Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjälp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs återspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien ämnade även jämföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svårighetsgrad. Tolv personer med stamning jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Studien behandlar hur tilliten inom arbetsgrupper påverkas av hur medarbetarna inom dessa upplever organisationens kontrollmiljö. Hur kontrollmiljön påverkar tilliten inom arbetsgrupper har inte studerats tidigare, varpå det skapades en teoretisk syntes utifrån tidigare forskning och tre etablerade teorier för kontrollmiljö, tillit och motivation. För att studera kontrollmiljöns inverkan på tilliten inom arbetsgrupper, delades först en enkät ut till medarbetarna inom två arbetsgrupper på ett svenskt byggföretag. Enkäten hade som syfte att fånga medarbetarnas upplevelser av kontrollmiljön inom organisationen. Efter att enkäten hade delats ut, intervjuades flertalet medarbetare inom arbetsgrupperna, för att se hur den samlade upplevelsen av kontrollmiljön relaterade till tilliten inom dessa.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma. Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare.

Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Syftet med uppsatsen är att studera hur media framställer lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas är vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de använder när de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhållningssättet till registerkontroll har förändrats över tid. Uppsatsens frågeställningar är: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhållningssättet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram använde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.

Projektets mål har varit att utveckla nya alternativa dispenseringstekniker för insektsferomoner som bekämpar skadeinsekter på fruktodlingar. Resultatet av projektet har gett tre teoretiskt möjliga förslag. Det första förslaget är en polymerbaserad feromondispensering som inte är baserad på någon nuvarande teknik. Förslaget är uppdelat i två koncept, antingen en polymer i gelform eller en gjuten polymer. Polymererna som ges i förslaget är biologiskt nedbrytbara och har egenskaper som inte finns i produkter på marknaden idag.

Ungefär 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att känna oro och rädsla; Att känna hinder; Att känna ett behov av stöd och vilja bli förstådd; Att känna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kände oro och rädsla för komplikationer.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.