektet. Teorin om normbildningsprocessen har varit vÄr utgÄngspunkt vid analysen. Teorin om normbildningsprocessen har vidare utökats med faktorer som politik och kultur.

Den hÀr studien behandlar elevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa i gymnasiet. Syftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare pÄ gymnasiet motiverar de lÄgpresterande eleverna och de elever som riskerar att fÄ betyget F i idrott och hÀlsa. Kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslÀrare i Uppsala för att undersöka hur de arbetade med att nÄ de elever som inte uppnÄr mÄlen för ett godkÀnt betyg. SjÀlvbestÀmmandeteorin och KASAM Àr de motivationsteorier som anvÀnts som utgÄngspunkt nÀr resultatet har analyserats. Analysen av resultatet visar att det som de intervjuade lÀrarna fokuserade pÄ var att skapa goda relationer till eleverna för att kunna nÄ dem. Miljön pÄ lektionerna var en stor faktor som pÄverkade elevernas instÀllning till Àmnet.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor som alla har kopplingar till Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visar att det rÄder betydande skillnader pÄ hur undervisningen i svenska som andrasprÄk ser ut pÄ respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska lÀsa Àmnet gÄr till. PÄ den ena skolan rÄder det stor okunskap om Àmnet och lÀrarna upplever att de saknar bÄde stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullstÀndig svenska som andrasprÄksundervisning. VÄr slutsats Àr att det Àr alarmerande att det saknas behöriga lÀrare inom Àmnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andrasprÄksundervisning Àr stort. Vi tror Àven att det krÀvs tydligare riktlinjer kring Àmnets utformning för att kunna kvalitetssÀkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning pÄ fler skolor för att fÄ en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring Àmnet svenska som andrasprÄk Àr..

Syftet med mitt arbete var att öka min förstÄelse för hur barn tÀnker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag lÀste litteratur i Àmnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser pÄ kunskap och inlÀrning. Martons m.fl. "InlÀrning och omvÀrldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlÀrning" har varit till stor hjÀlp. En viktig del i arbetet har Àven Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat Ätta barn i en Ärskurs fyra om vad de uppfattat att de lÀrt sig generellt och specifikt pÄ lÄgstadiet och jag har via enkÀt bett fyra lÄgstadielÀrare svara pÄ frÄgor om vad de tar upp inom Àmnena historia och religion samt vilka mÄl de har med sin undervisning dÀri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundlÀggande fÀrdigheter inom matematik och svenska.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvÄrd, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvÄrd och (3) svÄrigheter med gruppbaserad patientutbildning. MÄnga vittnade om att förÀndringsprocessen startade redan vid diagnostillfÀllet, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhÀmtning och tillÀmpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra vÀrdefull kunskap och stÀrkte och gav stöd Ät varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvÄrade framsteg i egenvÄrd exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.

Bakgrund: Varje Är drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestÄende skada pÄ hjÀrnvÀvnaden. Sjukdomen Àr en vanlig orsak till funktionsnedsÀttning och stÄr för flest vÄrddagar pÄ svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att ÄterstÀlla förlorad funktion och ska bygga pÄ respekt och vÀrdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ fem sjÀlvbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förÀndrad kropp, möta vÀrlden med nya förutsÀttningar och omgivningens betydelse för att kÀnna vÀlbefinnande.