Syftet är att undersöka hur personer med autism med hjälp av bilder kan få förmågan att förstå samspelet i kommunikation. Våra frågeställningar är: 1. Hur tolkar och översätter omgivningen kommunikationen hos personer med autism? 2. Hur påverkar bilden förståelsen/översättningen i samspelet i kommunikationen hos personer med autism.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Bakgrund: En vårdrelation tar sin utgångspunkt i patientens livsvärld, där individuella frågeställningar och behov kan identifieras med målet att frambringa upplevelsen av hälsa hos patienten. Våld och aggression riktat mot vårdpersonal är ett väl beskrivet fenomen i litteraturen och betraktas även som vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvården. Det våldsamma mötet genererar ofta hos vårdaren en känsla av att relationen har tagit skada, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för skapandet och upprätthållandet av en god vårdrelation.Syfte: Att studera de känslor som uppkommer hos vårdpersonalen i samband med aggression och deras eventuella inverkan på vårdrelationen.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultat presenteras vårdarens uppkomna känslor till följd av att ha utsatts för aggression. Vi identifierade fyra stycken kategorier: rädsla, ilska, utsatthet samt bristande tillit. Konsekvenserna av rädsla verkar leda till att vårdaren distanserar sig fysiskt och mentalt, vilket i förlängningen kan innebära bristande tillit från patienten till vårdaren.

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning.

Osteoporos är ett ökande hälsoproblem runt om i världen, vilket bör förebyggas, där en av tre kvinnor och en av tolv män över 50 år drabbas. I Sverige drabbas varje år cirka 70 000 personer av osteoporosrelaterad fraktur. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en integrerad kunskapsöversikt beskriva den omvårdnad som riktar sig till patienter med osteoporos. Litteratursökningen skedde i två databaser med fokus att besvara frågeställningar om vilka omvårdnadsinterventioner som finns beskrivna, vilka kunskaper har sjuksköterskor och patienter om osteoporos samt vilken betydelse har kunskap om osteoporos i relation till människors sätt att engagera sig i sin hälsa. Litteratursökningen resulterade i 27 studier som analyserades med stöd av en matrismetod för systematiska kunskapsöversikter.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.

How do the administrators of nature reserves experience the communication with the land owners concerned? The article is a qualitative study within the environmental communication subject. The study has been performed through qualitative interviews with administrators of nature reserves. Being in action the administrators must know how to communicate with people. The result of the study shows the administrators lack a language to describe their experience of the communication with the landowners. .

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, åtnjuter alltjämt ett väldigt lågt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tänker sig att Arbetsförmedlingen hjälper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. Tvärtemot visar utredningar att väldigt lite tid läggs på denna typ av handläggning. Dessa förhållanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar föreställer sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken går ut på, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förväntningar.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen.

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen.

Titel: Ny information till nya företagareFörfattare: Hanna Björnfors & Charlotte LundqvistUppdragsgivare: Skatteverket Region VästKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 16 034Syfte: Att undersöka hur unga nyföretagare förhåller sig till information omskattefrågor.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Analysen baseras på intervjuer med tio stycken nyföretagare i åldrarna20-30 år i Göteborgsområdet.Huvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov av information serolika ut beroende på i vilken fas företagaren befinner sig. Behovet av informationär som störst då målgruppen ska göra något för första gången. Undersökningenhar vidare visat att målgruppen är intresserad av information om skattefrågoroch att dess informationssökande är omfattande. Målgruppen uppleveratt information som skickas till dem är dåligt anpassad till deras situationoch att språket i informationen ofta är svårt att förstå.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Bakgrund: Under senaste årtionden har Sverige blivit ett mångkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhället. Det ställs därför krav på att vårdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter från en annan kultur. Forskning har visat att vårdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bättre transkulturell omvårdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vården av en patient med en annan kulturell bakgrund än han/hon själv.Metod: En litteraturstudie som baseras på nio vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger för att förstå dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.