SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom Àr en neuropsykiatrisk sjukdom som beror pÄ störda funktioner i hjÀrnans nervceller. Idag berÀknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet pÄvisade att Huntingtons sjukdom pÄverkade hela familjen.

Att arbeta evidensbaserat innefattar bÄde ett förhÄllningssÀtt och en process, vilket stÀller krav pÄ den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie anvÀndes och artiklarna valdes utifrÄn systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, frÄn fyra olika lÀnder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Bakgrund: att plötsligt och ovÀntat förlora en anhörig innebÀr en sorg och krissituation för den som drabbas. Det Àr viktigt att de som förlorar en familjemedlem fÄr den hjÀlp och stöd de behöver för att kunna gÄ vidare i sin sorgeprocess. Det Àr betydelsefullt att vÄrdpersonal som möter mÀnniskor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvÄrdnadsbehov och vÄrdpersonals bemötande vid plötsligt och ovÀntat dödsfall. Metod: studien bygger pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar.

MÄltidssituationen för Àldre i ordinÀrt boende visar pÄ en beroendestÀllning mellan Àldre och hemtjÀnstpersonal. Helhetssynen brister dÄ mÄltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. HemtjÀnst-personals komplexa uppdrag pÄverkas av bÄde intern och extern problematik, dÀr enhetschefer förordar lÀmplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjÀnstpersonals uppfatt-ningar av Àldres mÄltidssituation i ordinÀrt boende. I studien anvÀndes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, dÀr 12 hemtjÀnstpersonal frÄn en svensk kommun med varierande anstÀllningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i Àldres mÄltidssituation, bÄde idag och framgent.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att stÀlla upp Ärsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har Àndrats frÄn att avskrivas linjÀrt till att bli föremÄl för ett Ärligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den hÀr studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gÀllande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillÀmpade IAS 36 under rÀkenskapsÄren 2007 och 2012.

Bakgrund MÄnga förbÀttringsarbeten kommer inte vÄrden tillgodo dÀrför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och Ätta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehÄllsanalys inspirerad av Burnard.

Denna uppsats Àmnar beskriva hur smÄ och medelstora svenska företag förvaltar överskott av likvida medel. Vi vill Àven undersöka varför företagen agerar som de gör, orsakerna bakom, samt visa pÄ alternativa lösningar. För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi ocksÄ att beskriva bankernas roll som placeringsrÄdgivare dÄ bolag, behandlade i studien, Àr beroende av deras tjÀnster och kunskap..

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop.

Syftet med denna studie Àr att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnÄ detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades Ätta olika komponenter i praktisk kunskap. Det rÄder konsensus dessa filosofer emellan om att denna Àr kopplad till handling och/eller Àr grundad pÄ erfarenhet. Den praktiska kunskapen Àr kontextualiserad och i vissa avseenden rÄder det ett dialektiskt förhÄllande mellan teori och praktik.

Den svenska debatten om anvÀndningen av GMO har varit en het och infekterad frÄga i mÄnga Är. FöresprÄkarna och motstÄndarna till GMO Àr lÄngt ifrÄn varandra och positionerna Àr tÀmligen lÄsta. Hur kan det komma sig att man ser anvÀndning av GMO pÄ sÄ vitt skilda sÀtt? Jag började fundera pÄ vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO sjÀlva har för syn pÄ Àmnet. Studien fokuseras pÄ journalister som bevakar och skriver om den gröna nÀringen i svenska tidningar.

Den Àldre populationen tenderar att öka och Äldrandet gör att de Àldre kan ha sÀrskilda behov nÀr det gÀller den orala omvÄrdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vÄrdpersonals kunskaper och attityder till Àldres munvÄrd och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder pÄverkas av munvÄrdsutbildning. FrÄgestÀllningar som anvÀndes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vÄrdpersonal avseende munvÄrd av Àldre personer som Àr i behov av omsorg? Hur pÄverkas vÄrdpersonal av munvÄrdsutbildning gÀllande kunskaper och attityder till munvÄrd hos Àldre personer som Àr i behov av omsorg? Resultaten tyder pÄ att kunskaper gÀllande oral hÀlsa Àr bristfÀllig hos vÄrdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vÄrdpersonal ansÄg att det finns ett samband mellan oral hÀlsa och allmÀnhÀlsa. Resultaten visar Àven att munvÄrd ofta ges lÄg prioritet nÀr det kommer till omhÀndertagande av Àldre och tidsbrist ansÄgs vara en bidragande faktor till detta.