Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunBristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande.

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.

Detta examensarbete handlar om ?Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år?. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsättning har för erfarenheter av tillgänglighet i utemiljöer och på offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte där nio personer från två olika län intervjuades utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskärpa på mindre än 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgänglig miljö, skillnad mellan självständighet och beroende?, ?tillgänglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmän okunskap om tillgänglig miljö?.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Telemonitorering är teknik för att medicinskt övervaka individer på distans. Tekniken har, trots att den är ny och outforskad, stora förväntningar på sig att vara en del av lösningen på vårdens framtida utmaningar. Syftet med den här rapporten är att presentera en översiktlig analys av telemonitorering som den används i vården idag. Dessutom att diskutera vilka vårdprocesser den bäst ska tillämpas i för att framöver leda till så stor patientnytta som möjligt. Området är svåröverblickbart av flera anledningar. Bland annat på grund av Brist på en gemensam terminologi som används konsekvent och att den empiri som hittills genererats för att undersöka nyttan har gett spridda resultat.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en Bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har Brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, Brist på en plats att mötas..

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en Brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Venösa bensår kan orsaka stort lidande som kan påverka livet på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med venösa bensår. Denna studie är en kvalitativ studie där tio kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Ständigt påmind och begränsad av smärta; Fångad och isolerad av lukt och bandage; Osäkerhet och maktlöshet över situationen; Kompetent bemötande och delaktighet är viktigt. Resultatet visade att personer som lever med venösa bensår upplever begränsningar i livet orsakade av såret.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötande och hur de önskar att bli bemötta. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Datainsamling skedde genom individuella intervjuer med åtta kvinnor, som alla var medlemmar i en fibromyalgiförening i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Huvudresultatet var att vårdpersonalens bemötande av informanterna beskrevs som en upplevelse av att inte bli bekräftad.